Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Ska EU:s arbetsmarknad regleras via lagstiftning?

Kollega har frågat partiernas toppkandidater i valet till Europaparlamentet hur de ser på några aktuella arbetsmarknadsfrågor.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
Pinkblue/Colourbox
Pinkblue/Colourbox

Hela enkäten: Partiernas toppnamn om EU och arbetsmarknaden

Malin Björk, Vänsterpartiet


Foto: Jessica Segerberg

Medlemsländer ska själva få besluta om reglerna på arbetsmarknaden. Skulle EU lagreglera exempelvis minimilöner skulle det på sikt kunna underminera den svenska kollektivavtalsmodellen.

Jag har dock röstat ja till flera EU-lagar som rör arbetsrätt den här mandatperioden, i fall då den svenska modellen har säkerställts eller inneburit väsentliga förbättringar för arbetstagare i EU. Till exempel arbetsvillkorsdirektivet och det reviderade utstationeringsdirektivet. Men det är viktigt att rättigheter på EU-nivå definieras så att enskilda länder alltid kan stifta bättre lagar med bättre skydd för arbetstagare.

Vänsterpartiet vill ha in ett socialt protokoll i EU-fördragen, så att kollektivavtal och lagar som skyddar arbetstagare blir ett villkor för arbetskraftens rörlighet. Det skulle gynna jämlikheten i Europa.

 

Johan Danielsson, Socialdemokraterna


Foto: Joacim Schwartz

Arbetsmarknadspolitiken är i huvudsak medlemsländernas eget ansvar och i Sverige regleras villkoren på arbetsmarknaden genom kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare. Så ska det fortsatt vara. Men EU har sedan länge haft i uppgift att lagstifta om miniminivåer vad gäller till exempel arbetsmiljö och anti-diskriminering. Det är viktigt om vi ska ha en gemensam marknad. Annars får vi en oschysst konkurrens som drabbar vanligt folk och vanliga företagare. Företag ska inte kunna konkurrera med arbetstagares hälsa som insats. 

 

Alice Bah Kuhnke, Miljöpartiet


Foto: Miljöpartiet

Beslut ska tas så nära medborgarna som möjligt – det innebär att det absoluta flertalet arbetsmarknadsfrågor ska beslutas nationellt. 

Det finns som alltid frågor som är ett undantag och som bekräftar regeln. Vi kämpade till exempel hårt för att föra upp frågan om föräldraledighet på EU:s agenda och välkomnar beslutet om lägstanivåer för frivillig föräldraledighet i alla EU-länder. 

Vi driver även frågan om ett starkare skydd mot diskriminering i hela EU. Vi röstade för de nya utstationeringsreglerna som vi ser skyddar mot protektionism genom att kombinera sociala villkor och fri rörlighet. Det är ohållbart med alltför ojämlika arbetsvillkor inom EU, det ger grogrund för främlingsfientlighet och protektionism samt motverkar det stora med den fria rörligheten.

 

Fredrick Federley, Centerpartiet

Centerpartiet säger nej till ytterligare EU-lagstiftning på arbetsmarknadsområdet. EU-nivån lämpar sig inte för att exempelvis reglera arbetsmarknads- och socialpolitik i medlemsländerna, eftersom det skiljer sig åt mellan länderna vilken modell man har. Vi vill fokusera på rätt saker på EU-nivå, och inte på frågor som enskilda människor och beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå bättre kan besluta om.

 

Karin Karlsbro, Liberalerna

Europa är en gemensam ekonomi och då behöver det också finnas ett grundläggande socialt skydd i alla EU-länder. Den sociala pelaren är ett viktigt, icke-lagstiftande, verktyg för att nå detta men i vissa fall kan det vara motiverat med minimilagstiftning. Men då ska partsmodellen värnas och medlemsländerna ska alltid få gå längre än direktiven.

 

Tomas Tobé, Moderaterna

Arbetsmarknadspolitiken ska utformas av medlemsstaterna själva, eftersom den i mycket hög grad bygger på nationella förutsättningar och traditioner – inte minst här i Sverige med parternas centrala roller. Så värnar vi bäst den svenska modellen och möjligheten att utveckla den.

 

Sara Skyttedal, Kristdemokraterna

Vi har väldigt olika arbetsmarknadsmodeller i Europa. Den reguljära arbetsmarknaden bör EU därför överlåta till medlemsländerna att reglera på egen hand. Men EU-regelverk behövs naturligtvis för vad som gäller när en person arbetar tillfälligt i ett annat land via utstationering. Men det utgör en väldigt liten del av arbetsmarknaden som helhet.

 

Peter Lundgren, Sverigedemokraterna

Att värna om den svenska modellen är en av våra viktigaste profilfrågor i valrörelsen. För oss ska svenska arbetsvillkor och svensk standard råda när EU-medborgare från andra länder väljer att arbeta i Sverige. Däremot hotar en gemensam EU-lagstiftning på området att försämra svenska löntagares villkor i Sverige, samtidigt som det på sikt hotar den svenska modellen.

 

Soraya Post, Feministiskt Initiativ


Foto: Creative Commons

Det behövs lagstiftning för att reglera EU:s arbetsmarknad, annars kan vi inte skapa en mänskligare arbetsmarknad med plats för olika förmågor och erfarenheter – en arbetsmarknad som är fri från stress, diskriminering och trakasserier. Det är till exempel väldigt viktigt att EU antar ett direktiv mot diskriminering på grund av ålder, religion och trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck samt att EU säkrar jämställda och jämlika löner för likvärdigt arbete i hela EU.

Vi vill också att EU:s arbete för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen ska följas upp med en ny arbetsmiljöstrategi som ska ha ett jämställdhets- , tillgänglighets- och icke-diskrimineringsperspektiv som tar hänsyn till olika människors olika förutsättningar att delta på arbetsmarknaden. Vi anser också att en arbetsmiljöstrategi ska innehålla handlingsplaner och aktiva åtgärder mot sexuella trakasserier samt hat och hot på arbetsplatsen. Generellt ser vi även positivt på alla åtgärder som kan bidra till att stärka medarbetarinflytandet.

EU-val

  • EU-parlamentarikerna väljs i direkta val i medlemsländerna vart femte år.
  • Efter Storbritanniens utträde ur EU får parlamentet 705 ledamöter. Sverige får 21 ledamöter, förutsatt att Storbritannien lämnar unionen. Under förra mandatperioden 2014-2019 hade parlamentet 751 ledamöter, varav 20 från Sverige.
  • Totalt omkring 374 miljoner invånare i EU:s medlemsländer har rätt att rösta i valet. Valdagen infaller mellan den 23 – 26 maj i länderna, i Sverige den 26 maj.
  • Parlamentet besluter tillsammans med EU:s ministerråd om nya lagar i EU. Parlamentet godkänner även ministerrådets, det vill säga medlemsländernas, förslag till EU-kommissionärer. Parlamentet fattar också beslut om EU:s gemensamma budget och kontrollerar att kommissionen använder pengarna på rätt sätt.

Källa: Riksdagens EU-information, DN, SVD, Rapporten ”Slaget om arbetsmarknaden”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.