Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Partierna svarar läsarna om sjukförsäkringen
Vi frågade Kollegas läsare vilka frågor som var de viktigaste inför valet i höst. Sedan tog vi de frågorna till de åtta riksdagspartierna. Här i del 3 av serien svarar partierna på frågor om sjukförsäkringen.
Moderaterna
Kristdemokraterna
Folkpartiet
Centerpartiet
Miljöpartiet
Socialdemokraterna
Vänsterpartiet
Sverigedemokraterna
MODERATERNA
Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
M svarar: Vi har infört rehabiliteringskedjan som används som ett verktyg för att individen ska få hjälp och möjlighet att komma tillbaka till arbetsmarknaden i ett tidigt skede. Vi har även utvecklat och infört flera förändringar sedan kedjan trädde i kraft 1 juli 2008. Vi ser inte att den behöver förändras i dagsläget.
Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
M svarar: Vi anser att rehabiliteringskedjan är ett bra verktyg för den enskilda individen, arbetsgivare och ett tydligt verktyg för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Ett långvarigt utanförskap drabbar framförallt den enskilda individen och vi anser att varje individs arbetsförmåga bör tillvaratas i den mån det är möjligt för att vara en del av Sveriges arbetsgemenskap där alla behövs.
Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
M svarar: Vi ser inte att taket i sjukförsäkringen behöver höjas inom den närmaste tiden. Taket förändras varje år i takt med att priserna förändras utifrån prisbasbeloppet som fastställs av Statistiska centralbyrån.
KRISTDEMOKRATERNA
Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
KD svarar: Det viktiga är att man fortsätter att utveckla metoderna för arbetsförmågebedömningar och att det försäkringsmedicinska beslutsunderlaget är rättvisande för individen när denne prövas mot normalt förekommande arbeten.
Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
KD svarar: Det krävs vissa anpassningar för att komma tillrätta med det ökande antalet sjukskrivningar som på senare år uppstått på grund av exempelvis psykisk ohälsa och så kallad samsjuklighet. Vid psykiska diagnoser är det ofta svårare att sätta upp en konkret tidsplan för rehabiliteringen, men bättre är att åstadkomma förbättringar i det befintliga systemet än att införa ett helt nytt.
Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
KD svarar: Kristdemokraterna ser i nuläget en reform av arbetslöshetsförsäkringen som mer brådskande. Vi vill att regelverken mellan de olika socialförsäkringarna får en tätare koppling, men vi avvaktar slutbetänkandet från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen innan vi tar ställning till en eventuell justering av nivåerna i sjukförsäkringen.
Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
FP svarar: Nej, vi tycker att det är bra att det finns tidsgränser. De är viktiga för att vi inte återigen ska hamna i en situation där sjukskrivna glöms bort. Däremot behövs mer satsningar för att sjukvården ska kunna leva upp till de kravs som ställs inom rehabiliteringskedjan, inte minst inom psykiatrin.
Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
FP svarar: Nej.
Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
FP svarar: Ja, vi vill höja taket i sjukförsäkringen till från dagens 7,5 basbelopp till 10 basbelopp. I kronor räknat innebär det ett höjt tak från 27 750 kronor i månaden till 37 000 kronor i månaden.
Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
C svarar: Nej. Det finns möjligheter för sjuka personer att få förlängd sjukskrivning bortom den uppsatta tidsgränsen. Ingen som är svårt sjuk ska tvingas till arbetsmarknaden. Vi vill dock inte att människor som faktiskt har arbetsförmåga fastnar i utanförskap. Regeringen har därför infört en bortre gräns i sjukförsäkringen och tydliga insatser för uppföljning och aktivitet.
Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
C svarar: Centerpartiet vill se över sjukförsäkringssystemet så att inte de svagaste människorna kommer i kläm. Centerpartiet anser också att metoderna för att bedöma hur mycket människor kan arbeta bör förändras. När någon ska få ersättning är det viktigt att ersättningen bedöms från medicinska grunder. Vi tycker också att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan borde samarbeta mer än vad de gör idag.
Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
C svarar: Ersättningsnivåer och regler påverkar mängden och längden på sjukskrivningarna, det visar forskning och erfarenheter. För Centerpartiet är en höjning av sjukförsäkringen inte en prioriterad satsning, däremot vill Centerpartiet införa ett golv i sjukförsäkringen som är en minimiersättning. Ca 80 procent av lönen upp till ett högt satt tak anser Centerpartiet är en rimlig sjukförsäkring.
Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
MP svarar: Ja, Miljöpartiet vill göra om tidsgränserna till avstämningspunkter som checkas av. Det ska följas upp huruvida rehabiliteringsinsats genomförts enligt plan samt om den haft avsedd effekt. Det ska dokumenteras om andra åtgärder behöver vidtas för att personen ifråga ska kunna komma i arbete.
Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
MP svarar: Miljöpartiet vill ha ett bedömningssystem som verkligen ser till och utgår ifrån individens förmåga och som inte låses vid 25, 50 eller 75 procent sjukskrivning. Har en person 60 procent arbetsförmåga ska den kunna vara sjukskriven 40 procent och inte som idag tvingas arbeta 75 procent och ha 25 procent sjukskrivning.
Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
MP svarar: Nej, vi vill införa ett golv i nivå med den lägsta nivån i arbetslöshetsförsäkringen.
Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
S svarar: Den som är sjuk och inte kan arbeta ska ha rätt till både rehabilitering och ekonomisk ersättning under den tid det tar. Det är orimligt att sjuka människor kastas ut ur sjukförsäkringen för att de uppnått en administrativ tidsgräns. Tidsgränser i sjukförsäkringen kan vara bra men de ska snarast garantera insatser och inte ensidigt rikta sig mot den som är sjuk.
Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
S svarar: Metoderna för att bedöma arbetsförmågan behöver ständigt utvecklas.
Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
S svarar: Ja. Taket i våra gemensamma försäkringar måste vara så högt att de allra flesta faktiskt får ut 80 procent av sin lön när man är sjuk. Taket i sjukförsäkringen sänktes efter valet 2006 vilket har inneburit att väldigt många inte får ut full ersättning. Det urholkar förtroendet för försäkringen och kan göra att människor känner sig tvingade att ta kompletterande privata försäkringar, och därmed betalar flera gånger för samma sak.
Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
V svarar: Ja, tidsgränser ska inte användas för att sortera bort människor från sjukförsäkringen utan för att erbjuda den som är sjuk rehabilitering och stöd. Inom tre månader ska det upprättas en individuell rehabiliteringsplan. Efter sex månader ska det göras en fördjupad bedömning av möjligheterna att komma tillbaka till arbetet eller och vad som krävs för att genomföra det. Utförsäkring ska inte förekomma. Vi vill också införa sanktionsavgifter för de arbetsgivare som inte tar sitt ansvar och underlättar för den anställde att återgå i arbete.
Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukförsäkringen?
V svarar: Ja, det bör finnas möjligheter att ta individuella hänsyn vid bedömning av arbetsförmåga.
Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
V svarar: Ja, alla ska känna en trygghet i att det är möjligt att klara sig ekonomiskt om man blir sjuk. I ett första steg ska taket höjas till 9 prisbasbelopp (399 000 kronor) och på sikt vill vi att 80 procent ska få ut 80 procent av sin förlorade inkomst vid sjukdom.
Bör tidsgränsen för när en sjukskriven ska prövas mot arbetsmarknaden förändras?
SD svarar: Vi förespråkar i nuläget ingen förändring av tidsgränsen. Problemen med att en viss grupp människor hamnat mellan stolar genom att de bedömts som för friska för att sjukskrivas och för sjuka för att jobba vill vi åtgärda genom att på sikt slå samman arbetsförmedlingen och försäkringskassan.
Krävs ett nytt bedömningssystem för sjukföräkringen?
SD svarar: Just nu pågår den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Samtliga riksdagspartier finns med i den och utredningen syftar till att se över trygghetssystemens funktionalitet, även sjukförsäkringen. Vi följer arbetet med intresse och avvaktar med skarpa ställningstaganden tills utredningen presenterat sina resultat.
Ska taket inom sjukförsäkringen höjas?
SD svarar: Vi avsatte i vårt senaste budgetförslag drygt 3 miljarder kronor för att höja ersättningarna inom sjukförsäkringen.
Kollega
Kollega frågade läsarna
Vi frågade 1 000 slumpvis utvalda av Kollegas läsare vilka frågor de tyckte var viktigast inför valet i september. Så här svarade dem:
- Arbetslöshet
- Ungdomsarbetslöshet
- Sjukförsäkringen
- Hållbart arbetsliv
Vi ställde läsarnas frågor till de åtta riksdagspartierna. Svaren presenteras, ämne för ämne, i maj och juni.
Först ut var frågan om hur att skapa ett hållbart arbetsliv. I den andra delen svarade partierna på hur de vill hantera arbetslösheten, A-kassan, lagen om anställningsskydd och matchning mellan lediga jobb och jobbsökande. Här ställer vi frågor om sjukförsäkringen.
Kollega/Novus
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”
Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
”Ett slagträ”
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
”Lögn – det beror på sociala pelaren”
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Höger och vänster
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
En sak är säker i EU-valrörelsen: den svenska modellen dyker förr eller senare upp i partiernas kampanjer. Oavsett politisk färg.
Det nybildade Folklistan, som har fångat valets medieutrymme genom att bland annat kräva en skrotad asylrätt, har lyft ”rädda svenska modellen från EU” som ett av sina centrala budskap. SD:s toppkandidat Charlie Weimers uttryckte samma sak när fack och arbetsgivare nyligen höll en gemensam valdebatt i Bryssel.
Kort efter Sveriges ordförandeskap i EU våren 2023 slog också regeringspartierna M, KD och L fast att ”Sverige ska värna det världsunika systemet på arbetsmarknaden, både här hemma och på EU-nivå”.
På andra sidan blockgränsen låter det likadant. Socialdemokraterna skriver i sitt valmanifest att EU-lagstiftning måste ”respektera den svenska modellen”. Vänsterpartiet placerar frågan längst upp på sin kampanjhemsida.
För väljarna kan det framstå som att partierna är eniga. En genomgång av hur partierna har röstat i EU-parlamentet visar att så inte är fallet. I stället tycks de ha helt olika åsikter om vad ”den svenska modellen” faktiskt betyder.
Säger samma – röstar olika
Kollega har sökt efter användningen av begrepp som ”den svenska modellen”, ”den nordiska arbetsmarknadsmodellen” och liknande synonymer i röstförklaringarna hos samtliga svenska partier som finns representerade i EU-parlamentet. Sedan har vi tittat närmare på hur parlamentarikerna har röstat i de frågor där de har hänvisat till modellen.
Resultatet visar att partiernas definitioner av den svenska modellen skiljer sig kraftigt åt.
Ett exempel: I februari 2021 tog parlamentarikerna ställning till en resolution om människor som jobbar men ändå lever i fattigdom. I resolutionen stod att det är viktigt att införa EU-regler om minimilöner, men ta hänsyn till länder där sådant inte regleras i lag, som Sverige. Det fanns också förslag om en minimiinkomst, alltså att den som lever på bidrag i EU ska ha rätt till en viss levnadsstandard.
Centerpartiet röstade nej. I sin röstförklaring slog de fast att förslagen ”innehåller direkt skadliga element för den svenska modellen”.
Miljöpartiet röstade ja. I röstförklaringen skrev de: ”Den nordiska modellen med kollektivavtal ska värnas.” Vid delomröstningarna om minimiinkomst lade de därför ned sina röster.
Även Socialdemokraterna röstade ja. Men till skillnad från MP godkände de delarna om minimiinkomst. De lade i stället ned rösterna när det gällde minimilöner. Motiveringen i deras röstförklaring löd: ”Nationella system för relationerna på arbetsmarknaden ska respekteras fullt ut.”
Oense om gigjobbare
I september samma år röstade EU-parlamentet om ett initiativ för stärkta arbetsvillkor för plattformsarbetare – matbud, taxiförare och andra som jobbar mot en app. Kristdemokraterna röstade nej. I sin röstförklaring skrev de att nya EU-regler skulle innebära ”ännu ett hot mot den svenska modellen”.
Socialdemokraterna röstade ja. I röstförklaringen uttryckte de glädje över initiativet: ”Betänkandet lyfter på ett bra sätt fram de utmaningar som finns i plattformsekonomin. Självklart behövs också åtgärder på EU-nivå för att hantera gränsöverskridande problem”. De såg inga hinder för att rösta ja och samtidigt slå fast: ”Skulle det trots allt bli aktuellt med bindande regler, vill vi lyfta fram vikten av att dessa regler respekterar de nationella arbetsmarknadsmodellerna och parternas autonomi samt att arbetstagarbegreppet fortsättningsvis regleras på nationell nivå.”
Andra frågor där partierna har hänvisat till den svenska modellen (eller någon synonym) och sedan röstat helt olika är distansarbete, rätten att koppla ned, psykisk hälsa på jobbet och jämställda löner.
Höger-vänster-frågor
Magnus Blomgren är statsvetare vid Umeå universitet. Han säger till Kollega att politikernas spretiga definitioner av den svenska modellen beror på att EU-maskineriet tvingar svenska politiker att ta ställning till något de inte är vana vid: detaljerade politiska förslag på arbetsmarknadsområdet.
– Den svenska modellen handlar ju egentligen om spelregler, att arbetsmarknadens parter ska komma överens och att politiken ska hålla fingrarna därifrån. Vad det betyder politiskt är ju en annan sak. När det kommer till hantering på EU-nivå så handlar det om innehållet, och därför gör man olika tolkningar. Det är klart att en moderat och en socialdemokrat inte har samma syn på den här typen av arbetslivsfrågor, säger han och fortsätter:
– På något sätt så väcker processen inom både Europaparlamentet och ministerrådet en diskussion om politisk substans som svenska politiker inte har behövt bry sig så mycket om tidigare.
Förvirring om svenska modellen
Då uppstår en förvirring hos både politiker och allmänhet, säger Blomgren. Vi är helt enkelt inte vana att ha en politisk debatt om den svenska modellens innebörd.
– Förvirringen gäller vad den svenska modellen innehåller, hur långt det går och hur man ska tolka konsekvenserna av det vi kallar svenska modellen. Minimilönsfrågan är ett bra exempel. Vi pratar inte minimilöner i Sverige, för arbetsmarknadens parter gör upp om lön. Hur ska man då få ihop det när frågan kommer upp i EU?
Hur ska man tänka som väljare om man blir förvirrad av allt detta?
– Jag skulle tänka som väljare att detta är typiska höger-vänsterfrågor, när vi pratar om själva substansen i politiken. Så jag skulle fundera på hur man tänker kring höger-vänster, vem det är som ska premieras och inte, vad statens och EU:s roll ska vara. Snarare än att fästa blicken vid debatten om den svenska modellen. För den leder diskussionen lite tokigt, tror jag.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
Ytterligare exempel
Socialpolitik – delomröstning om minimilöner (2019)
Tomas Tobé (M) (röstade nej): ”Det viktigaste för Moderaterna är att säkerställa den svenska arbetsmarknadsmodellen”
Evin Incir (S) (röstade ja): ”Nationella system för relationerna på arbetsmarknaden ska respekteras fullt ut”
Resolution om jämställda löner (2020)
Sara Skyttedal (KD) (röstade nej): ”Bör regleras på nationell nivå”
Karin Karlsbro (L) (röstade ja): ”Liberalerna [...] värnar samtidigt om den svenska modellen”
Så bestämmer EU över ditt jobb
Så bestämmer EU över ditt jobb
Så bestämmer EU över ditt jobb
