
Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Det beslutade riksdagen för två år sedan. I samma veva lanserade regeringen det så kallade Industriklivet. Då beslutades det att 300 miljoner kronor per år skulle satsas mellan 2018 och 2040 för att stötta omställningen mot nollutsläpp.
Den satsningen kunde också motiveras med att man genom att hjälpa svensk industri att ställa om även säkrade jobben. De företag och länder som går före i omställningen skulle få stora konkurrensfördelar, hette det. Framför allt riktar Industriklivet in sig mot industri med processrelaterade utsläpp, bland annat stålindustri och cementindustri. Totalt handlar det om industrier med cirka 32 000 anställda.
Den föreslagna ökningen till 600 miljoner kronor per år under åren 2020 till 2022 motiverar miljö- och klimatminister Isabella Lövin med att det är ont om tid.
– Det är ju viktigt att alla i samhället ska vara med på resan till nollutsläpp. Det finns vissa tunga industrier som står för väldigt stora utsläpp i dag och de behöver göra tekniksprång. Och det är bråttom, säger hon till Ekot.
Förslaget ingår i budgetpropositionen som bygger på en överenskommels mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.
Läs också: Studenter kräver att arbetsgivarna tar klimatansvar