Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Regeringen tar intryck av startup-sektorn

Det ska bli enklare att få arbetstillstånd för utländsk kompetens, det statliga riskkapitalet ska fokusera på såddfinansiering och skattereglerna för personalobligationer ska ses över. Det lovade näringsminister Mikael Damberg startup-folket i samband med en mässa på onsdagen. Positivt, tycker moderatledaren Anna Kinberg Batra.
Gabriella Westberg Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Näringsminister Mikael Damberg vill underlätta för startup-bolag att rekrytera och behålla kompetens. Claudio Bresciani/TT

Steg för steg inför presentationen av budgetpropositionen om ett par veckor lägger regeringen fram förslag på olika satsningar. På onsdagen var det de innovationsdrivna tillväxtbolagens tur. När näringsminister Mikael Damberg höll öppningstalet på startup-mässan Sthlm Tech Fest passade han på att presentera ett antal åtgärder för att stärka Sverige som startup-hub. Och det var i mångt och mycket förslag han just fått från samma bransch.

Inför Almedalen i somras la 14 debattförfattare och företrädare för branschen fram ett manifest där de listade fem prioriterade punkter som de anser behövs för att hålla Sverige i världseliten vad gäller startups av innovativa teknikbolag - där vi faktiskt befinner oss i dag.

Tre av de fem punkterna i manifestet avser Mikael Damberg nu ta itu med; arbetstillstånden ska förenklas för att underlätta för företagen att ta in kompetens utifrån, beskattningen av personaloptioner ska ses över, för att lättare kunna attrahera kompetensen. Den utredningen ska vara klar i mars. Nystartade och små företag ska kunna söka statlig såddfinansiering, där den gör bäst nytta, vilket också har aviserats tidigare.

Dessutom lovar Mikael Damberg att göra startupscenen till remissinstans, för att se till att branschens specifika perspektiv kommer fram när viktiga beslut ska tas. Hur eller vilken organisation som ska ta emot och svara på remisserna verkar dock inte helt klart. På det egna departementet ska en ny tjänst inrättas, för att hålla koll på utvecklingen och behoven.

Två punkter från branschens manifest som Damberg inte tagit vidare är kravet på slopad ”straffskatt” på entreprenörer och kravet på att skapa en fungerande hyresmarknad för bostäder. Det senare har emellertid Dambergs ministerkollega Mehmet Kaplan tidigare i somras lagt förslag om.

Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra passade också på att besöka Sthlm Tech Fest och hälsa på några av de hajpade så kallade enhörningsföretagen* som närvarade. Hon tycker att det är positivt att regeringen tar upp frågorna om hur Sverige kan stärkas som startup-hub.

- Det är bra att regeringen vill fortsätta utreda beskattningen av personaloptioner, den utredningen påbörjade vi och den fortsätter dem. Men man måste också konkret göra det lättare för småföretagen att växa och inte försämra förutsättningarna för dem. Regeringen har höjt skatten för en miljon löntagare. Det har vi inte råd med.

Enligt moderatledaren är det som lockar utländsk kompetens till Sverige en kombinationen av en stark ekonomi, spjutspetsteknologi och tryggheten av ett sammanhållet samhälle.

- Jag är övertygad om att vår välfärd, jämställdhet, våra skolor och förskolor är konkurrensmedel för Sverige. Människor vill ta hit sina familjer och leva här.

I den tryggheten är den svenska modellen är en av grundbultarna, menar hon, och den är något hon gärna vill försvara.

- Den svenska modellen ger trygghet och ordning och reda på arbetsmarknaden. Dessutom är den grunden i det arbete vi gör för att få in fler nyetablerade i arbete, som att vi har föreslagit en ”första jobbet-anställning” som skulle kunna komplettera många av de avtalslösningar som finns i dag.
 

*Enhörningsföretag = sk unicorns, det vill säga startup-företag som värderats till över 1 miljard dollar. Svenska unicorns: Skype, Spotify, Soundcloud, Mojang, King, Klarna, Avito och Truecaller.

Åtgärder för ännu bättre startup-miljö

Startup-manifestets förslag på åtgärder:

  • Underlätta kapitalanskaffning för startups i de tidigaste faserna.
  • Möjliggör ersättning i form av personaloptioner.
  • Slopa straffskatten.
  • Underlätta kopmetensinvandring.
  • Skapa en fungerande hyresmarknad.

Bland undertecknarna av manifestet finns representanter för heta tech-bolag och nätverk: Tictail, Fyndiq, iZettle, startup-nätverket SUP46, Truecaller, SVForum, Newshubby, Approach, Dramatify, Narrative, Jansson & Norin, Nyheter 24-gruppen och Owegoo. Läs hela Startup-manifestet här.

Näringsministerns förslag på åtgärder

  • Rikta om det statliga riskkapitalet mot såddfinansiering.
  • Se över reglerna för att hitta enklare och snabbare hantering av arbetstillstånd.
  • Beskattningen av personaloptioner utreds – ska vara klar i mars.
  • Inrättandet av en särskild tjänst på Näringsdepartementet specialiserad på startup-sektorn.
  • Startup-sektorn blir remissinstans

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.