Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Regeringen tar intryck av startup-sektorn

Det ska bli enklare att få arbetstillstånd för utländsk kompetens, det statliga riskkapitalet ska fokusera på såddfinansiering och skattereglerna för personalobligationer ska ses över. Det lovade näringsminister Mikael Damberg startup-folket i samband med en mässa på onsdagen. Positivt, tycker moderatledaren Anna Kinberg Batra.
Gabriella Westberg Publicerad
Claudio Bresciani/TT
Näringsminister Mikael Damberg vill underlätta för startup-bolag att rekrytera och behålla kompetens. Claudio Bresciani/TT

Steg för steg inför presentationen av budgetpropositionen om ett par veckor lägger regeringen fram förslag på olika satsningar. På onsdagen var det de innovationsdrivna tillväxtbolagens tur. När näringsminister Mikael Damberg höll öppningstalet på startup-mässan Sthlm Tech Fest passade han på att presentera ett antal åtgärder för att stärka Sverige som startup-hub. Och det var i mångt och mycket förslag han just fått från samma bransch.

Inför Almedalen i somras la 14 debattförfattare och företrädare för branschen fram ett manifest där de listade fem prioriterade punkter som de anser behövs för att hålla Sverige i världseliten vad gäller startups av innovativa teknikbolag - där vi faktiskt befinner oss i dag.

Tre av de fem punkterna i manifestet avser Mikael Damberg nu ta itu med; arbetstillstånden ska förenklas för att underlätta för företagen att ta in kompetens utifrån, beskattningen av personaloptioner ska ses över, för att lättare kunna attrahera kompetensen. Den utredningen ska vara klar i mars. Nystartade och små företag ska kunna söka statlig såddfinansiering, där den gör bäst nytta, vilket också har aviserats tidigare.

Dessutom lovar Mikael Damberg att göra startupscenen till remissinstans, för att se till att branschens specifika perspektiv kommer fram när viktiga beslut ska tas. Hur eller vilken organisation som ska ta emot och svara på remisserna verkar dock inte helt klart. På det egna departementet ska en ny tjänst inrättas, för att hålla koll på utvecklingen och behoven.

Två punkter från branschens manifest som Damberg inte tagit vidare är kravet på slopad ”straffskatt” på entreprenörer och kravet på att skapa en fungerande hyresmarknad för bostäder. Det senare har emellertid Dambergs ministerkollega Mehmet Kaplan tidigare i somras lagt förslag om.

Moderaternas partiledare Anna Kinberg Batra passade också på att besöka Sthlm Tech Fest och hälsa på några av de hajpade så kallade enhörningsföretagen* som närvarade. Hon tycker att det är positivt att regeringen tar upp frågorna om hur Sverige kan stärkas som startup-hub.

- Det är bra att regeringen vill fortsätta utreda beskattningen av personaloptioner, den utredningen påbörjade vi och den fortsätter dem. Men man måste också konkret göra det lättare för småföretagen att växa och inte försämra förutsättningarna för dem. Regeringen har höjt skatten för en miljon löntagare. Det har vi inte råd med.

Enligt moderatledaren är det som lockar utländsk kompetens till Sverige en kombinationen av en stark ekonomi, spjutspetsteknologi och tryggheten av ett sammanhållet samhälle.

- Jag är övertygad om att vår välfärd, jämställdhet, våra skolor och förskolor är konkurrensmedel för Sverige. Människor vill ta hit sina familjer och leva här.

I den tryggheten är den svenska modellen är en av grundbultarna, menar hon, och den är något hon gärna vill försvara.

- Den svenska modellen ger trygghet och ordning och reda på arbetsmarknaden. Dessutom är den grunden i det arbete vi gör för att få in fler nyetablerade i arbete, som att vi har föreslagit en ”första jobbet-anställning” som skulle kunna komplettera många av de avtalslösningar som finns i dag.
 

*Enhörningsföretag = sk unicorns, det vill säga startup-företag som värderats till över 1 miljard dollar. Svenska unicorns: Skype, Spotify, Soundcloud, Mojang, King, Klarna, Avito och Truecaller.

Åtgärder för ännu bättre startup-miljö

Startup-manifestets förslag på åtgärder:

  • Underlätta kapitalanskaffning för startups i de tidigaste faserna.
  • Möjliggör ersättning i form av personaloptioner.
  • Slopa straffskatten.
  • Underlätta kopmetensinvandring.
  • Skapa en fungerande hyresmarknad.

Bland undertecknarna av manifestet finns representanter för heta tech-bolag och nätverk: Tictail, Fyndiq, iZettle, startup-nätverket SUP46, Truecaller, SVForum, Newshubby, Approach, Dramatify, Narrative, Jansson & Norin, Nyheter 24-gruppen och Owegoo. Läs hela Startup-manifestet här.

Näringsministerns förslag på åtgärder

  • Rikta om det statliga riskkapitalet mot såddfinansiering.
  • Se över reglerna för att hitta enklare och snabbare hantering av arbetstillstånd.
  • Beskattningen av personaloptioner utreds – ska vara klar i mars.
  • Inrättandet av en särskild tjänst på Näringsdepartementet specialiserad på startup-sektorn.
  • Startup-sektorn blir remissinstans

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”

Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Noa Söderberg Publicerad 3 juni 2024, kl 13:14
Ilan De Basso, EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, på sitt kontor i Bryssel.
Högerpartierna använder den svenska modellen som en retorisk slogan. Det säger EU-parlamentarikern Ilan De Basso (S) när Kollega möter honom på hans kontor i Bryssel. Sarah Van Looy

Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.

Ett slagträ

Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.

– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.

Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.

– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.

Lögn det beror på sociala pelaren

Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.

– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.

Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.

– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd. 

Jessica Polfjärd, EU-parlamentariker för Moderaterna, intervjuas utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Kollega möter Jessica Polfjärd (M) utanför EU-parlamentets omröstningssal. Hon säger att konflikterna om den svenska modellen i EU är Socialdemokraternas fel. Sarah Van Looy

Höger och vänster

Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.

– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.

Magnus Blomgren, Umeå universitet.
Magnus Blomgren.

Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.

Bråk om lönetransparens och socialt protokoll

EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.

Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.

Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.

Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.

Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.

– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.

Den svenska modellen

En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.

EU-valet

Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.

Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.