kollega.se logotyp
Sök
Politik

Vårpropositionen – andra gången gillt?

I dag presenterades regeringens vårbudgetproposition – ett budgetförslag som i mångt och mycket är en upprepning av det förslag oppositionen röstade ner i höstas. Allt ser dock inte exakt likadant ut. Vi går igenom några av satsningarna som kan få betydelse för arbetslivet i privat sektor kommande år.
Publicerad
Pontus Lundahl/TT
På onsdagsmorgonen presenterades regeringen vårbudgetförslag - som till stora delar är en upprepning av höstens nedröstade budgetförslag. Pontus Lundahl/TT

Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i hela EU till år 2020. Det lovade Stefan Löfven inför valet, och det målet står fast enligt finansminister Magdalena Andersson, som dock underströk vid pressträffen i Rosenbad på onsdagsmorgonen att det kommer att kräva ytterligare åtgärder för att nå dit. 

- Det blir ett nytt tillfälle att komma med ytterligare åtgärder redan i höst, sa hon och tillade: Lägst arbetslöshet i EU har för närvarande Tyskland och Österrike. Varför skulle inte vi lyckas med det de lyckats med?

Redan i den nu presenterade "vårändringsbudgeten" finns dock  förslag för att stävja arbetslösheten. Ett av regeringens stora vallöften i höstas var att bekämpa ungdomsarbetslösheten genom en så kallad 90-dagarsgaranti, det vill säga ett löfte om att ge unga arbetslösa antingen jobb, praktik eller utbildning inom 90 dagar.

Traineejobb
De två viktigaste delarna i garantin är traineejobb och utbildningskontrakt. Traineejobben är en anställning på 50 procent som kombineras med en yrkesutbildning på 50 procent. Platserna ska finnas tillgängliga i alla sektorer, däremot ser lönesubventionerna lite annorlunda ut beroende på om man jobbar privat eller inom välfärden - cirka 50 procent inom privata bristyrken och 85 procent för traineejobb inom välfärdssektorn. Utbildningen ska ske i kommunens regi och ska heta Yrkesvux.

I valrörelsen pratade Socialdemokraterna om 32 000 traineeplatser, siffror som nu justerats till totalt 10 902 personer när reformen är fullt utbyggd år 2017. I pengar lägger regeringen nära 1,2 miljarder på traineejobben fram till år 2017.

Utbildningskontraktet
Utbildningskontraktet är en reform tänkt att få unga arbetslösa som inte klarat gymnasiet att påbörja studier. Studierna kan bedrivas på heltid men kan också genomföras deltid om de kombineras med arbete eller praktik. I vårpropositionen föreslår regeringen att 380 miljoner kronor satsas under 2015, en summa året därpå ökas till omkring 800 miljoner kronor årligen. Utbildningskontrakt föreslås träda i kraft tidigast den 1 augusti 2015.

Arbetsgivaravgiften
Trots att man slår hårt på trumman vad gäller ungdomsarbetslösheten höjer man samtidigt arbetsgivaravgiften för unga under 26 år. Detta då man vill att avgiften ska vara densamma som för den som fyllt 26 år. Avgiften höjs i två steg. Från nuvarande 15,49 procent till 25,46 under perioden 1 augusti 2015 till 30 juni 2016. Därefter försvinner den lägre arbetsgivaravgiften för unga helt. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 5,49 miljarder kronor under 2015.

Regeringen har tidigare lovat att avveckla det omtalade Fas 3. Det ska ersättas med vad man kallar extratjänster, kollektivavtalsenliga jobb inom offentlig sektor. Till en början avsätts dock endast småsummor för detta ändamål, omkring tio miljoner kronor i år.

Höjt tak i a-kassan
Redan i början av veckan aviserades höjd a-kassa. Höjningen innebär att alla som tjänat mer än 18 700 kronor i månaden innan de blev arbetslösa, och i övrigt uppfyller kraven för att få a-kassa, får ut 80 procent av sin inkomst under de 100 första ersättningsdagarna då taket höjs till 25 000 kronor i månaden. Den högsta dagpenningen blir då 910 kronor fram till dag 100, följt av en nedtrappning till 760 kronor per dag.

Det innebär en höjning från dagens 14 960 kronor i månaden till 20 000 kronor per månad. För den som, förutom att vara arbetslös, även är sjuk och får sjukpenning höjs det högsta beloppet från 486 till 543 kronor per dag.

Arbetsmiljö och arbetsliv
Regeringen förstärker Arbetsmiljöverkets anslag med 20 miljoner kronor, redan i år. 2016 beräknas anslaget öka med ytterligare 35 miljoner kronor och från 2017 med ytterligare fem.  
Även arbetslivsforskningen vill regeringen ge en extra skjuts under de kommande åren, särskilt forskning som fokuserar på kvinnors arbetsmiljöproblem och arbetsrelaterad ohälsa. Under 2015 vill regeringen lägga 5 miljoner kronor på arbetslivsforskningen, det dubbla under 2016 och sedan 20 miljoner kronor under 2017-2018. Ett fokus som arbetsmarknadens parter förstärkt genom samarbetet inför ny arbetsmarknadspolitisk strategi.

Företagshälsovården ska få bättre kompetensförsörjning, och regeringen vill skjuta till omkring tio miljoner årligen från och med 2016. Men hur stödet ska utformas är inte klart än. 2015 får Företagshälsovården en miljon kronor, om förslaget går igenom.

Startups och tillväxt 
Regeringen vill satsa på nya och växande företags finansiering, ett stärkt innovationsklimat och en satsning på svensk export. Satsningen på nyföretagande ska ske genom en förstärkning av Almi Företagspartners så kallade såddfinansiering, det vill säga finansiering av företag och idéer i tidiga skeenden. Almi får 20 miljoner kronor öronmärkt för rådgivning till företagare med utländsk bakgrund (sk IFS-rådgivning) och därutöver gradvis ytterligare förstärkning av finanseringen av nya och växande företag, som totalt beräknas uppgå till 110 miljoner kronor per år 2018.

Innovation
Regeringen vill stärka innovationsklimatet och föreslår att 50 miljoner kronor avsätts inom ramen för Innovationsrådet för innovationsfrämjande insatser. Därutöver avser regeringen att ta fram olika samverkansprogram för olika branscher, först ut är life science. Hundra miljoner kronor per år kommer den satsningen att få från och med 2016, om vårändringsbudgeten går igenom.

Svensk export
75 miljoner kronor ska satsas på en särskild exportoffensiv under 2015, enligt regeringen. För 2016-2019 beräknas satsningen uppgå till 105 miljoner kronor per år. Hur offensiven ska se ut återstår att se. För närvarande pågår ett arbete med att ta fram en exportstrategi i samarbete med näringslivet, som ska presenteras senare i år.

Turism
Visit Sweden ska också få lite extra klirr i kassan, för att stärka svensk besöksnäring. Det extra tillskottet, som än är sifferlöst, ska gå till marknadsföring av Sverige som resmål samt på olika sätt bidra till en långsiktig och hållbar svensk turistnäring i alla delar av landet. Vid pressträffen i Rosenbad där propositionen presenterades i dag talade finansminister Magdalena Andersson särskilt om ekoturism.

Infrastruktur
Regeringen föreslår miljonsatsningar på järnvägen, eftersom man menar att det eftersatta underhållet påverkar såväl resenärerna som industrin och att en bättre järnväg skapar fler jobb. Fokus kommer att ligga på flaskhalsar och de hårdast trafikerade sträckorna. Under 2015 vill regeringen lägga 620 miljoner kronor på järnvägsunderhåll, följt av 1,2 miljarder per år under 2016 till 2018.

 

Linnea Andersson
linnea.andersson@kollega.se

Anton Andersson
anton.andersson@kollega.se

Gabriella Westberg
gabriella.westberg@kollega.se

PROPP I 4 DELAR

På onsdagsmorgonen, vid presentationen av det regeringen kallar ”vårändringspropositionen” för att markera skiftet från den förra regeringens till en egen budgetpolitik, lyfte finansminister Magdalena Andersson fyra centrala delar:

  • Fler jobb, stärkt konkurrens och lägre arbetslöshet
  • Skolan: vänd nedåtgående kurva för kunskapsresultat och minska klyftorna
  • Hållbar framtid, vi håller på att missa 14 av 16 uppställda miljömål!
  • Ökad välfärd, starkare skyddsnät

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

Ministern: Socialtjänsten kan vara lämplig för långtidsarbetslösa

Den branta nedtrappningen av a-kassan ska få fler i jobb snabbt. För den som varit arbetslös länge är socialtjänsten mer lämplig. Det säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) i en intervju med Kollega.
Sandra Lund Publicerad 4 juni 2026, kl 09:00
Johan Britz står lutad mot en gul stenvägg. Han bär glasögon och mörk kostym
Johan Britz säger att det viktigaste för alla arbetslösa är utbildning, gärna kortare som leder till jobb. Och att det finns lediga jobb i stort sett hela landet, att arbetslösa bör kunna ta andra jobb än det man tänkt men också pendla längre. Foto: Olga Demiankova/SVD/TT

Det har nu gått ett år med Johan Britz som Sveriges arbetsmarknadsminister. 

Han blev den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Och klev därmed fram från politiska roller utanför rampljuset som statssekreterare, stabschef och presschef. 

Han har också gjort några vändor på Svenskt näringsliv och pr-byrå.

Liberalerna har varit drivande i frågor som högre krav på bidragsmottagare och arbetslösa. Som den nya a-kassan. 

Taket i ersättningen höjdes visserligen med en tusenlapp till 34 000 kronor, efter att ha legat still i flera år.

”Utesluter inte att höja taket mer"

Men många tjänstemän tjänar mer än taket på 34 000 kronor i månaden. Då får man aldrig vad som låter som den högsta nivån, 80 procent av sin tidigare inkomst eftersom man redan är förbi taket.

Ministern säger blankt nej till att taket i ersättningen ska följa till exempel löneutvecklingen.

– Men jag utesluter inte att höja taket mer. Det viktiga är att a-kassan är en omställningsförsäkring, inte en långvarig försörjning. 

En större omgörning är den brantare nedtrappningen, ersättningen sänks i flera steg var hundrade dag. Något som kritiserats av såväl oppositionspartier som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa blir stressade, och fastnar i ett jobb man är överkvalificerad för. Den så kallade matchningen blir då sämre.

– Det är egentligen ingen fara, eftersom det viktigaste som arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet. Att gå länge som arbetslös är livsfarligt. 

”Vi har bra data på att vi gör rätt"

En annan kritik mot reformen av a-kassan är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan kommer leda till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att det vi gör är rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. Vi vill verkligen bryta den.

Sedan nedtrappningen inleddes i oktober förra året har Kollega följt flera personer som påverkas av de nya reglerna. 

En av dem är Thomas Höglund i Åre, som får aktivitetsstöd. Det är en ersättning för den som deltar i Arbetsförmedlingens program, och som följer reglerna för a-kassan. 

Han står nu på de sista trappstegen nedför, där stödet sänkts med tusenlappar sedan oktober. 

Till sommaren räknar han med att få cirka 7 000 kronor i månaden, vilket knappt täcker hyran. Han får nu vända sig till anhöriga och kyrkan.              

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?
– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. Vi har tillåtit att människor fastnar i passivitet alldeles för länge. Det är förfärligt.

Varför ska kommunernas ta hand om arbetslöshet?

– Har du varit arbetslös så länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka till ett fungerande arbetsliv. 

En annan människa Kollega skrivit om är 51-åriga nationalekonomen Maria Dahlin, som sedan en vårdskada får bo i sina föräldrars källare. 

Hon har nekats sjukersättning, skriver ständiga överklaganden och fick i början av året vända sig till just socialtjänsten för att söka stöd. 

Stödet prövas varje ny månad, då allt ska redovisas. 

Ett krav på henne har varit att skriva in sig på Arbetsförmedlingen, trots att hon har läkarintyg på att arbetsförmågan är nedsatt.

Vill se över hur arbetsförmåga mäts

Frågan om vem som ska avgöra om en människa har arbetsförmåga – staten, kommunen eller läkaren är bra – men svår, säger Johan Britz.

– Primärt är det läkaren, sedan Försäkringskassans läkare. Men när det kommer till att mäta arbetsförmåga vid kroniska sjukdomar finns mer att göra för att säkerställa rättstrygghet. Jag är beredd att se över det men har inga konkreta förslag i dag. 

När det kommer till sjukförsäkringen har Tidö-partierna skilda synsätt. 

Finns intresse hos övriga Tidö-partier för frågan?
– Det vet jag inte.

Satsar på sänkt skatt – trots kritik

Att sänka skatten för den som jobbar är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har jobbskatteavdraget utökats fyra gånger. 

Den som jobbar behåller mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdragen.

Varför ska man betala mer i skatt som arbetslös?
– Det är ytterligare ett sätt att stärka incitamenten att ta jobb såklart. Det är ju därför jobbskatteavdragen infördes.

Han upprepar ofta att incitamenten att jobba ska stärkas, och att bidrag inte ska löna sig. 

Men att det skulle löna sig att leva på bidrag är något som bland andra Finanspolitiska rådet flera gånger sågat, senast i en rapport från slutet av maj i ett bokslut av finanspolitiken 2016-2025. 

Vad är Finanspolitiska rådet?

En myndighet som bildades 2007, vars huvudsakliga uppgift är att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik.

Rådet tar upp den vanligaste gruppen med bidrag, ensamstående utan barn. En person i den sitsen skulle dubbla sin inkomst om personen jobbade, skriver man. 

Rådet anser också att jobbskatteavdraget har ”begränsade effekter” för att få fler i arbete. Däremot blir det väldigt dyrt för staten.

– Jag tror att vi nu befinner oss i en situation där incitamenten att arbeta är ungefär rätt. Men vi har haft inflationskris med reallönesänkningar på tio procent. Vilket både slår mot enskilda, men även mot ekonomin i stort. För staten har det varit viktigt att kompensera för det. Därför är det viktigt att fortsätta sänka skatten.

Läs även