Hoppa till huvudinnehåll
Semester

Semesterlön kan bli ledighet

På bland annat SVT kan anställda byta det extra lönepåslaget under semestern mot lediga dagar. I årets avtalsrörelse finns förhoppningar om att möjligheten ska spridas till andra branscher.
Niklas Hallstedt Publicerad 13 februari 2020, kl 07:00
Colourbox
Många är intresserade av att få mer semester i stället för mer pengar. Colourbox

Under semestern får man, utöver lönen, ett tillägg om 0,8 procent per dag. Idén om att det skulle bli möjligt att ta ut det som ledighet i stället för pengar dök upp inför avtalsrörelserna 2016 och 2017 via motioner från Unionens medlemmar. Då ledde det till avtalskrav på flera områden. På några av dem – bland annat public service, som omfattar Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion (SVT, SR, UR) – blev kravet verklighet.

– Det beror på att vi har en stor facklig styrka här. Nästan alla medlemmar tillhör någon klubb och vi har ett gott samarbete facken emellan, säger Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen som tycker att det är märkligt att flera arbetsgivarorganisationer var kraftigt emot förändringen.

– De ansåg att det skulle bli ett produktionsbortfall. Men arbetsgivaren kan ju säga nej till en omvandling av semesterlönetillägget. Enligt avtalet ska alltid en överenskommelse göras mellan medarbetare och arbetsgivare.

Om man kommer överens med sin arbetsgivare ger en omvandling av tillägget för den som har 25 dagars semester fyra extradagar ledigt. Den som vanligtvis har 30 dagars semester kan räkna hem en hel vecka extra.

Maria Nassikas, Unionenklubbens ordförande på SVT, blev lite överraskad när möjligheten infördes i avtal.

– Men arbetstidsförkortning är alltid ett hett område för medlemmarna. Det här är en smart och konstruktiv lösning, säger Maria Nassikas, som upplever att medlemmarna delar uppfattningen, trots att det än så länge inte är så många som utnyttjat möjligheten.

Det enda klagomål som hon har hört handlar om hur extradagarna får tas ut.

– Vissa personer vill spara ihop dagar för att kunna ta en lång semester kommande år. Det går inte med det här konceptet. Men jag tycker att det är jättebra, all forskning visar att det bästa för hälsan är att ta ut sina semesterdagar varje år.

Arbetstidsförkortning är hett – det här är en smart och konstruktiv lösning

Även på SR ser Unionenklubben positivt på att möjligheten till omvandling finns.

– Sett ur ett arbetsmiljöperspektiv är det naturligtvis bra. Lösningen kom ur en önskan om mer semester och större valfrihet, och alla som ansöker har ju möjlighet att få några extra lediga dagar, säger klubbordförande Anneli Dimholt.

I årets avtalsrörelse kommer kravet på omvandling av semestertillägget åter att dyka upp på flera avtalsområden. Den här gången tror och hoppas Gunilla Krieg på större framgång. Sannolikt blir det enklare när möjligheten redan finns och fungerar i ett avtal. Till det kommer att en motsvarande lösning har blivit allt vanligare i offentlig sektor.

– Det påverkar ju våra medlemmar när de ser det. De privatanställda tandsköterskorna har till exempel 25 dagars semester. De offentliganställda som har fyllt 40 år har 31 dagars semester och får 32 dagar vid 50 år. Många har nu lokala avtal med möjlighet att få 36 eller 37 dagar genom omvandling, säger Gunilla Krieg.

– Vi hävdar att det är en fråga om valfrihet, något som ju arbetsgivarna brukar tycka är viktigt. Men tyvärr har vissa arbetsgivarorganisationer en förmyndarattityd gentemot sina medlemsföretag.

Avtalet

  • Efter överenskommelse kan värdet av det sammanlagda semesterlönetillägget om 0,8 procent tas ut som ledig tid, utan löneavdrag.
  • Överenskommelsen gäller ett år i taget.
  • Semesterlönetillägg som omvandlats till tid får tas ut efter att semesterdagar förbrukats. Sådana dagar får endast sparas till året efter.
  • Så görs beräkningen: Antalet semesterdagar delas med 5,75 och ger antal lediga dagar (ej hela dagar blir semesterlönetillägg).
Semester

Röda dagar 2023 – då ska du ta långledigt

Vill du maxa ledighet och semester? Här är alla röda dagar och helgdagar 2023. Läs om när det är smartast att ta ledigt för att få så många långhelger som möjligt.
Elisabeth Brising Publicerad 31 oktober 2022, kl 06:00
hand vänder kloss från 2022 till 2023.
Med lite planering kan du maxa ledigheten och semestern under 2023. Foto: Shutterstock

2023 är återigen ett år med få röda dagar och helgaftnar på vardagar, men de är i alla fall något fler än 2022.

Röda dagar är detsamma som helgdagar och är arbetsfria enligt lag. (En helgafton är en dag före allmän helgdag, till exempel skärtorsdagen, då vissa är lediga eller jobbar halvdag, medan andra jobbar, beroende på vad du har för anställningsavtal.)

Om du planerar smart och tar ledigt vid rätt tillfällen kan du maxa dina röda dagar 2023 och få ut flera långhelger. Till exempel vid Kristi himmelsfärd i maj och runt nationaldagen i juni.  

Röda dagar 2023

1 januari (söndag) Nyårsdagen

6 januari (fredag) Trettondagen

7 april (fredag) Långfredagen

9 april (söndag) Påskdagen

10 april (måndag) Annandag påsk

1 maj (måndag) Första maj

18 maj (torsdag) Kristi himmelsfärds dag

28 maj (söndag) Pingstdagen

6 juni (tisdag) Sveriges nationaldag

23 juni (fredag) Midsommarafton

24 juni (lördag) Midsommardagen

4 november (lördag) Alla helgons dag

24 december (söndag) julafton

25 december (måndag) Juldagen

26 december (tisdag) Annandag jul

31 december (söndag) Nyårsafton

1 januari 2024 (måndag) Nyårsdagen

Maxa ledigheten så här

Trettondagshelgen: Ta ledigt måndagen efter Trettondagen, den 9 januari, och få en härlig långhelg 6-9 januari.

Påsken: Påsken infaller i början av april, vecka 14. Du kan välja mellan att ta ledigt fyra dagar före eller efter påsken och få ut tio lata dagar: den 1-10 april eller 7-16 april.

Valborg och första maj: Ta ledigt fredagen den 28/4 och njut av långhelgen över Valborg och första maj 28/4-1/5.

Kristi himmelsfärd: Ta ledigt fredagen den 19 maj, efter Kristi himmelfärdsdag, och ta fyra dagars helg 18-21 maj.

Nationaldagen: Ta ledigt måndagen den 5/6 och få fyra dagars helg 3-6 juni.

Julen: Ta ledigt tre dagar i jul, 27-29 december, så får du julledigt i alla fall tio dagar i sträck, 23 december till 1 januari. Måndagen den 1 januari 2024 är nämligen också en röd dag.