Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Så röstade tjänstemännen

Det hade blivit en borgerlig valseger – om tjänstemännen fått bestämma. Feministiskt initiativ hade kommit in i riksdagen och Sverigedemokraterna hade bara fått hälften så många mandat. Det visar SVT:s vallokalsundersökning.
Ola Rennstam Publicerad
Stapeldiagram över hur tjänstemän skulle rösta.
Om tjänstemännen hade avgjort valet skulle Alliansen ha stannat i Rosenbad och F! hade kommit in i riksdagen. Åtminstone om man får tro SVT Valu:s siffror. Chartgo/Kollega

Tjänstemännens politiska sympatier brukar spegla landet i stort men så blev det inte riktigt det här riksdagsvalet. Åtminstone om man får tro SVT:s Valu. Enligt den hade det blivit en borgerlig valseger om landets tjänstemän hade fått bestämma.

Sammanlagt fick Alliansen 47 procent av tjänstemännens röster medan det rödgröna blocket samlade ihop 40 procent. En annan skillnad jämfört med valresultatet för hela riket är att Sverigedemokraterna har ett betydligt lägre väljarstöd bland tjänstemännen, endast 6 procent. Lika många röstade på Feministiskt initiativ som alltså hade kommit in i riksdagen med bred marginal om tjänstemännen fått bestämma.

Jämfört med vallokalsundersökningen för fyra år sedan går samtliga fyra Allianspartier bakåt, mest Moderaterna med 8 procentenheter. Även Miljöpartet tappar stöd hos tjänstemännen medan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet ökar.

Vilka frågor som är viktigast bland väljarna har också förändrats. Skola, sjukvård och svensk ekonomi toppar listan, för fyra år sedan var sysselsättningen den näst viktigaste frågan enligt svenska folket men har nu ramlat ner till en femteplats. Jobben blev inte riktigt den heta valfråga som många hade trott.

SVT:s vallokalsundersökning har gjorts för alla nationella val i Sverige sedan 1991. Historiskt sett har MP, FP, V och F! tenderat att vara överrepresenterade och SD, C och S underrepresenterade i Valu-siffrorna jämfört med det slutgiltiga valresultatet.
 

I april 2014 lät vi Novus göra en opinionsundersökning bland Kollegas läsare.

Som det såg ut då hade de rödgröna också intagit Rosenbad, med Socialdemokraterna som största parti (32 procent). Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade tagit hem 8 procent vardera av rösterna – det vill säga det rödgröna blocket totalt 48 procent av rösterna.

Alliansen fick av Kollegas läsare i april 26 procent, varav Moderaterna 22 procent. Folkpartiet hade hamnat på 4 procentgränsen och både Centern och Kristdemokraterna hade åkt ur riksdagen, med två respektive en procent av rösterna. F! hade inte kommit in i riksdagen.

Undersökningen, som gjordes under april 2014, av Novus på uppdrag av Kollega, besvarades av 811 personer. Andel osäkra väljare var 15 procent.

Läs mer om Kollegas opinionsundersökning här.

 

Så röstade tjänstemännen

Så röstade tjänstemän 2014, 2010 (Valu) samt Hela riket (valresultat)

V 8%  (7%)  5,7%
S 23%  (20%)  31,2%
MP 9%  (11%)  6,8%
F! 6% (1%) 3,1%

C 7%  (8%)  6,1%
FP 8%  (10%)  5,4%
KD 6%  (7%)  4,6%
M 26%  (34%)  23,2%

SD 6%  (2%)  12,9%

SVT Valu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.