Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Partierna svarar läsarna om sjukförsäkringen

Vi frågade Kollegas läsare vilka frågor som var de viktigaste inför valet i höst. Sedan tog vi de frågorna till de åtta riksdagspartierna. Här i del 3 av serien svarar partierna på frågor om sjukförsäkringen.
Publicerad
Ben sticker fram under röstbås.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Moderaterna
Kristdemokraterna
Folkpartiet
Centerpartiet
Miljöpartiet
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet
Sverigedemokraterna


MODERATERNA

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
M svarar: Vi har infört rehabiliteringskedjan som används som ett verktyg för att individen ska få hjälp och möjlighet att komma tillbaka till arbetsmarknaden i ett tidigt skede. Vi har även utvecklat  och infört flera förändringar sedan kedjan trädde i kraft 1 juli 2008. Vi ser inte att den behöver förändras i dagsläget.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
M svarar: Vi anser att rehabiliteringskedjan är ett bra verktyg för den enskilda individen, arbetsgivare och ett tydligt verktyg för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ett långvarigt utanförskap drabbar framförallt den enskilda individen och vi anser att varje individs arbetsförmåga bör tillvaratas i den mån det är möjligt för att vara en del av Sveriges arbetsgemenskap där alla behövs.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
M svarar: Vi ser inte att taket i sjukförsäkringen behöver höjas inom den närmaste tiden. Taket förändras varje år i takt med att priserna förändras utifrån prisbasbeloppet som fastställs av Statistiska centralbyrån.
 


KRISTDEMOKRATERNA


Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
KD svarar: Det viktiga är att man fortsätter att utveckla metoderna för arbetsförmågebedömningar och att det försäkringsmedicinska beslutsunderlaget är rättvisande för individen när denne prövas mot normalt förekommande arbeten.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
KD svarar: Det krävs vissa anpassningar för att komma tillrätta med det ökande antalet sjukskrivningar som på senare år uppstått på grund av exempelvis psykisk ohälsa och så kallad samsjuklighet. Vid psykiska diagnoser är det ofta svårare att sätta upp en konkret tidsplan för rehabiliteringen, men bättre är att åstadkomma förbättringar i det befintliga systemet än att införa ett helt nytt.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
KD svarar: Kristdemokraterna ser i nuläget en reform av arbetslöshetsförsäkringen som mer brådskande. Vi vill att regelverken mellan de olika socialförsäkringarna får en tätare koppling, men vi avvaktar slutbetänkandet från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen innan vi tar ställning till en eventuell justering av nivåerna i sjukförsäkringen.
 


FOLKPARTIET

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
FP svarar: Nej, vi tycker att det är bra att det finns tidsgränser. De är viktiga för att vi inte återigen ska hamna i en situation där sjukskrivna glöms bort. Däremot behövs mer satsningar för att sjukvården ska kunna leva upp till de kravs som ställs inom rehabiliteringskedjan, inte minst inom psykiatrin.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
FP svarar: Nej.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
FP svarar: Ja, vi vill höja taket i sjukförsäkringen till från dagens 7,5 basbelopp till 10 basbelopp. I kronor räknat innebär det ett höjt tak från 27 750 kronor i månaden till 37 000 kronor i månaden.
 


CENTERPARTIET

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
C svarar: Nej. Det finns möjligheter för sjuka personer att få förlängd sjukskrivning bortom den uppsatta tidsgränsen. Ingen som är svårt sjuk ska tvingas till arbetsmarknaden. Vi vill dock inte att människor som faktiskt har arbetsförmåga fastnar i utanförskap. Regeringen har därför infört en bortre gräns i sjukförsäkringen och tydliga insatser för uppföljning och aktivitet.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
C svarar: Centerpartiet vill se över sjukförsäkringssystemet så att inte de svagaste människorna kommer i kläm. Centerpartiet anser också att metoderna för att bedöma hur mycket människor kan arbeta bör förändras. När någon ska få ersättning är det viktigt att ersättningen bedöms från medicinska grunder. Vi tycker också att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan borde samarbeta mer än vad de gör idag.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
C svarar: Ersättningsnivåer och regler påverkar mängden och längden på sjukskrivningarna, det visar forskning och erfarenheter. För Centerpartiet är en höjning av sjukförsäkringen inte en prioriterad satsning, däremot vill Centerpartiet införa ett golv i sjukförsäkringen som är en minimiersättning. Ca 80 procent av lönen upp till ett högt satt tak anser Centerpartiet är en rimlig sjukförsäkring.
 


MILJÖPARTIET

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
MP svarar: Ja, Miljöpartiet vill göra om tidsgränserna till avstämningspunkter som checkas av. Det ska följas upp huruvida rehabiliteringsinsats genomförts enligt plan samt om den haft avsedd effekt. Det ska dokumenteras om andra åtgärder behöver vidtas för att personen ifråga ska kunna komma i arbete.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
MP svarar: Miljöpartiet vill ha ett bedömningssystem som verkligen ser till och utgår ifrån individens förmåga och som inte låses vid 25, 50 eller 75 procent sjukskrivning. Har en person 60 procent arbetsförmåga ska den kunna vara sjukskriven 40 procent och inte som idag tvingas arbeta 75 procent och ha 25 procent sjukskrivning.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
MP svarar: Nej, vi vill införa ett golv i nivå med den lägsta nivån i arbetslöshetsförsäkringen.
 

 
SOCIALDEMOKRATERNA

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
S svarar: Den som är sjuk och inte kan arbeta ska ha rätt till både rehabilitering och ekonomisk ersättning under den tid det tar. Det är orimligt att sjuka människor kastas ut ur sjukförsäkringen för att de uppnått en administrativ tidsgräns. Tidsgränser i sjukförsäkringen kan vara bra men de ska snarast garantera insatser och inte ensidigt rikta sig mot den som är sjuk.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
S svarar: Metoderna för att bedöma arbetsförmågan behöver ständigt utvecklas.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
S svarar: Ja. Taket i våra gemensamma försäkringar måste vara så högt att de allra flesta faktiskt får ut 80 procent av sin lön när man är sjuk. Taket i sjukförsäkringen sänktes efter valet 2006 vilket har inneburit att väldigt många inte får ut full ersättning. Det urholkar förtroendet för försäkringen och kan göra att människor känner sig tvingade att ta kompletterande privata försäkringar, och därmed betalar flera gånger för samma sak.
 


VÄNSTERPARTIET

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
V svarar: Ja, tidsgränser ska inte användas för att sortera bort människor från sjukförsäkringen utan för att erbjuda den som är sjuk rehabilitering och stöd. Inom tre månader ska det upprättas en individuell rehabiliteringsplan. Efter sex månader ska det göras en fördjupad bedömning av möjligheterna att komma tillbaka till arbetet eller och vad som krävs för att genomföra det. Utförsäkring ska inte förekomma. Vi vill också införa sanktionsavgifter för de arbetsgivare som inte tar sitt ansvar och underlättar för den anställde att återgå i arbete.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
V svarar: Ja, det bör finnas möjligheter att ta individuella hänsyn vid bedömning av arbetsförmåga.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
V svarar: Ja, alla ska känna en trygghet i att det är möjligt att klara sig ekonomiskt om man blir sjuk. I ett första steg ska taket höjas till 9 prisbasbelopp (399 000 kronor) och på sikt vill vi att 80 procent ska få ut 80 procent av sin förlorade inkomst vid sjukdom.
 


SVERIGEDEMOKRATERNA

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
SD svarar: Vi förespråkar i nuläget ingen förändring av tidsgränsen. Problemen med att en viss grupp människor hamnat mellan stolar genom att de bedömts som för friska för att sjukskrivas och för sjuka för att jobba vill vi åtgärda genom att på sikt slå samman arbetsförmedlingen och försäkringskassan.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukföräkringen?
SD svarar: Just nu pågår den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Samtliga riksdagspartier finns med i den och utredningen syftar till att se över trygghetssystemens funktionalitet, även sjukförsäkringen. Vi följer arbetet med intresse och avvaktar med skarpa ställningstaganden tills utredningen presenterat sina resultat.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
SD svarar: Vi avsatte i vårt senaste budgetförslag drygt 3 miljarder kronor för att höja ersättningarna inom sjukförsäkringen.

 

Kollega

Kollega frågade läsarna

Vi frågade 1 000 slumpvis utvalda av Kollegas läsare vilka frågor de tyckte var viktigast inför valet i september. Så här svarade dem:

  1. Arbetslöshet
  2. Ungdomsarbetslöshet
  3. Sjukförsäkringen
  4. Hållbart arbetsliv

Vi ställde läsarnas frågor till de åtta riksdagspartierna. Svaren presenteras, ämne för ämne, i maj och juni.

Först ut var frågan om hur att skapa ett hållbart arbetsliv. I den andra delen svarade partierna på hur de vill hantera arbetslösheten, A-kassan, lagen om anställningsskydd och matchning mellan lediga jobb och jobbsökande. Här ställer vi frågor om sjukförsäkringen.

Kollega/Novus

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

7 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. 

De 150 extra ersättningsdagar som föräldrar med barn under 18 år har haft rätt till slopas.

3. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

4. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

5. Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

6. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

7. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se