Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rädsla för missbruk om las-utredning blir lag

Gör man rätt från början är det inte alls svårt att säga upp folk i Sverige. Det menar ombudsmannen Jan Hed, som är besviken över att las-förhandlingarna havererade i natt och orolig att undantagsregeln i las-utredningen kommer att kunna missbrukas.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock, Fredrik Sandberg / TT
Ombudsmannen Jan Hed är rädd att arbetsgivare ska missbruka undantaget för att exempelvis göra sig av med ”besvärliga” eller underpresterande medarbetare. Shutterstock, Fredrik Sandberg / TT

– Oerhört olyckligt att las-förhandlingarna inte gav något. Principen att parterna ska hitta lösningar för arbetsmarknaden har fungerat sedan Industriavtalet infördes. Politikerna ska inte lägga sig i, säger Jan Hed, regional ombudsman på Unionen Göteborg.

Läs mer: "Politikerna kommer ge las-förhandlarna mer tid"

Han menar att arbetsmarknaden ser helt annorlunda ut än när lagen om anställningsskydd, las, kom till på 70-talet och att behovet av kompenstutveckling och att fortsätta vara anställningsbar, är absolut viktigast i dag, åtminstone för tjänstemännen. Han är också kritisk till att vissa LO-förbund tycks ha gått så hårt ut i förhandlingarna för att skydda saklig grund som begrepp.

Läs mer: Så funkar las

– Det blir lätt första maj-retorik. Visst är saklig grund viktigt att skydda men i en förhandling måste man ändå kunna resonera kring innehållet och inte bita sig fast i olika begrepp.

Missförstånd och myter om las

Bland fackligt anställda finns en uppfattning om att få, utanför parternas förhandlingsverksamhet, förstår hur las fungerar i praktiken. Att det i själva verket är enkelt för en arbetsgivare som läst på någorlunda, att säga upp anställda. Jan Hed menar att det finns envisa myter kring las, som får stor genomslagskraft på grund av politiker, som inte har på fötterna, och media, som inte ifrågasätter politikernas påståenden.

Läs mer: "Myt att las inte fungerar"

– Gör man rätt är det inte svårt att säga upp folk i praktiken i dag. Men de fall som lyfts fram av media handlar om uppsägningar där det begåtts formfel, och då blir det problem. Det är mycket synd att myten att det är svårt att säga upp folk har bitit sig fast.

Vad i las-utredningen kommer att ställa till mest problem för medlemmarna, om den blir lag?
– Att arbetsgivaren ska kunna undanta fler från turordningen. I dag får ett företag med mindre än tio anställda undanta två – det är ett relativt litet undantag. Men blir det fler kan det bli problematiskt och tryggheten för alla anställda undermineras.

Han är rädd för att arbetsgivarna ska kunna missbruka undantaget för att exempelvis göra sig av med ”besvärliga” eller underpresterande medarbetare.

–Risken finns att de kommer att bli mindre benägna att lösa de konflikter som kan ligga bakom och ta tag i det verkliga problemet. Att uppsägningar sker godtyckligt kommer aldrig att kunna bevisas, säger Jan Hed.

Tre medlemmar om de strandade förhandlingarna

Medlemmen Tina Gallone, administratör på Riksförbundet Cystisk Fibros, i Uppsala, är också orolig att arbetsgivarna kommer att få större handlingsfrihet om las-utredningen blir lag.

– Det vore förskräckligt. Arbetsgivarna behöver inte ha mer makt, tvärtom, anställningsskyddet är jätteviktigt och behöver stärkas i stället för att försvagas.

– Hittills har folk kunnat känna sig rätt relativt trygga på jobbet, om man varit på en arbetsplats några år, men nu tror jag många känner oro. Det måste finnas saklig grund för att säga upp folk, annars finns risk att man förlora jobbet för sådant man kanske inte kan påverka själv, till exempel om man inte är överens med chefen i vissa frågor, har sjuka barn eller själv ofta är sjuk.

Richard Hante, event & kontorsansvarig på försäkringsbolaget Euro Accident, Stockholm.

– Jag hörde nyss att det kanske inte är helt kört att parterna kan komma överens om las, och det vore jätteskönt. Jag hör till dem som blir orolig vid tanken på att anställningstryggheten kan komma att rivas upp för mycket. Jag tycker gott att den lag vi har i dag kan fortsätta gälla, även om det säkert går att fila på vissa saker.

– I las-utredningen finns förslag som kan komma att missbrukas av arbetsgivare. Min erfarenhet är att om en arbetsgivare verkligen verkligen vill säga upp någon, så hittar de ett sätt att göra det på. Förhoppningsvis genom en schysst deal eller ett bra samarbete med den aktuella arbetstagaren.

Britt-Marie Eldin, logistiker i Eskilstuna är dock inte särskilt bekymrad för egen del.

– Jag tror varken de strandade las-förhandlingarna eller las-utredningen kommer att få några konsekvenser för mig personligen. Jag är snart 60 år och jobbar på ett litet företag och eftersom det inte har känts som att förändringarna i las berör mig, har jag inte fördjupat mig i frågan.

 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Jag är trött på att bli uppsagd” – spelutvecklaren som vill lämna dataspelsbranschen

Efter decennier av tillväxt i dataspelsbranschen har kurvan vänt. Många sägs upp och i regel innebär det utköp. ”Jag är trött på att bli uppsagd och vill lämna branschen”, säger Arend Stührmann, uppsagd för fjärde gången.
Sandra Lund Publicerad 22 januari 2026, kl 06:01
Arend Stührmann står mot en grå vägg och blickar in i kameran. Han bär svarta glasögon och svarta kläder, och ser allvarlig ut.
Arend Stührmann har arbetat i dataspelsbranschen i över 15 år och i flera länder. Efter upprepade utköp vill han nu stanna i Sverige – men överväger att lämna branschen. Foto: Åke Ericson

Arend Stührmann må vara född i Tyskland, men under sin 15 år långa karriär inom dataspelsbranschen har han jobbat på företag i Australien, på Island, i Kanada, Storbritannien, Tyskland flera gånger och sedan snart 4 år i Sverige.

– Jag är trött på att flytta för att få jobb. Vi har köpt bostadsrätt, jag och min fru har svenska vänner utanför jobbet och Sverige är en bra plats att leva på. Men jag är också trött på att bli uppsagd.

Ett tag skolade han om sig till snickare för en mer stabil tillvaro. Men han hade också fyllt 40, och att då komma in som ny byggnadsarbetare blev för tungt.

Det är inget unikt att flytta runt i världen för den som jobbar med att utveckla dataspel. Inte heller att bli utköpt. 

Det är så det går till, även i Sverige där vi egentligen har ett system med lagar och kollektivavtal som ska reglera hur uppsägningar vid arbetsbrist går till.

Utköpt för andra gången 

Arend Stührmann har lärt sig den svenska modellen, i alla fall teoretiskt.

Från dag ett i Sverige gick han med i facket. Han säger sig ha med det hemifrån, han har fortfarande farfaderns stämpelböcker med klistermärken från förtroendeuppdrag i tyska IG Metall.

I början av året var det dags igen. 

Han blev utköpt av den franska speljätten Ubisoft. Det blev därmed andra gången han blev utköpt på grund av arbetsbrist i Sverige.

Välfärd lockar många i dataspelsvärlden

Han får nu ersättning från a-kassan och går utbildningen som Arbetsförmedlingen anvisat till.

– Men många unga och människor från andra länder står helt utan sådant. Stockholm lockar många i dataspelsvärlden, flera bra studior finns här. Liksom välfärdssystemet. Men få känner till att arbetsmarknaden inte är en del av det, att man själv måste sätta sig in i den.

Ständig tillväxt sedan 1990-talet, peak under pandemin och evigt inflöde av unga från hela världen som vill jobba med dataspel, gör att sådant som anställningsvillkor och arbetsmiljö inte alltid är prio ett, enligt Arend Stührmann.

Nu har det mattats av.

 

 

Arend Stührmann i lång svart läderrock promenerar ut ur bild. I bakgrunden syns en tegelvägg med stora fönster.
Arend Stührmann har jobbat i dataspelsföretag i hela världen, och mönstret med att bli uppsagd när produkten är klar är globalt. Nu vill han stanna i Sverige. Foto: Åke Ericson

Det är inte helt lätt att exakt veta hur branschen mår i Sverige. Svängningarna syns inte alltid i offentlig statistik.

Enligt statistik över varsel inom yrkeskoder 61 och 62 ”databehandlingsverksamhet”, som Kollega begärt ut från Arbetsförmedlingen, varslades 1 515 personer fram till och med oktober i år. Det är färre än de senaste två åren.

Utköp döljer krisen i statistiken över uppsägningar

Men varslen säger inte mycket, just eftersom de flesta blir utköpta. Då syns man inte i statistiken, utan det blir en uppgörelse mellan anställd och arbetsgivare.

På Arend Stührmanns studio blev till exempel en femtedel utköpta tillsammans med honom. Och Ubisoft där han jobbade är inte det enda spelbolag som gjort sig av med folk i år.

– Jag förstår varför företag gör så här, de bedriver inte välgörenhet. Om pengarna inte räcker, räcker de inte. Egentligen tror jag att spelbranschen normaliseras nu när det gäller efterfrågan. Pandemin var ett undantag, säger Arend Stührmann.

Så han blev inte förvånad när ”head of studio” närvarade vid stormötet där i början av året. Det som brukar sägas sades: ”Ekonomin går inte så bra”, ”många utmaningar”, ”finns ingen annan lösning”, ”vi måste tyvärr säga upp”.

Samma dag fick Arend Stührmann veta att han blev av med jobbet.

– De vill ofta behålla de yngre. Vi äldre med mer erfarenhet är också ofta dyrare.

 

Kollektivavtal fanns inte, men Arend Stührmann och en kollega är fackligt förtroendevalda. De agerade ändå. Gick igenom kollegors utköpsavtal och fick gehör för förbättringar som längre uppsägningstid med lön, tjänstepension som arbetsbefriade, med mera.

Kan man säga nej till att bli utköpt?

– Ja, men då får du räkna med att det kan leda till något sämre. Skriver man under har man ju en garanti. Jag har också sett andra företag än just Ubisoft som utnyttjar den osäkerheten.