Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Partierna svarar läsarna om sjukförsäkringen

Vi frågade Kollegas läsare vilka frågor som var de viktigaste inför valet i höst. Sedan tog vi de frågorna till de åtta riksdagspartierna. Här i del 3 av serien svarar partierna på frågor om sjukförsäkringen.
Publicerad
Ben sticker fram under röstbås.
Foto: Henrik Montgomery/TT

Moderaterna
Kristdemokraterna
Folkpartiet
Centerpartiet
Miljöpartiet
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet
Sverigedemokraterna


MODERATERNA

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
M svarar: Vi har infört rehabiliteringskedjan som används som ett verktyg för att individen ska få hjälp och möjlighet att komma tillbaka till arbetsmarknaden i ett tidigt skede. Vi har även utvecklat  och infört flera förändringar sedan kedjan trädde i kraft 1 juli 2008. Vi ser inte att den behöver förändras i dagsläget.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
M svarar: Vi anser att rehabiliteringskedjan är ett bra verktyg för den enskilda individen, arbetsgivare och ett tydligt verktyg för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ett långvarigt utanförskap drabbar framförallt den enskilda individen och vi anser att varje individs arbetsförmåga bör tillvaratas i den mån det är möjligt för att vara en del av Sveriges arbetsgemenskap där alla behövs.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
M svarar: Vi ser inte att taket i sjukförsäkringen behöver höjas inom den närmaste tiden. Taket förändras varje år i takt med att priserna förändras utifrån prisbasbeloppet som fastställs av Statistiska centralbyrån.
 


KRISTDEMOKRATERNA


Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
KD svarar: Det viktiga är att man fortsätter att utveckla metoderna för arbetsförmågebedömningar och att det försäkringsmedicinska beslutsunderlaget är rättvisande för individen när denne prövas mot normalt förekommande arbeten.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
KD svarar: Det krävs vissa anpassningar för att komma tillrätta med det ökande antalet sjukskrivningar som på senare år uppstått på grund av exempelvis psykisk ohälsa och så kallad samsjuklighet. Vid psykiska diagnoser är det ofta svårare att sätta upp en konkret tidsplan för rehabiliteringen, men bättre är att åstadkomma förbättringar i det befintliga systemet än att införa ett helt nytt.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
KD svarar: Kristdemokraterna ser i nuläget en reform av arbetslöshetsförsäkringen som mer brådskande. Vi vill att regelverken mellan de olika socialförsäkringarna får en tätare koppling, men vi avvaktar slutbetänkandet från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen innan vi tar ställning till en eventuell justering av nivåerna i sjukförsäkringen.
 


FOLKPARTIET

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
FP svarar: Nej, vi tycker att det är bra att det finns tidsgränser. De är viktiga för att vi inte återigen ska hamna i en situation där sjukskrivna glöms bort. Däremot behövs mer satsningar för att sjukvården ska kunna leva upp till de kravs som ställs inom rehabiliteringskedjan, inte minst inom psykiatrin.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
FP svarar: Nej.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
FP svarar: Ja, vi vill höja taket i sjukförsäkringen till från dagens 7,5 basbelopp till 10 basbelopp. I kronor räknat innebär det ett höjt tak från 27 750 kronor i månaden till 37 000 kronor i månaden.
 


CENTERPARTIET

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
C svarar: Nej. Det finns möjligheter för sjuka personer att få förlängd sjukskrivning bortom den uppsatta tidsgränsen. Ingen som är svårt sjuk ska tvingas till arbetsmarknaden. Vi vill dock inte att människor som faktiskt har arbetsförmåga fastnar i utanförskap. Regeringen har därför infört en bortre gräns i sjukförsäkringen och tydliga insatser för uppföljning och aktivitet.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
C svarar: Centerpartiet vill se över sjukförsäkringssystemet så att inte de svagaste människorna kommer i kläm. Centerpartiet anser också att metoderna för att bedöma hur mycket människor kan arbeta bör förändras. När någon ska få ersättning är det viktigt att ersättningen bedöms från medicinska grunder. Vi tycker också att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan borde samarbeta mer än vad de gör idag.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
C svarar: Ersättningsnivåer och regler påverkar mängden och längden på sjukskrivningarna, det visar forskning och erfarenheter. För Centerpartiet är en höjning av sjukförsäkringen inte en prioriterad satsning, däremot vill Centerpartiet införa ett golv i sjukförsäkringen som är en minimiersättning. Ca 80 procent av lönen upp till ett högt satt tak anser Centerpartiet är en rimlig sjukförsäkring.
 


MILJÖPARTIET

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
MP svarar: Ja, Miljöpartiet vill göra om tidsgränserna till avstämningspunkter som checkas av. Det ska följas upp huruvida rehabiliteringsinsats genomförts enligt plan samt om den haft avsedd effekt. Det ska dokumenteras om andra åtgärder behöver vidtas för att personen ifråga ska kunna komma i arbete.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
MP svarar: Miljöpartiet vill ha ett bedömningssystem som verkligen ser till och utgår ifrån individens förmåga och som inte låses vid 25, 50 eller 75 procent sjukskrivning. Har en person 60 procent arbetsförmåga ska den kunna vara sjukskriven 40 procent och inte som idag tvingas arbeta 75 procent och ha 25 procent sjukskrivning.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
MP svarar: Nej, vi vill införa ett golv i nivå med den lägsta nivån i arbetslöshetsförsäkringen.
 

 
SOCIALDEMOKRATERNA

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
S svarar: Den som är sjuk och inte kan arbeta ska ha rätt till både rehabilitering och ekonomisk ersättning under den tid det tar. Det är orimligt att sjuka människor kastas ut ur sjukförsäkringen för att de uppnått en administrativ tidsgräns. Tidsgränser i sjukförsäkringen kan vara bra men de ska snarast garantera insatser och inte ensidigt rikta sig mot den som är sjuk.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
S svarar: Metoderna för att bedöma arbetsförmågan behöver ständigt utvecklas.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
S svarar: Ja. Taket i våra gemensamma försäkringar måste vara så högt att de allra flesta faktiskt får ut 80 procent av sin lön när man är sjuk. Taket i sjukförsäkringen sänktes efter valet 2006 vilket har inneburit att väldigt många inte får ut full ersättning. Det urholkar förtroendet för försäkringen och kan göra att människor känner sig tvingade att ta kompletterande privata försäkringar, och därmed betalar flera gånger för samma sak.
 


VÄNSTERPARTIET

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
V svarar: Ja, tidsgränser ska inte användas för att sortera bort människor från sjukförsäkringen utan för att erbjuda den som är sjuk rehabilitering och stöd. Inom tre månader ska det upprättas en individuell rehabiliteringsplan. Efter sex månader ska det göras en fördjupad bedömning av möjligheterna att komma tillbaka till arbetet eller och vad som krävs för att genomföra det. Utförsäkring ska inte förekomma. Vi vill också införa sanktionsavgifter för de arbetsgivare som inte tar sitt ansvar och underlättar för den anställde att återgå i arbete.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
V svarar: Ja, det bör finnas möjligheter att ta individuella hänsyn vid bedömning av arbetsförmåga.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
V svarar: Ja, alla ska känna en trygghet i att det är möjligt att klara sig ekonomiskt om man blir sjuk. I ett första steg ska taket höjas till 9 prisbasbelopp (399 000 kronor) och på sikt vill vi att 80 procent ska få ut 80 procent av sin förlorade inkomst vid sjukdom.
 


SVERIGEDEMOKRATERNA

Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
SD svarar: Vi förespråkar i nuläget ingen förändring av tidsgränsen. Problemen med att en viss grupp människor hamnat mellan stolar genom att de bedömts som för friska för att sjukskrivas och för sjuka för att jobba vill vi åtgärda genom att på sikt slå samman arbetsförmedlingen och försäkringskassan.

Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukföräkringen?
SD svarar: Just nu pågår den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Samtliga riksdagspartier finns med i den och utredningen syftar till att se över trygghetssystemens funktionalitet, även sjukförsäkringen. Vi följer arbetet med intresse och avvaktar med skarpa ställningstaganden tills utredningen presenterat sina resultat.

Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
SD svarar: Vi avsatte i vårt senaste budgetförslag drygt 3 miljarder kronor för att höja ersättningarna inom sjukförsäkringen.

 

Kollega

Kollega frågade läsarna

Vi frågade 1 000 slumpvis utvalda av Kollegas läsare vilka frågor de tyckte var viktigast inför valet i september. Så här svarade dem:

  1. Arbetslöshet
  2. Ungdomsarbetslöshet
  3. Sjukförsäkringen
  4. Hållbart arbetsliv

Vi ställde läsarnas frågor till de åtta riksdagspartierna. Svaren presenteras, ämne för ämne, i maj och juni.

Först ut var frågan om hur att skapa ett hållbart arbetsliv. I den andra delen svarade partierna på hur de vill hantera arbetslösheten, A-kassan, lagen om anställningsskydd och matchning mellan lediga jobb och jobbsökande. Här ställer vi frågor om sjukförsäkringen.

Kollega/Novus

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

Ministern: Socialtjänsten kan vara lämplig för långtidsarbetslösa

Den branta nedtrappningen av a-kassan ska få fler i jobb snabbt. För den som varit arbetslös länge är socialtjänsten mer lämplig. Det säger arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) i en intervju med Kollega.
Sandra Lund Publicerad 4 juni 2026, kl 09:00
Johan Britz står lutad mot en gul stenvägg. Han bär glasögon och mörk kostym
Johan Britz säger att det viktigaste för alla arbetslösa är utbildning, gärna kortare som leder till jobb. Och att det finns lediga jobb i stort sett hela landet, att arbetslösa bör kunna ta andra jobb än det man tänkt men också pendla längre. Foto: Olga Demiankova/SVD/TT

Det har nu gått ett år med Johan Britz som Sveriges arbetsmarknadsminister. 

Han blev den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Och klev därmed fram från politiska roller utanför rampljuset som statssekreterare, stabschef och presschef. 

Han har också gjort några vändor på Svenskt näringsliv och pr-byrå.

Liberalerna har varit drivande i frågor som högre krav på bidragsmottagare och arbetslösa. Som den nya a-kassan. 

Taket i ersättningen höjdes visserligen med en tusenlapp till 34 000 kronor, efter att ha legat still i flera år.

”Utesluter inte att höja taket mer"

Men många tjänstemän tjänar mer än taket på 34 000 kronor i månaden. Då får man aldrig vad som låter som den högsta nivån, 80 procent av sin tidigare inkomst eftersom man redan är förbi taket.

Ministern säger blankt nej till att taket i ersättningen ska följa till exempel löneutvecklingen.

– Men jag utesluter inte att höja taket mer. Det viktiga är att a-kassan är en omställningsförsäkring, inte en långvarig försörjning. 

En större omgörning är den brantare nedtrappningen, ersättningen sänks i flera steg var hundrade dag. Något som kritiserats av såväl oppositionspartier som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa blir stressade, och fastnar i ett jobb man är överkvalificerad för. Den så kallade matchningen blir då sämre.

Det är egentligen ingen fara, eftersom det viktigaste som arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet. Att gå länge som arbetslös är livsfarligt. 

”Vi har bra data på att vi gör rätt"

En annan kritik mot reformen av a-kassan är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan kommer leda till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

Vi har bra data på att det vi gör är rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. Vi vill verkligen bryta den.

Sedan nedtrappningen inleddes i oktober förra året har Kollega följt flera personer som påverkas av de nya reglerna

En av dem är Thomas Höglund i Åre, som får aktivitetsstöd. Det är en ersättning för den som deltar i Arbetsförmedlingens program, och som följer reglerna för a-kassan. 

Han står nu på de sista trappstegen nedför, där stödet sänkts med tusenlappar sedan oktober. 

Till sommaren räknar han med att få cirka 7 000 kronor i månaden, vilket knappt täcker hyran. Han får nu vända sig till anhöriga och kyrkan.              

Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?
Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. Vi har tillåtit att människor fastnar i passivitet alldeles för länge. Det är förfärligt.

Varför ska kommunernas ta hand om arbetslöshet?

Har du varit arbetslös så länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka till ett fungerande arbetsliv. 

En annan människa Kollega skrivit om är 51-åriga nationalekonomen Maria Dahlin, som sedan en vårdskada får bo i sina föräldrars källare. 

Hon har nekats sjukersättning, skriver ständiga överklaganden och fick i början av året vända sig till just socialtjänsten för att söka stöd. 

Stödet prövas varje ny månad, då allt ska redovisas. 

Ett krav på henne har varit att skriva in sig på Arbetsförmedlingen, trots att hon har läkarintyg på att arbetsförmågan är nedsatt.

Vill se över hur arbetsförmåga mäts

Frågan om vem som ska avgöra om en människa har arbetsförmåga – staten, kommunen eller läkaren är bra men svår, säger Johan Britz.

Primärt är det läkaren, sedan Försäkringskassans läkare. Men när det kommer till att mäta arbetsförmåga vid kroniska sjukdomar finns mer att göra för att säkerställa rättstrygghet. Jag är beredd att se över det men har inga konkreta förslag i dag. 

När det kommer till sjukförsäkringen har Tidö-partierna skilda synsätt. 

Finns intresse hos övriga Tidö-partier för frågan?
Det vet jag inte.

Satsar på sänkt skatt trots kritik

Att sänka skatten för den som jobbar är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har jobbskatteavdraget utökats fyra gånger. 

Den som jobbar behåller mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdragen.

Varför ska man betala mer i skatt som arbetslös?
Det är ytterligare ett sätt att stärka incitamenten att ta jobb såklart. Det är ju därför jobbskatteavdragen infördes.

Han upprepar ofta att incitamenten att jobba ska stärkas, och att bidrag inte ska löna sig. 

Men att det skulle löna sig att leva på bidrag är något som bland andra Finanspolitiska rådet flera gånger sågat, senast i en rapport från slutet av maj i ett bokslut av finanspolitiken 2016-2025

Vad är Finanspolitiska rådet?

En myndighet som bildades 2007, vars huvudsakliga uppgift är att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik.

Rådet tar upp den vanligaste gruppen med bidrag, ensamstående utan barn. En person i den sitsen skulle dubbla sin inkomst om personen jobbade, skriver man. 

Rådet anser också att jobbskatteavdraget har ”begränsade effekter” för att få fler i arbete. Däremot blir det väldigt dyrt för staten.

Jag tror att vi nu befinner oss i en situation där incitamenten att arbeta är ungefär rätt. Men vi har haft inflationskris med reallönesänkningar på tio procent. Vilket både slår mot enskilda, men även mot ekonomin i stort. För staten har det varit viktigt att kompensera för det. Därför är det viktigt att fortsätta sänka skatten.