Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Kollega frågade de åtta riksdagspartierna om A-kassan, las, om Arbetsförmedlingens uppdrag och om matchningen mellan jobbsökande och lediga jobb. Här är deras svar.
Moderaterna
Folkpartiet
Centerpartiet
Kristdemokraterna
Socialdemokraterna
Miljöpartiet
Vänsterpartiet
Sverigedemokraterna
MODERATERNA
Hur högt bör taket i a-kassan vara?
Vi vill att det ska löna sig att arbeta och att a-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Det finns ett starkt stöd i forskningen att en höjning av taket ökar jämviktsarbetslösheten. Forskare och oberoende instanser, så som Konjunkturinstitutet och Riksbanken, delar Finansdepartementets bedömning att effekten på sysselsättningen kan vara betydande. Vi prioriterar en aktiv arbetsmarknadspolitik och tillväxtskapande reformer så att fler kommer i arbete.
Bör a-kassan bli obligatorisk? Varför/varför inte?
Vi ser gärna att fler människor frivilligt ansluter sig till a-kassan. Just nu pågår en bred parlamentarisk utredning som bland annat tittar på a-kassans framtida utformning. Vi deltar aktivt i den utredningen tillsammans med andra partier i riksdagen. Utredningen presenteras i början av nästa år.
Hur ser ni på förslag om basinkomst, som alternativ till a-kassa och försörjningsstöd?
A-kassan är en omställningsförsäkring och en viktig trygghet mellan två jobb. Att a-kassan fortsatt bör vara en omställningsförsäkring och inte en basinkomst råder det en bred samsyn kring mellan de flesta riksdagspartierna.
Vill ni ändra turordningsreglerna i las?
Ansvarsbärande parter som balanserar olika intressen är grundbulten i den svenska modellen som tjänat Sverige väl och som bör värnas.
Vilket uppdrag vill ni prioritera för Arbetsförmedlingen?
Regeringen har slagit fast att de arbetsmarknadspolitiska resurserna tydligt ska prioriteras och inriktas mot matchning mellan arbetssökande och lediga jobb samt mot dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Uppföljning och utvärdering ska utvecklas och prioriteras inom berörda myndigheter. Arbetsmarknadspolitiken ska utifrån mål och resurser bland annat verka för att förbättra matchningen mellan dem som söker arbete och dem som söker arbetskraft. Det kan låta självklart, men så var det inte innan alliansen införde arbetslinjen även hos Arbetsförmedlingen.
Ge 3 konkreta förslag på hur företagen ska få den kompetens de efterfrågar framöver.
FOLKPARTIET
Hur högt bör taket i a-kassan vara?
A-kassan är en viktig omställningsförsäkring. Den är också en viktig del i att göra det tryggare för personer med fast jobb att våga byta jobb. Folkpartiet vill därför höja taket i arbetslöshetsförsäkringen till samma nivå som i sjukpenningen under de första 100 dagarna. Taket för sjukpenningen är idag 7,5 prisbasbelopp per år, vilket motsvarar 27 750 kronor per månad.
Bör a-kassan bli obligatorisk? Varför/varför inte?
Ja, arbetslöshetsersättningen bör omfatta alla, på samma sätt som sjukförsäkringen. Idag står mer än var fjärde person i arbetskraften, runt 900 000 personer, utanför arbetslöshetsförsäkringen. Samtidigt som de inte får ut full a-kassa så är de med och finansierar en stor del av a-kassan via skatten. Det är inte rättvist och skapar en stor lucka i vårt sociala skyddsnät.
Hur ser ni på förslag om basinkomst, som alternativ till a-kassa och försörjningsstöd?
Det ska det finnas ett starkt skyddsnät för den som på grund av arbetslöshet eller sjukdom inte kan jobba. I begreppet basinkomst ingår att även den som inte vill jobba ska kunna få ersättning från det allmänna. Vi värnar arbetslinjen och vill inte ha någon form av medborgarlön.
Vill ni ändra turordningsreglerna i las?
Vi vill att lagen om anställningsskydd ska utgå från personlig kompetens istället för anställningstid. Så som lagen är utformad idag, med ”sist in först ut”-regeln, gör vi det otryggt att byta jobb. Med ett anställningsskydd som utgår från din kompetens kan också den nyanställde få en anställningstrygghet. I kombination med större hjälp till omställning, krav på arbetsgivare att avsätta medel för kompetensutveckling och höjt tak i arbetslöshetsersättningen kan vi öka tryggheten – också för dem som byter jobb. Detta tjänar såväl individer som samhälle på.
Vilket uppdrag vill ni prioritera för Arbetsförmedlingen?
Arbetsförmedlingen ska framförallt ge stöd åt dem som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden.
Ge tre konkreta förslag på hur företagen ska få den kompetens de efterfrågar framöver.
CENTERPARTIET:
Hur högt bör taket i a-kassan vara?
Det är viktigt att människor kan leva på sin ersättning från A-kassan. Centerpartiet vill höja nivån på a-kassan under de tre första månaderna av arbetslösheten, via höjt tak och ersättningsnivå. Det behövs för att människor ska ha möjlighet att ställa om från att ha en regelbunden inkomst. Vi vill även kombinera höjningen av ersättningarna med en snabbare avtrappning i ersättningsnivåerna och tidigare stödjande insatser än vad som idag är fallet.
Bör a-kassan bli obligatorisk? Varför/varför inte?
A-kassan bör göras obligatorisk. Människor som förlorar jobbet ska ha rätt till en bra arbetslöshetsersättning. Det gynnar både individen och samhällsekonomin. Främsta anledningen till att A-kassan bör vara obligatorisk är för att omfatta de som i dag inte når upp till grundvillkoret, personer med tillfälliga och korta anställningar.
Hur ser ni på förslag om basinkomst, som alternativ till a-kassa och försörjningsstöd?
Centerpartiet anser att arbetslöshetsförsäkringen och sjukförsäkringen ska vara två olika försäkringar. Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en försäkring som fokuserar på omställning. Den ska uppmuntra rörlighet och underlätta för människor att kunna byta jobb. Blir man sjuk ska man inte behöva oroa sig för att pengarna inte räcker eller att man inte kan ha kvar sin bostad. Det behövs dock en skillnad mellan de olika försäkringarna eftersom de delvis syftar till olika saker, arbetslöshetsförsäkringen till att människor ska kunna återgå till arbete medan sjukförsäkringen syftar till att vara en trygghet för människor som på grund av sjukdom har bristande arbetsförmåga.
Vill ni ändra turordningsreglerna i las?
Centerpartiet anser att en flexibel arbetsmarknad är viktig. Om det blir enklare och mindre riskfyllt att anställa skapas också fler jobb. Eftersom ungdomar är en stor grupp som hamnat utanför arbetsmarknaden vill Centerpartiet att det ska finnas möjlighet för personer under 26 år att ingå frivilliga ungdomsavtal med en lägre grad av anställningstrygghet under en period för att det ska bli lättare för unga att etablera sig på arbetsmarknaden. Små företag med mellan en och nio anställda ska också undantas reglerna om turordning. Stegvisa förändringar i turordningsreglerna bör också ändras för att hela ansvaret för dem på sikt förs över till arbetsmarknadens parter. Turordningsreglerna bör baseras på kompetens och inte anställningsår.
Vilket uppdrag vill ni prioritera för Arbetsförmedlingen?
Centerpartiet vill att fler aktörer ska kunna sköta Arbetsförmedlingens uppgifter. Med en jobbpeng kan den arbetssökande välja vilken arbetsförmedling som passar bäst, vilket leder till en mer effektiv matchning och förmedling av jobb. Ambitionen är att minska andelen arbetsmarknadsåtgärder och öka andelen icke subventionerade jobb.
Ge 3 konkreta förslag på hur företagen ska få den kompetens de efterfrågar framöver.
KRISTDEMOKRATERNA:
Hur högt bör taket i a-kassan vara?
Kristdemokraterna har föreslagit en höjning av taket från dagens 680 kr per dag till 830 kr per dag samt att taket indexeras mot prisutvecklingen, som till stor grad är fallet inom övriga socialförsäkringar.
Bör a-kassan bli obligatorisk? Varför/varför inte?
Ja, vi förespråkar en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring finansierad av enhetliga avgifter. I dagsläget väljer många att stå utanför a-kassorna, vilket delvis beror på det låga taket och att man helt enkelt inte upplever systemet som tryggt. En obligatorisk försäkring gör att vi kan finansiera en höjning av taket och öka tryggheten i systemet. I förlängningen bör detta dessutom leda till en ökad omsättning på arbetsmarknaden, i positiv bemärkelse, då tröskeln sänks för de människor som befinner sig på arbetsplatser där de kanske inte trivs, men där de tidigare varit tveksamma till att lämna sin position i fruktan om att inte kunna försörja sig under en övergångsperiod.
Hur ser ni på förslag om garanterad basinkomst, som alternativ till a-kassa och försörjningsstöd?
Vi tror på ekonomiska incitament som uppmuntrar till arbete och som skapar möjligheter för människan att försörja sig själv genom ett aktivt deltagande i samhället. Vi anser inte att förslaget om garanterad basinkomst är förenligt med denna princip.
Vill ni ändra turordningsreglerna i las?
Vi vill ändra genom att utöka undantaget från turordningsreglerna i LAS så att två personer kan undantas oavsett företaget storlek.
Vilket uppdrag vill ni prioritera för Arbetsförmedlingen?
Vi vill förändra Arbetsförmedlingen så att själva förmedlingsverksamheten konkurrensutsätts. Istället införs ett system med jobbpeng där arbetsförmedlarna ersätts för varje förmedlat jobb. Ersättningens storlek bestäms utifrån den arbetssökandes statistiska risk för långvarig arbetslöshet, inte arbetslöshetsperiodens längd.
Ge 3 konkreta förslag på hur företagen ska få den kompetens de efterfrågar framöver.
SOCIALDEMOKRATERNA:
Hur högt bör taket i a-kassan vara?
För att fler ska få ett rimligt inkomstskydd vid arbetslöshet föreslår vi att taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs från dagens 680 kronor till 910 kronor per dag. Det innebär att den maximala inkomst som berättigar till 80 procents ersättning höjs från 18 700 kronor till 25 000 kronor. Taket sänks efter 100 dagar med 150 kronor till 760 kronor per dag.
Bör a-kassan bli obligatorisk? Varför/varför inte?
Vi vill inte se en obligatorisk a-kassa. En väl fungerande, frivillig och solidariskt finansierad omställningsförsäkring som administreras av fackliga organisationer är en viktig grundsten i den svenska modellen. Rätt utformad kommer en sådan arbetslöshetsförsäkring möjliggöra nödvändig strukturomvandling, ge ekonomisk trygghet till dem som förlorar jobbet, stimulera efterfrågan i ekonomin när arbetslösheten stiger och motverka press nedåt på lönerna samt upprätthålla arbetslinjen.
Hur ser ni på förslag om basinkomst, som alternativ till a-kassa och försörjningsstöd?
Vi driver inga sådana alternativ.
Vill ni ändra turordningsreglerna i las?
När det gäller den svenska arbetsrätten vill vi poängtera att en viktig grund är turordningsreglerna i Lagen om anställningsskydd, LAS. Eftersom arbetsgivaren själv avgör om det föreligger arbetsbrist skulle ett borttagande eller en försvagning av turordningsreglerna innebära kraftigt ökad otrygghet och rättslöshet för de anställda. Lagstiftningen ger arbetsgivare med mindre än tio anställda möjligheten att undanta två personer från turordningsreglerna. Detta vill vi ta bort.
Vilket uppdrag vill ni prioritera för Arbetsförmedlingen?
Socialdemokraterna har presenterat ett punktprogram för hur Arbetsförmedlingen ska kunna fungera som en matchningsspecialist. Målet med omgörningen är att sluta rekryteringsgapet, ge professionellt stöd till alla, oavsett bakgrund, sätta fokus på det som ger resultat. Vi föreslår till exempel rätt till det stöd som krävs från första dagen, att behovet styr – inte administrativt bestämda tidsgränser, att arbetsgivarnas krav står i fokus vilket kräver intensifierade kontakter med näringslivet.
Ge 3 konkreta förslag på hur företagen ska få den kompetens de efterfrågar framöver.
MILJÖPARTIET:
Hur högt bör taket i a-kassan vara?
Miljöpartiet föreslår ett höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen. Preliminärt handlar det om 200 kronors höjning av högsta dagpenning de 100 första dagarna. Höjningen sker i två steg under två år, med en höjning på 100 kronor i det första året. Därefter sänks nivån trappstegsvis över tid. Den slutgiltiga nivån läggs 50 kronor över dagens högsta ersättningsnivå på 680 kronor.
Bör a-kassan bli obligatorisk? Varför/varför inte?
Miljöpartiet har ett eget förslag till lösning; en kombination av inkomstförsäkring och gemensam grundtrygghet åt alla som inte kan arbeta på grund av sjukdom eller arbetslöshet – Arbetslivstrygghet. Vi föreslår att en sådan allmän grundförsäkring vid sjukdom och arbetslöshet för alla över 20 år utreds.
Hur ser ni på förslag om basinkomst, som alternativ till a-kassa och försörjningsstöd?
Miljöpartiets förslag om arbetslivstrygghet täcker behovet av en basinkomst.
Vill ni ändra turordningsreglerna i las?
Miljöpartiet ser inte i dagsläget några behov av en översyn av LAS.
Vilket uppdrag vill ni prioritera för Arbetsförmedlingen?
Miljöpartiet ser att ett av arbetsmarknadens största problem är bristande matchning mellan arbetssökande och lediga arbeten. Vi vill effektivisera arbetsförmedlingen genom att öppna upp för fler, fristående aktörer.
Ge 3 konkreta förslag på hur företagen ska få den kompetens de efterfrågar framöver.
VÄNSTERPARTIET:
Hur högt bör taket i a-kassan vara?
Vi vill att 80 procent av löntagarna ska kunna få ut 80 procent av sin tidigare inkomst vid arbetslöshet. Det vi budgeterar för i vår skuggbudget är att som ett första steg höja taket till 960 kronor per dag och därefter indexera det till löneutvecklingen.
Bör a-kassan bli obligatorisk? Varför/varför inte?
Nej, dagens modell med frivilliga fackliga kassor fungerar väl. Däremot bör a-kassan förbättras och inträdesvillkoren ändras så att fler vill och kan vara med.
Hur ser ni på förslag om basinkomst, som alternativ till a-kassa och försörjningsstöd?
Vi värnar om inkomstbortfallsprincipen. Dels är den grundläggande för upprätthållandet av solidariskt finansierade trygghetssystem. Dels skulle den basinkomst som staten har råd att finansiera ligga på en så låg nivå att den skulle vara negativ för löneutvecklingen i och med att den skulle leda till sänkta reservationslöner (de lönenivåer människor kan acceptera för att ta ett arbete jämfört med att vara fortsatt arbetslösa).
Vill ni ändra turordningsreglerna i las?
Ja, vi vill ta bort möjligheten för arbetsgivaren att undanta två personer från turordningen.
Vilket uppdrag vill ni prioritera för Arbetsförmedlingen?
Vi vill ge Arbetsförmedlingen mer frihet och resurser att anpassa meningsfulla utbildningsinsatser och subventionerade anställningar efter individen. Regeringens så kallade garantiprogram (inklusive Fas 3) ska avskaffas.
Ge tre konkreta förslag på hur företagen ska få den kompetens de efterfrågar framöver.
SVERIGEDEMOKRATERNA:
Hur högt bör taket i a-kassan vara?
Vi har i vår senast höstbudget avsatt medel för att höja taket till 900kr per dag.
Bör a-kassan bli obligatorisk? Varför/varför inte?
Sverigedemokraterna ser arbetslöshetsförsäkringen som en del av det grundläggande trygghetssystemet, men också som ett smörjmedel på arbetsmarknaden som bidrar till förbättrad matchning och till upprätthållandet av den inhemska konsumtionen i dåliga tider och vill därför på sikt göra a-kassan obligatorisk samt slopa avgiften för den enskilde. Viktigast på kort sikt är dock att återställa de försämringar som regeringen har genomfört och på så vis öka tryggheten för arbetstagarna och få fler att frivilligt återvända till a-kassan.
Hur ser ni på förslag om basinkomst, som alternativ till a-kassa och försörjningsstöd?
Vi ser inte detta som ett alternativ. Framförallt därför att en permanent basinkomst, eller medborgarlön som man också kan kalla det, sannolikt skulle försämra den enskildes incitament för att utbilda sig och söka arbete. Som framgår av svaret på fråga två ser vi det som mer prioriterat på lång sikt att göra a-kassan obligatorisk och kostnadsfri för den enskilde.
Vill ni ändra turordningsreglerna i las?
Ja, en stor andel av företagen anger detta som en av de viktigaste frågorna för att skapa ett bättre företagsklimat. Bedömningen är att det skulle kunna innebära att fler företag klarar sig undan konkurs i svåra tider, att företagens anställningsbenägenhet skulle öka, att inlåsningseffekter skulle minska och matchningen förbättras. Ett gott företagsklimat och en god tillgång på jobb gynnar i väldigt hög grad också arbetstagarna.
Vilket uppdrag vill ni prioritera för Arbetsförmedlingen?
På sikt anser vi att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska slås ihop. Detta då vi tyvärr ser en mängd människor som är för friska för att sjukskrivas och för sjuka för att jobba. Resultatet av det blir att individerna ”faller mellan stolarna”. Tills detta mål infrias är dock vår åsikt att arbetsförmedlingen främst bör ägna sig åt att förmedla jobb till arbetssökande. Alla arbetssökande. Inte bara av regeringen prioriterade grupper såsom nyanlända invandrare.
Ge 3 konkreta förslag på hur företagen ska få den kompetens de efterfrågar framöver.
Kollega
brev@kollega.se
Vi frågade 1 000 slumpvis utvalda av Kollegas läsare vilka frågor de tyckte var viktigast inför valet i september. Så här svarade dem:
Vi ställde läsarnas frågor till de åtta riksdagspartierna. Svaren kommer att presenteras, ämne för ämne, under de kommande veckorna.
Först ut var frågan om hur att skapa ett hållbart arbetsliv. Här publicerar vi partiernas svar på hur de vill hantera arbetslösheten, A-kassan, lagen om anställningsskydd och matchning mellan lediga jobb och jobbsökande.
Kollega/Novus
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
En sak är säker i EU-valrörelsen: den svenska modellen dyker förr eller senare upp i partiernas kampanjer. Oavsett politisk färg.
Det nybildade Folklistan, som har fångat valets medieutrymme genom att bland annat kräva en skrotad asylrätt, har lyft ”rädda svenska modellen från EU” som ett av sina centrala budskap. SD:s toppkandidat Charlie Weimers uttryckte samma sak när fack och arbetsgivare nyligen höll en gemensam valdebatt i Bryssel.
Kort efter Sveriges ordförandeskap i EU våren 2023 slog också regeringspartierna M, KD och L fast att ”Sverige ska värna det världsunika systemet på arbetsmarknaden, både här hemma och på EU-nivå”.
På andra sidan blockgränsen låter det likadant. Socialdemokraterna skriver i sitt valmanifest att EU-lagstiftning måste ”respektera den svenska modellen”. Vänsterpartiet placerar frågan längst upp på sin kampanjhemsida.
För väljarna kan det framstå som att partierna är eniga. En genomgång av hur partierna har röstat i EU-parlamentet visar att så inte är fallet. I stället tycks de ha helt olika åsikter om vad ”den svenska modellen” faktiskt betyder.
Kollega har sökt efter användningen av begrepp som ”den svenska modellen”, ”den nordiska arbetsmarknadsmodellen” och liknande synonymer i röstförklaringarna hos samtliga svenska partier som finns representerade i EU-parlamentet. Sedan har vi tittat närmare på hur parlamentarikerna har röstat i de frågor där de har hänvisat till modellen.
Resultatet visar att partiernas definitioner av den svenska modellen skiljer sig kraftigt åt.
Ett exempel: I februari 2021 tog parlamentarikerna ställning till en resolution om människor som jobbar men ändå lever i fattigdom. I resolutionen stod att det är viktigt att införa EU-regler om minimilöner, men ta hänsyn till länder där sådant inte regleras i lag, som Sverige. Det fanns också förslag om en minimiinkomst, alltså att den som lever på bidrag i EU ska ha rätt till en viss levnadsstandard.
Centerpartiet röstade nej. I sin röstförklaring slog de fast att förslagen ”innehåller direkt skadliga element för den svenska modellen”.
Miljöpartiet röstade ja. I röstförklaringen skrev de: ”Den nordiska modellen med kollektivavtal ska värnas.” Vid delomröstningarna om minimiinkomst lade de därför ned sina röster.
Även Socialdemokraterna röstade ja. Men till skillnad från MP godkände de delarna om minimiinkomst. De lade i stället ned rösterna när det gällde minimilöner. Motiveringen i deras röstförklaring löd: ”Nationella system för relationerna på arbetsmarknaden ska respekteras fullt ut.”
I september samma år röstade EU-parlamentet om ett initiativ för stärkta arbetsvillkor för plattformsarbetare – matbud, taxiförare och andra som jobbar mot en app. Kristdemokraterna röstade nej. I sin röstförklaring skrev de att nya EU-regler skulle innebära ”ännu ett hot mot den svenska modellen”.
Socialdemokraterna röstade ja. I röstförklaringen uttryckte de glädje över initiativet: ”Betänkandet lyfter på ett bra sätt fram de utmaningar som finns i plattformsekonomin. Självklart behövs också åtgärder på EU-nivå för att hantera gränsöverskridande problem”. De såg inga hinder för att rösta ja och samtidigt slå fast: ”Skulle det trots allt bli aktuellt med bindande regler, vill vi lyfta fram vikten av att dessa regler respekterar de nationella arbetsmarknadsmodellerna och parternas autonomi samt att arbetstagarbegreppet fortsättningsvis regleras på nationell nivå.”
Andra frågor där partierna har hänvisat till den svenska modellen (eller någon synonym) och sedan röstat helt olika är distansarbete, rätten att koppla ned, psykisk hälsa på jobbet och jämställda löner.
Magnus Blomgren är statsvetare vid Umeå universitet. Han säger till Kollega att politikernas spretiga definitioner av den svenska modellen beror på att EU-maskineriet tvingar svenska politiker att ta ställning till något de inte är vana vid: detaljerade politiska förslag på arbetsmarknadsområdet.
– Den svenska modellen handlar ju egentligen om spelregler, att arbetsmarknadens parter ska komma överens och att politiken ska hålla fingrarna därifrån. Vad det betyder politiskt är ju en annan sak. När det kommer till hantering på EU-nivå så handlar det om innehållet, och därför gör man olika tolkningar. Det är klart att en moderat och en socialdemokrat inte har samma syn på den här typen av arbetslivsfrågor, säger han och fortsätter:
– På något sätt så väcker processen inom både Europaparlamentet och ministerrådet en diskussion om politisk substans som svenska politiker inte har behövt bry sig så mycket om tidigare.
Då uppstår en förvirring hos både politiker och allmänhet, säger Blomgren. Vi är helt enkelt inte vana att ha en politisk debatt om den svenska modellens innebörd.
– Förvirringen gäller vad den svenska modellen innehåller, hur långt det går och hur man ska tolka konsekvenserna av det vi kallar svenska modellen. Minimilönsfrågan är ett bra exempel. Vi pratar inte minimilöner i Sverige, för arbetsmarknadens parter gör upp om lön. Hur ska man då få ihop det när frågan kommer upp i EU?
Hur ska man tänka som väljare om man blir förvirrad av allt detta?
– Jag skulle tänka som väljare att detta är typiska höger-vänsterfrågor, när vi pratar om själva substansen i politiken. Så jag skulle fundera på hur man tänker kring höger-vänster, vem det är som ska premieras och inte, vad statens och EU:s roll ska vara. Snarare än att fästa blicken vid debatten om den svenska modellen. För den leder diskussionen lite tokigt, tror jag.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
Ytterligare exempel
Socialpolitik – delomröstning om minimilöner (2019)
Tomas Tobé (M) (röstade nej): ”Det viktigaste för Moderaterna är att säkerställa den svenska arbetsmarknadsmodellen”
Evin Incir (S) (röstade ja): ”Nationella system för relationerna på arbetsmarknaden ska respekteras fullt ut”
Resolution om jämställda löner (2020)
Sara Skyttedal (KD) (röstade nej): ”Bör regleras på nationell nivå”
Karin Karlsbro (L) (röstade ja): ”Liberalerna [...] värnar samtidigt om den svenska modellen”
EU-regler kan kännas långt borta från vardagen. Särskilt när det gäller villkoren på jobbet. Vi har ju den svenska modellen, där fack och arbetsgivare bestämmer över sådant själva. Eller?
Faktum är att nästan alla svenska lagar om arbetsrätt har behövt ändras på grund av EU-regler. Många kollektivavtal också. Här är sju exempel på hur besluten i Bryssel påverkar dig, från första jobbet till pensionen.
Du är på väg mot ditt första jobb. Hur ska du få en rättvis lön? För drygt ett år sedan beslutade EU att du har rätt att se den tilltänkta lönen, eller lönespannet, när du söker ett nytt jobb. När du sedan har blivit anställd har du rätt att se hur lönerna har satts för kollegor med liknande arbetsuppgifter. Poängen med reglerna är att minska lönegapet mellan kvinnor och män. Senast 31 maj ska en utredare presentera hur de ska genomföras i Sverige.
Du får kontraktet och börjar läsa det finstilta. Utöver lönen har du rätt till skriftlig information om de allra flesta villkor när du börjar på ett nytt jobb – arbetsuppgifter, schemaregler, ort, uppsägningstid, kollektivavtal och många fler. Dessutom har du rätt till ett skriftligt svar från arbetsgivaren om du begär att få heltid eller fast anställning. Liknande regler har funnits tidigare, men EU-direktivet är mer omfattande och infördes i Sverige genom en ändring i lagen om anställningsskydd (LAS) sommaren 2022.
Du och dina kollegor bildar en fackklubb. Ni skriver en medlemslista. Nu har du tillgång till något som enligt EU-regler är en mycket känslig personuppgift: dina kollegors fackliga tillhörighet. Alla som vill att ens fackmedlemskap ska hållas hemligt har rätt till det. Om ni i klubben råkar avslöja det kan ni i värsta fall tvingas betala stora böter. Läget blir ett annat om medlemmen själv går på öppna möten eller på andra sätt visar att hen är medlem.
Om du jobbar på ett företag med minst 1000 anställda och som finns i två EU-länder har ni rätt att bilda ett Europeiskt företagsråd (på engelska förkortat EWC). Då får ni insyn i frågor som påverkar anställda i flera länder, exempelvis stora omorganisationer. Ni kan dock inte påverka besluten på samma sätt som medbestämmandelagen ger rätt till i Sverige.
Du bestämmer dig för att testa lyckan utanför Sveriges gränser. EU-medlemskapet ger dig rätt att jobba var som helst i de 27 medlemsländerna. Dessutom räknas tiden som du har jobbat i Sverige när du ansöker om till exempel föräldrapenning i det nya landet. Rättigheterna har dock en baksida. Om du åker i väg på uppdrag av din hemarbetsgivare – så kallad utstationering – har facket i mottagarlandet inte samma rätt att strejka för dina villkor. Det fick svenska Byggnads erfara när de förlorade i EU-domstolen 2007, efter en strejk för lettiska byggnadsarbetares rättigheter.
Du får barn. Från sommaren 2022 gäller nya minimiregler för föräldraledighet i EU. De innebär att varje förälder har rätt till minst fyra månaders ledighet. Två av dem ska vara betalda och kan inte flyttas mellan föräldrarna. Reglerna ger också rätt till 10 dagars ledighet vid födseln och flexibla arbetstider fram tills barnet är 8 år. Sverige har i dag generösa regler, men om någon regering skulle vilja ändra dem får de inte gå under EU:s golv.
Källor: ”Facket och EU: så funkar det” (Ahlberg/Edling, Bantorgets Grafiska, 2019), EU-kommissionen, EU:s ministerråd, Företagarna, Almega, Unionen.se, Europaportalen.se, med flera.