Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Rädsla för missbruk om las-utredning blir lag

Gör man rätt från början är det inte alls svårt att säga upp folk i Sverige. Det menar ombudsmannen Jan Hed, som är besviken över att las-förhandlingarna havererade i natt och orolig att undantagsregeln i las-utredningen kommer att kunna missbrukas.
Johanna Rovira Publicerad
Shutterstock, Fredrik Sandberg / TT
Ombudsmannen Jan Hed är rädd att arbetsgivare ska missbruka undantaget för att exempelvis göra sig av med ”besvärliga” eller underpresterande medarbetare. Shutterstock, Fredrik Sandberg / TT

– Oerhört olyckligt att las-förhandlingarna inte gav något. Principen att parterna ska hitta lösningar för arbetsmarknaden har fungerat sedan Industriavtalet infördes. Politikerna ska inte lägga sig i, säger Jan Hed, regional ombudsman på Unionen Göteborg.

Läs mer: "Politikerna kommer ge las-förhandlarna mer tid"

Han menar att arbetsmarknaden ser helt annorlunda ut än när lagen om anställningsskydd, las, kom till på 70-talet och att behovet av kompenstutveckling och att fortsätta vara anställningsbar, är absolut viktigast i dag, åtminstone för tjänstemännen. Han är också kritisk till att vissa LO-förbund tycks ha gått så hårt ut i förhandlingarna för att skydda saklig grund som begrepp.

Läs mer: Så funkar las

– Det blir lätt första maj-retorik. Visst är saklig grund viktigt att skydda men i en förhandling måste man ändå kunna resonera kring innehållet och inte bita sig fast i olika begrepp.

Missförstånd och myter om las

Bland fackligt anställda finns en uppfattning om att få, utanför parternas förhandlingsverksamhet, förstår hur las fungerar i praktiken. Att det i själva verket är enkelt för en arbetsgivare som läst på någorlunda, att säga upp anställda. Jan Hed menar att det finns envisa myter kring las, som får stor genomslagskraft på grund av politiker, som inte har på fötterna, och media, som inte ifrågasätter politikernas påståenden.

Läs mer: "Myt att las inte fungerar"

– Gör man rätt är det inte svårt att säga upp folk i praktiken i dag. Men de fall som lyfts fram av media handlar om uppsägningar där det begåtts formfel, och då blir det problem. Det är mycket synd att myten att det är svårt att säga upp folk har bitit sig fast.

Vad i las-utredningen kommer att ställa till mest problem för medlemmarna, om den blir lag?
– Att arbetsgivaren ska kunna undanta fler från turordningen. I dag får ett företag med mindre än tio anställda undanta två – det är ett relativt litet undantag. Men blir det fler kan det bli problematiskt och tryggheten för alla anställda undermineras.

Han är rädd för att arbetsgivarna ska kunna missbruka undantaget för att exempelvis göra sig av med ”besvärliga” eller underpresterande medarbetare.

–Risken finns att de kommer att bli mindre benägna att lösa de konflikter som kan ligga bakom och ta tag i det verkliga problemet. Att uppsägningar sker godtyckligt kommer aldrig att kunna bevisas, säger Jan Hed.

Tre medlemmar om de strandade förhandlingarna

Medlemmen Tina Gallone, administratör på Riksförbundet Cystisk Fibros, i Uppsala, är också orolig att arbetsgivarna kommer att få större handlingsfrihet om las-utredningen blir lag.

– Det vore förskräckligt. Arbetsgivarna behöver inte ha mer makt, tvärtom, anställningsskyddet är jätteviktigt och behöver stärkas i stället för att försvagas.

– Hittills har folk kunnat känna sig rätt relativt trygga på jobbet, om man varit på en arbetsplats några år, men nu tror jag många känner oro. Det måste finnas saklig grund för att säga upp folk, annars finns risk att man förlora jobbet för sådant man kanske inte kan påverka själv, till exempel om man inte är överens med chefen i vissa frågor, har sjuka barn eller själv ofta är sjuk.

Richard Hante, event & kontorsansvarig på försäkringsbolaget Euro Accident, Stockholm.

– Jag hörde nyss att det kanske inte är helt kört att parterna kan komma överens om las, och det vore jätteskönt. Jag hör till dem som blir orolig vid tanken på att anställningstryggheten kan komma att rivas upp för mycket. Jag tycker gott att den lag vi har i dag kan fortsätta gälla, även om det säkert går att fila på vissa saker.

– I las-utredningen finns förslag som kan komma att missbrukas av arbetsgivare. Min erfarenhet är att om en arbetsgivare verkligen verkligen vill säga upp någon, så hittar de ett sätt att göra det på. Förhoppningsvis genom en schysst deal eller ett bra samarbete med den aktuella arbetstagaren.

Britt-Marie Eldin, logistiker i Eskilstuna är dock inte särskilt bekymrad för egen del.

– Jag tror varken de strandade las-förhandlingarna eller las-utredningen kommer att få några konsekvenser för mig personligen. Jag är snart 60 år och jobbar på ett litet företag och eftersom det inte har känts som att förändringarna i las berör mig, har jag inte fördjupat mig i frågan.

 

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.