Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så minskar ni stressen på jobbet

Det behöver inte vara så svårt att förbättra arbetsmiljön. Med hjälp av en kortare utbildning minskade stressen på Volvo i Eskilstuna markant. Förutsättningen är att alla på företaget är delaktiga i arbetet.
David Österberg Publicerad 22 september 2020, kl 07:50
Christian Chan / Colourbox
Redan efter sex månader hade avdelningen som gjorde riskbedömningar förbättrat arbetsmiljön jämfört med den andra avdelningen. Christian Chan / Colourbox

Stress dödar. Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket dör varje år mer än 700 personer till följd av stressrelaterad ohälsa. Dessutom orsakar stress sjukskrivningar och komplicerade rehabiliteringar.

Det finns med andra ord mycket att vinna på att förebygga stress. I ett projekt på Mälardalens högskola, finansierat av AFA försäkring, studerade forskarna bland annat vilken effekt en utbildning i arbetsmiljöfrågor kan ha på en arbetsplats. Två avdelningar på Volvo CE i Eskilstuna fick genomföra riskbedömningar. Den ena avdelningen fick en kortare utbildning där deltagarna bland annat fick lära sig hur man gör en psykosocial riskbedömning och leder en dialog. Den andra avdelningen fick ingen utbildning.


Volvo Construction Equipment, CE, i Eskilstuna. Foto: Linnea Andersson/Kollega

– Det handlade om en e-utbildning på en timme. Efteråt träffades de för att diskutera innehållet i ungefär en timme. Dessutom träffades fem linjechefer för att prata om resultatet av riskbedömningen och om vilka utmaningar de hade, säger Rachael Tripney Berglund, doktorand vid Mälardalens högskola.

Redan efter sex månader hade arbetsmiljön på avdelningen som tränats i att göra riskbedömningar förbättrats, jämfört med den andra avdelningen. Ytterligare tolv månader senare höll resultatet i sig.

En förutsättning för att lyckas förbättra arbetsmiljön är att hela företaget är delaktiga i arbetet. I forskningsprojektet deltog allt från ledningsgruppen till linjechefer, medarbetare, HR, skyddsombud och Företagshälsovården.

Läs mer: Så riskbedömmer du att jobba hemifrån

Rachael Tripney Berglund betonar vikten av att arbeta förebyggande och att fokusera mer på organisationen än på individen.

– Ofta lägger man fokus på den som har blivit sjuk av jobbet när man borde fokusera på vad i arbetsmiljön som har orsakat problemet. Då kan man börja arbeta med orsakerna.

Det är också viktigt att cheferna är delaktiga. Alla chefer måste få tid att ha enskilda och regelbundna samtal med medarbetarna. Det ska dessutom vara tydligt att cheferna ansvarar för att ta fram åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och att de genomförs.  

Men för att cheferna ska orka krävs att även deras arbetsmiljö är god.

– I ledningsgrupper pratar man ofta om medarbetarna och glömmer bort cheferna. Men ledningen måste ta ansvar för chefernas arbetsmiljö så att cheferna kan ta ansvar för medarbetarnas arbetsmiljö, säger Rachael Tripney Berglund.

Det finns uppenbarligen bra sätt att arbeta på för att minska stress på en arbetsplats. Varför gör inte alla företag det?
– Man uppfattar kanske stress som mer diffust jämfört med andra risker eller tycker att det känns mer obekvämt att prata om mjukare sidor. Jag tror också att man behöver bryta ner frågan i mindre beståndsdelar. Det går inte bara att säga att vi stressar för mycket, man måste bryta ner stressen i olika arbetsmiljöfaktorer. Vilka delar stressar oss? Är rollerna otydliga? Fungerar inte samarbetet med andra avdelningar? Så gör man ju när man arbetar med andra delar på ett företag. Om budgeten måste ses över bryter man ner budgeten i delar för att komma fram till vilka poster man ska ändra. När det gäller stress är vi mer ovana att göra så, men det är en träningssak.

Arbetsmiljö

Civilsamhället: En av tre förväntas jobba helg och kväll

Fattigdom, svält och krig tar inga pauser. Men det måste anställda inom ideella organisationer och föreningar göra ibland. En utmaning för de fackklubbar som försöker styra upp engagemanget.
Lina Björk Publicerad 27 mars 2024, kl 06:03
När engagemang blir övertid. Anställda inom civilsamhället ser sitt jobb som meningsfullt och har ett stort engagemang. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen är slut.
Foto: Shutterstock

De jobbar med katastrofer, olyckor och kriser. Unionen har 22 000 anställda inom civilsamhället. Många hittar sina drömjobb i organisationer som jobbar för demokrati och gemenskap. Men engagemanget har en baksida. Anställda som förväntas jobba kvällar och helger, många gånger gratis. Och en fritid som flyter ihop med arbetstiden. 

Shade Jalali
Foto: Camilla Svensk

– Det som utmärker anställda inom civilsamhället är engagemanget, de ser sitt jobb som meningsfullt. Men det skapar också gråzoner för när arbetsdagen tar slut. Man brinner för sina frågor, säger Shadé Jalali, utredare på Unionen, som skrivit en rapport om civilsamhället som arbetsplats. 

I den svarar hälften av de tillfrågade att de arbetar mer än sin avtalade arbetstid varje månad. En av tre förväntades dessutom jobba kväller och helger. Lika många har svårt att få tid för återhämtning. 

– Det skiljer sig lite beroende på organisationens storlek, ju större desto proffsigare. På mindre föreningar blir gråzonerna tydligare kring förväntningar att ställa upp utanför arbetstid. 

 

Ledarskap en utmaning 

Lönerna inom civilsamhället är generellt lägre än för andra tjänstemän inom privat sektor. En utmaning här är förväntningarna från allmänheten – tjänstemän med höga löner sticker i ögonen på bidragsgivare som vill se sina gåvor gå till andra saker än organisationens anställda. Samtidigt kan föreningar inte fungera utan anställda tjänstemän som arbetar med föreningens frågor. 

– Här handlar det om transparens, att visa hur pengar används och till vilka saker. Jobbet kanske är ett kall, men det måste också vara ett konkurrensmässigt jobb, som lockar de mest kompetenta medarbetarna, säger Shadé Jalali.

Efter stress och arbetsbelastning uppges chef och ledarskapsfrågor vara den största arbetsmiljöutmaningen i Unionens rapport. Det har flera orsaker. Var femte person i rapporten uppgav att deras närmaste chef var en förtroendevald. Alltså en person som många gånger väljs in i organisationen på grund av sitt engagemang i föreningens frågor, snarare än viljan att arbetsleda kanslipersonalen. Det skapar chefer som inte har koll på arbetsmiljölagstiftning eller arbetsrätt. 

– Ofta brinner cheferna lika mycket för jobbet som de anställda och då är det svårare att dra gränser. 

 

Oro för framtiden bland anställda

Unionen efterfrågar en professionalisering av sektorn, där det alltid finns anställningsavtal, att man följer arbetsrätten och arbetstidslagen. Att det finns en tydlig skiljelinje mellan betalt och ideellt arbete på alla arbetsplatser samt att de arbetsgivare som tar emot statliga medel för anställningar, som exempelvis lönebidrag, ska ha kollektivavtal. 

I årets rapport ställde Unionen en fråga om ekonomi och möjligheten att utföra de projekt man vill. I en politisk tid där mindre offentliga medel ges till civilsamhället blir fler organisationer beroende av enskilda bidragsgivare. Det har skapat en oro bland anställda. 

– Det har skett stora förändringar på kort tid och många anställda är oroliga över framtiden. Många organisationer vet inte om de kommer att finnas kvar om några år.