Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Moderaterna vill ändra las

I dag beslutade Moderaternas partistämma att man ska jobba för en förändring av las. Beslutet står i strid med partiledningens vilja.
Gabriella Westberg Publicerad
Fredrik Karlsson/TT
Moderata ungdomspartiet, Muf:s ordförande Rasmus Törnblom pläderade vid partistämman för en förändring av lagen om anställningsskydd, las. Och fick igenom det. Fredrik Karlsson/TT

Det är framför allt moderata ungdomsförbundet, Muf, som driver på för att förändra lagen om anställningsskydd, las. Enligt dess ordförande Rasmus Törnblom, har partistyrelsen ”stängt dörren” till en reformerad arbetsmarknad redan för tio år sedan. Och så även i det förslag som lagts fram för årets stämma.

”Världsbanken menar att Sverige skulle kunna ha mycket att vinna på att se över hur delar av arbetsmarknads-lagstiftningen är utformad”, heter det i utskottets förslag. Ett tydligare ställningstagande för eller emot nuvarande lag om anställningsskydd finns inte i dokumentet, vilket Rasmus Törnblom vill ändra på med sin motion.

- Sist jag såg mig om var vi på Moderata samlingspartiets stämma, inte på Världsbankens styrelsemöte, konstaterade Rasmus Törnblom och uppmanade stämman att visa var partiets högsta beslutande organ finns.

Muf-ordförandens motion om en uppluckring av las och slopade turordningsregler gav också upphov till flera timmars debatt, med en tydlig klyfta mellan ungdomspartiet och moderpartiet och - enligt ungdomspartiet - mellan Stockholm och landet i övrigt.

Tidigare socialförsäkringsministern, riksdagsledamot Ulf Kristersson, påminde om vikten av att hålla avtalslösningarna flexibla genom att låta parterna hantera frågan – även om han också vill sätta mer press på parterna.

- Vi har höga förväntningar på att parterna ska vara med och hjälpa till. Men vi kan inte vänta hur länge som helst. Anna (Kinberg-Batra, reds anm) och jag har personligen träffat parterna och sagt att vårt tålamod har en gräns.

Ulf Kristersson påpekade också att utskottets skrivelse inte utesluter förändringar i lagstiftningen.

-   Vi är övertygade om att de omställningsavtal som kan leda långt och lösa problem också med all rimlighet får konsekvenser i lagstiftningen.

Riksdagsledamoten Jessica Polfjärd, som också ingår i det utskott som lagt förslaget, ansåg att debatten ledde fokus fel:

-    Första hindret för att komma in på arbetsmarknaden är inte las. Vi bör fokusera på hur man kommer in på arbetsmarknaden, inte hur man kommer ut från den, sa hon.

När frågan väl skulle avgöras var det mycket jämnt och voteringen fick till slut göras digitalt, med 94 röster för utskottets förslag mot 116 röster för bifall till Rasmus Törnbloms förslag att verka för en förändring av las. Därmed körde stämman över partistyrelsen i frågan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se