Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Moderaterna vill ändra las

I dag beslutade Moderaternas partistämma att man ska jobba för en förändring av las. Beslutet står i strid med partiledningens vilja.
Gabriella Westberg Publicerad 16 oktober 2015, kl 14:33
Fredrik Karlsson/TT
Moderata ungdomspartiet, Muf:s ordförande Rasmus Törnblom pläderade vid partistämman för en förändring av lagen om anställningsskydd, las. Och fick igenom det. Fredrik Karlsson/TT

Det är framför allt moderata ungdomsförbundet, Muf, som driver på för att förändra lagen om anställningsskydd, las. Enligt dess ordförande Rasmus Törnblom, har partistyrelsen ”stängt dörren” till en reformerad arbetsmarknad redan för tio år sedan. Och så även i det förslag som lagts fram för årets stämma.

”Världsbanken menar att Sverige skulle kunna ha mycket att vinna på att se över hur delar av arbetsmarknads-lagstiftningen är utformad”, heter det i utskottets förslag. Ett tydligare ställningstagande för eller emot nuvarande lag om anställningsskydd finns inte i dokumentet, vilket Rasmus Törnblom vill ändra på med sin motion.

- Sist jag såg mig om var vi på Moderata samlingspartiets stämma, inte på Världsbankens styrelsemöte, konstaterade Rasmus Törnblom och uppmanade stämman att visa var partiets högsta beslutande organ finns.

Muf-ordförandens motion om en uppluckring av las och slopade turordningsregler gav också upphov till flera timmars debatt, med en tydlig klyfta mellan ungdomspartiet och moderpartiet och - enligt ungdomspartiet - mellan Stockholm och landet i övrigt.

Tidigare socialförsäkringsministern, riksdagsledamot Ulf Kristersson, påminde om vikten av att hålla avtalslösningarna flexibla genom att låta parterna hantera frågan – även om han också vill sätta mer press på parterna.

- Vi har höga förväntningar på att parterna ska vara med och hjälpa till. Men vi kan inte vänta hur länge som helst. Anna (Kinberg-Batra, reds anm) och jag har personligen träffat parterna och sagt att vårt tålamod har en gräns.

Ulf Kristersson påpekade också att utskottets skrivelse inte utesluter förändringar i lagstiftningen.

-   Vi är övertygade om att de omställningsavtal som kan leda långt och lösa problem också med all rimlighet får konsekvenser i lagstiftningen.

Riksdagsledamoten Jessica Polfjärd, som också ingår i det utskott som lagt förslaget, ansåg att debatten ledde fokus fel:

-    Första hindret för att komma in på arbetsmarknaden är inte las. Vi bör fokusera på hur man kommer in på arbetsmarknaden, inte hur man kommer ut från den, sa hon.

När frågan väl skulle avgöras var det mycket jämnt och voteringen fick till slut göras digitalt, med 94 röster för utskottets förslag mot 116 röster för bifall till Rasmus Törnbloms förslag att verka för en förändring av las. Därmed körde stämman över partistyrelsen i frågan.

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.