Hoppa till huvudinnehåll
Politik

EU-politiker röstar olika om svenska modellen

Alla svenska EU-parlamentariker säger att de värnar den svenska modellen. Samtidigt röstar de helt olika i frågor som rör arbetsmarknaden. Det visar Kollegas genomgång.
Noa Kristiansson Publicerad
EU-flagga utanför riksdagen inför EU-valet. Partierna röster olika om den svenska modellen, visar Kollegas genomgång.
Enad retorik - splittrade röster. Alla svenska partier lyfter fram vikten av att värna den svenska modellen i EU, men de har olika uppfattningar om vad det innebär i praktiken, vilket visar sig i deras röster i EU-parlamentet. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

En sak är säker i EU-valrörelsen: den svenska modellen dyker förr eller senare upp i partiernas kampanjer. Oavsett politisk färg. 

Det nybildade Folklistan, som har fångat valets medieutrymme genom att bland annat kräva en skrotad asylrätt, har lyft rädda svenska modellen från EU som ett av sina centrala budskap. SD:s toppkandidat Charlie Weimers uttryckte samma sak när fack och arbetsgivare nyligen höll en gemensam valdebatt i Bryssel. 

Kort efter Sveriges ordförandeskap i EU våren 2023 slog också regeringspartierna M, KD och L fast att Sverige ska värna det världsunika systemet på arbetsmarknaden, både här hemma och på EU-nivå.

På andra sidan blockgränsen låter det likadant. Socialdemokraterna skriver i sitt valmanifest att EU-lagstiftning måste respektera den svenska modellen”. Vänsterpartiet placerar frågan längst upp på sin kampanjhemsida.

För väljarna kan det framstå som att partierna är eniga. En genomgång av hur partierna har röstat i EU-parlamentet visar att så inte är fallet. I stället tycks de ha helt olika åsikter om vad den svenska modellen faktiskt betyder.

Säger samma röstar olika

Kollega har sökt efter användningen av begrepp som den svenska modellen, den nordiska arbetsmarknadsmodellenoch liknande synonymer i röstförklaringarna hos samtliga svenska partier som finns representerade i EU-parlamentet. Sedan har vi tittat närmare på hur parlamentarikerna har röstat i de frågor där de har hänvisat till modellen.

Resultatet visar att partiernas definitioner av den svenska modellen skiljer sig kraftigt åt.

Ett exempel: I februari 2021 tog parlamentarikerna ställning till en resolution om människor som jobbar men ändå lever i fattigdom. I resolutionen stod att det är viktigt att införa EU-regler om minimilöner, men ta hänsyn till länder där sådant inte regleras i lag, som Sverige. Det fanns också förslag om en minimiinkomst, alltså att den som lever på bidrag i EU ska ha rätt till en viss levnadsstandard.

Centerpartiet röstade nej. I sin röstförklaring slog de fast att förslagen ”innehåller direkt skadliga element för den svenska modellen”.

Miljöpartiet röstade ja. I röstförklaringen skrev de: ”Den nordiska modellen med kollektivavtal ska värnas.” Vid delomröstningarna om minimiinkomst lade de därför ned sina röster.

Även Socialdemokraterna röstade ja. Men till skillnad från MP godkände de delarna om minimiinkomst. De lade i stället ned rösterna när det gällde minimilöner. Motiveringen i deras röstförklaring löd: ”Nationella system för relationerna på arbetsmarknaden ska respekteras fullt ut.”

Oense om gigjobbare

I september samma år röstade EU-parlamentet om ett initiativ för stärkta arbetsvillkor för plattformsarbetare – matbud, taxiförare och andra som jobbar mot en app. Kristdemokraterna röstade nej. I sin röstförklaring skrev de att nya EU-regler skulle innebära ”ännu ett hot mot den svenska modellen”.

Socialdemokraterna röstade ja. I röstförklaringen uttryckte de glädje över initiativet: ”Betänkandet lyfter på ett bra sätt fram de utmaningar som finns i plattformsekonomin. Självklart behövs också åtgärder på EU-nivå för att hantera gränsöverskridande problem”. De såg inga hinder för att rösta ja och samtidigt slå fast: ”Skulle det trots allt bli aktuellt med bindande regler, vill vi lyfta fram vikten av att dessa regler respekterar de nationella arbetsmarknadsmodellerna och parternas autonomi samt att arbetstagarbegreppet fortsättningsvis regleras på nationell nivå.”

Andra frågor där partierna har hänvisat till den svenska modellen (eller någon synonym) och sedan röstat helt olika är distansarbete, rätten att koppla ned, psykisk hälsa på jobbet och jämställda löner.

Höger-vänster-frågor

Magnus Blomgren, Umeå universitet.
Magnus Blomgren.

Magnus Blomgren är statsvetare vid Umeå universitet. Han säger till Kollega att politikernas spretiga definitioner av den svenska modellen beror på att EU-maskineriet tvingar svenska politiker att ta ställning till något de inte är vana vid: detaljerade politiska förslag på arbetsmarknadsområdet.

–  Den svenska modellen handlar ju egentligen om spelregler, att arbetsmarknadens parter ska komma överens och att politiken ska hålla fingrarna därifrån. Vad det betyder politiskt är ju en annan sak. När det kommer till hantering på EU-nivå så handlar det om innehållet, och därför gör man olika tolkningar. Det är klart att en moderat och en socialdemokrat inte har samma syn på den här typen av arbetslivsfrågor, säger han och fortsätter:

– På något sätt så väcker processen inom både Europaparlamentet och ministerrådet en diskussion om politisk substans som svenska politiker inte har behövt bry sig så mycket om tidigare.

Förvirring om svenska modellen

Då uppstår en förvirring hos både politiker och allmänhet, säger Blomgren. Vi är helt enkelt inte vana att ha en politisk debatt om den svenska modellens innebörd.

– Förvirringen gäller vad den svenska modellen innehåller, hur långt det går och hur man ska tolka konsekvenserna av det vi kallar svenska modellen. Minimilönsfrågan är ett bra exempel. Vi pratar inte minimilöner i Sverige, för arbetsmarknadens parter gör upp om lön. Hur ska man då få ihop det när frågan kommer upp i EU?

Hur ska man tänka som väljare om man blir förvirrad av allt detta?

– Jag skulle tänka som väljare att detta är typiska höger-vänsterfrågor, när vi pratar om själva substansen i politiken. Så jag skulle fundera på hur man tänker kring höger-vänster, vem det är som ska premieras och inte, vad statens och EU:s roll ska vara. Snarare än att fästa blicken vid debatten om den svenska modellen. För den leder diskussionen lite tokigt, tror jag.

Den svenska modellen

En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.

Ytterligare exempel

Socialpolitik delomröstning om minimilöner (2019)

Tomas Tobé (M) (röstade nej): ”Det viktigaste för Moderaterna är att säkerställa den svenska arbetsmarknadsmodellen”

Evin Incir (S) (röstade ja): ”Nationella system för relationerna på arbetsmarknaden ska respekteras fullt ut”

Resolution om jämställda löner (2020)

Sara Skyttedal (KD) (röstade nej): ”Bör regleras på nationell nivå”

Karin Karlsbro (L) (röstade ja): ”Liberalerna [...] värnar samtidigt om den svenska modellen”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

Fritidspolitikern Jennie offrar semestern för valrörelsen

Hon arbetar heltid som chef – och är politiker på sin fritid. För Jennie Klaesson i Jämtland är en förstående arbetsgivare avgörande för att få ihop yrkesliv, politik och valrörelse.
Ola Rennstam Publicerad 17 juni 2026, kl 06:01
I valtider gäller det att ta varje chans att träffa potentiella väljare. Fritidspolitikern Jennie Klaesson (M) delar ut flygblad på Prästgatan i Östersund – en del av politiken som kräver tid utanför heltidsjobbet som produktchef. Foto: Marie Birkl

Längs Prästgatan – Östersunds gågata – står majestätiska popplar på parad. Denna eftermiddag skänker de välbehövlig skugga åt shoppingsugna flanörer och andra på väg hem från jobb och skola. 

Utanför Kjell & Company har den moderata fritidspolitikern Jennie Klaesson positionerat sig. Med ett stort leende och en bunt flygblad i handen söker hon kontakt med potentiella väljare. Medan vissa tar stora omvägar för att undvika mötet, stannar andra till och börjar prata. 

Valarbete som tar på krafterna

Själv medger Jennie Klaesson att just det utåtriktade arbetet på gator och torg inte är den del av politiken hon brinner mest för.

– Jag är lite ambivalent. Det är viktigt, men det är inte det som driver mig. Det tar mycket energi att vara extrovert och gå in i en roll, och efteråt behöver jag vila. Men det är alltid roligt att träffa människor som vill diskutera politik, men ibland uppstår situationer där folk är arga, säger hon.

Steg in i politiken – när familjelivet gav utrymme

Det är tolv år sedan som Jennie Klaesson tog steget in i politiken. Barnen hade blivit större och hon fick mer utrymme för sitt samhällsengagemang. I dag är hon ledamot i fullmäktige i Krokoms kommun, där Moderaterna styr tillsammans med Socialdemokraterna och Kristdemokraterna. 

Hennes tyngsta politiska uppdrag finns dock på regional nivå. Som oppositionspolitiker i Region Jämtland/Härjedalen lägger hon stort fokus på sjukvårdsfrågor. Patientsäkerhet och ordning i ekonomin är hennes främsta hjärtefrågor.

– Jag vurmar för de svaga i samhället och deras rätt att få vård i tid. I dag går sjukvården en halv miljard back per år och vi måste få kontroll på kostnaderna.

Förstående arbetsgivare avgörande

Hennes politiska engagemang sker vid sidan av ett krävande arbete. Till vardags är Jennie Klaesson produktchef på den amerikanska e-fakturaleverantören GEP. 

Att kombinera ett heltidsjobb med rollen som fritidspolitiker är en utmaning, men en förstående arbetsgivare har varit avgörande.

– Jag har en bra dialog med mina chefer. De tycker att det är viktigt med mitt samhällsengagemang och det är aldrig några problem att få vara ledig trots att mina politiska uppdrag blivit fler och fler. 

– Jag är bra på att planera och har en flexibilitet i mitt arbete som gör att det funkar. Under alla mina år i företaget har jag byggt upp ett förtroendekapital som jag tror har underlättat deras inställning.

Jennie Klaesson

Ålder: 47
Bor: Krokom
Yrke: Produktchef GEP Sweden (tidigare Opus Capita)
Uppdrag: Regionfullmäktige Jämtland/Härjedalen, ledamot hälso- och sjukvårdsnämnden, kommunfullmäktige Krokoms kommun, andre vice ordförande i förbundsstyrelsen Moderaterna Jämtland Härjedalen.

Hon har heller aldrig mött några negativa reaktioner vare sig från ledning eller kollegor.

– Jag försöker hålla en väldigt låg profil på jobbet kring mitt politiska engagemang. Jag är inte där i politikens tjänst, arbete är arbete. 

Tio timmar politik i veckan – utan ersättning för allt

Trots flexibiliteten uppstår det ibland krockar och att tiden inte räcker till. Då kan hon ta in en ersättare eller arbeta i kapp på lediga stunder.

– Jag ägnar i genomsnitt tio timmar i veckan åt politiken. Förutom alla möten måste man läsa på, förbereda yrkanden och prata med verksamheter i vården. Jag får ersättning för förlorad arbetsinkomst för politiska möten men tiden för inläsning och förberedelser får man ingen kompensation för.

Ibland undrar man vad man håller på med

Yrkeslivet har samtidigt gett henne verktyg som hon har nytta av i politikens värld.

Efter 20 år i företaget, varav många i chefsroller, har hon byggt upp värdefulla erfarenheter.

– Mina organisatoriska egenskaper som chef ger mig en fördel när det gäller att sätta budget, strategier och mål kring hur vi ska utveckla vår politik. Det råder en annan gruppdynamik inom politiken och mitt ledarskap hjälper till att få med sig folk på tåget.

Jennie Klaesson lägger omkring tio timmar i veckan på politiken. Hon får ersättning för förlorad arbetsinkomst för möten men inte för tiden för inläsning och förberedelser.

Samtidigt har valrörelsen gått in i ett mer intensivt skede, både nationellt och lokalt. Jennie Klaesson känner sig inspirerad att dra i gång, trots att ett omfattande arbete med valmanifest och prioriterade frågor väntar. Semestern i sommar blir kort – ledigheten sparas till tiden närmare valdagen.

– Att många fritidspolitiker offrar sin semesterledighet för kampanjarbete är kanske något gemene man inte tänker på. Jag kan samtidigt känna en oro över om jag kommer att orka.

Känner du att det är värt all tid du lägger ner?

– Nja, ibland undrar man vad man håller på med. Men så kommer ett möte i fullmäktige där man känner att man faktiskt gör skillnad, då är det plötsligt värt varenda minut.

Jennie Klaesson hoppas också att fler vågar ta steget och blir fritidspolitiker.

– Hela vårt system är uppbyggt på att det finns kompetenta representanter som kan utföra ett bra arbete, annars blir hela samhället lidande. Vi behöver fler politiker som kan ta ansvar för de svåra frågor som vårt samhälle står inför och som vågar stå för sina beslut.

Tjänstledighet för politiska uppdrag

  • Du har rätt att vara tjänstledighet från ditt arbete i den mån det behövs för att du ska kunna fullgöra ditt politiska uppdrag.
  •  Arbetsgivaren betalar inte ut någon lön under din frånvaro. Ersättning för förlorad arbetsinkomst söker du direkt från den kommun eller region där uppdraget utförs.
  • Rätten regleras i olika lagar beroende på vilken typ av ledighet det rör sig om, exempelvis kommunallagen, lagen om rätt till ledighet för politiska uppdrag samt regeringsformen.

Källa: Unionen

Politik

”Vi knackar dörr så att knogarna blöder”

Hon har varit socialdemokrat sedan barnsben. Det politiska engagemanget visar sig tydligast på fritiden – men det händer att hon pratar politik på jobbet.
– Förvånansvärt ofta vill någon prata politik och det tycker jag är kul, säger Catherine Björnsdotter Borgkvist i Helsingborg.
David Österberg Publicerad 17 juni 2026, kl 05:55
Fritidspolitiker i Helsingborg
Catherine Björnsdotter Borgkvist (tredje fr vänster) och hennes partikamrater i Helsingborg är ofta ute och pratar med potentiella väljare. Privat

Catherine Björnsdotter Borgkvist växte upp i Södertälje och fick politiken med sig tidigt. Mamman var socialdemokrat och under gymnasietiden engagerade sig Catherine i SSU. Efter studenten jobbade hon på ABF tillsammans med andra sossar.

– Som vuxen flyttade jag till Helsingborg. Jag fick barn och hade ett jobb där jag reste otroligt mycket. Då fanns ingen tid alls för politiken. Men när barnen blev lite äldre kände jag att det var så mycket jag tyckte och tänkte och insåg att jag var tvungen att bli politiskt aktiv för att kunna påverka.

Lägger en halvtid på politiken

Sedan några år tillbaka är Catherine Björnsdotter Borgkvist nämndeman i tingsrätten och dessutom ledamot i fastighetsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktige för Socialdemokraterna.

Samtidigt jobbar hon heltid med ansvar för kundrelationer på Inyett. Företaget hjälper kommuner, myndigheter och företag att kontrollera att utbetalningar hamnar rätt – och med kontroller av betalningsmottagare och leverantörer.

Varje vecka lägger hon ungefär 20 timmar på sina politiska uppdrag, främst på kvällar och helger.

– Drivs man av något, har man ett kall, då orkar man. Men jag ska inte sticka under stol med att jag vissa veckor, när jag har haft möten måndag, tisdag, onsdag och torsdag kväll, är jag ganska trött på fredagen.

Då och då behöver hon vara tjänstledig för att ägna sig åt politiken.

– Man har rätt till tid för politiska uppdrag, men jag vet att det ändå kan bli problem på vissa arbetsplatser. Min arbetsgivare är fantastisk på det viset. Det är väldigt skönt för hade jag behövt boxas åt det hållet också hade jag nog tappat lite av motivationen.

Vet alla på jobbet att du är socialdemokrat?

– Haha, alla vet att jag är extremt aktiv och engagerad! Men jag prackar inte på dem mina åsikter eller försöker dra igång politiksnack på varenda lunch eller fikarast. Men förvånansvärt ofta vill någon prata eller fråga något om politik och det tycker jag är kul.

Vågar folk debattera politik med en politiker?

– Vi har några på säljsidan som är väldigt duktiga på att prata. Så om någon av dem har en annan åsikt kan vi hamna i lite debatter. Men det är med glimten i ögat, de försöker trigga igång mig. Vi har jäkligt härlig stämning här och väldigt, väldigt högt i tak.

Knackar dörr under hela mandatperioden

Under ett valår är det förstås extra intensivt att vara politiker. Förra valet förlorade vänstersidan i Helsingborg med bara 100 röster så det gäller att övertyga så många som möjligt.

– Vi knackar dörr så att knogarna blöder. Vi kör in i kaklet fram tills midsommar, vilar upp oss under juli och i augusti kör vi dörrknack varje dag fram till september.

Lyckas ni övertyga någon när ni knackar dörr?

– Ja, i alla fall personer som står nära oss värderingsmässigt. Vi knackar inte bara dörr när det är valkampanj, utan under hela mandatperioden. Vi lyssnar på vilka frågor som folk tycker är viktigast, vad de brinner för. Sedan förklarar vi vad vi vill göra, konkreta förslag, i stället för att berätta om allt dåligt som Moderaterna har gjort.

Jobbar med kundrelationer

Namn: Catherine Björnsdotter Borgkvist.

Ålder: 52 år.

Bor: Helsingborg.

Yrke: Customer success specialist på Inyett.

Uppdrag: Fastighetsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och kommunfullmäktige i Helsingborg.

Rätt att vara tjänstledig

Tjänstledighet för politiska uppdrag

  • Du har rätt att vara tjänstledighet från ditt arbete i den mån det behövs för att du ska kunna fullgöra ditt politiska uppdrag.
  •  Arbetsgivaren betalar inte ut någon lön under din frånvaro. Ersättning för förlorad arbetsinkomst söker du direkt från den kommun eller region där uppdraget utförs.
  • Rätten regleras i olika lagar beroende på vilken typ av ledighet det rör sig om, exempelvis Kommunallagen, lagen om rätt till ledighet för politiska uppdrag samt regeringsformen.

Källa: Unionen