Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Fack och arbetsgivare om nya regeringen

Unionen gratulerar Ylva Johansson till posten som ny arbetsmarknadsministern och bjuder in henne till möte om viktiga frågor för Unionens snart 600 000 medlemmar.
Ola Rennstam Publicerad

– Nu vill vi ha försäkringar från Ylva Johansson att partssamarbete som inleddes med förra regeringen, PTK och Svenskt Näringsliv i syfte att skapa ekonomiska och praktiska möjligheter till kompetensutveckling och utbildning under hela yrkeslivet fortsätter. Det finns färdiga förslag hur vi ska kunna få detta fungera och regeringen har en viktig roll för att få det på plats, säger Cecilia Fahlberg, Unionens förbundsordförande i ett pressmeddelande.

TCO:s ordförande Eva Nordmark konstaterar att statsminister Stefan Löfven och hans regering har många stora utmaningar. De viktigaste prioriteringarna måste bli att förbättra a-kassan och se till att visstidsanställningar inte längre kan missbrukas.

– Det är mycket positivt att regeringen aviserar en höjning av taket i a-kassan. Vi väntar dock fortfarande på svar om taket som vi förutsätter blir tillräckligt högt för att reparera försäkringen. Utöver en höjning av taket måste också regeringen ta itu med de andra bristerna i arbetslöshetsförsäkringen, som att det är så få som faktiskt får a-kassa när de blir arbetslösa, säger hon.

– Vi förvånas över att statsministern inte talade om behovet av ekonomisk tillväxt. Utan en uthålligt hög tillväxt blir det svårt att klara finansieringen av välfärden och många av de reformer som Löfven utlovar.

Jonas Milton, Almega, kritiserar Stefan Löfven för att han i regeringsförklaringen tog upp arbetsmarknadsfrågor som inte borde hanteras politiskt utan av parterna på arbetsmarknaden, bland annat missbruket av visstidsanställningar.

– Det är väldigt viktigt att regeringen nu visar att de respekterar den svenska modellen med partssamverkan och låter fack och arbetsgivare komma överens om visstidsanställningarna utan politisk inblandning, säger Jonas Milton.

Fackförbundet Vision både gläds och sörjer åt att förbundsordföranden Annika Strandhäll har utsetts till ny socialförsäkringsminister.

För Vision är det givetvis en stor förlust att Annika Strandhäll lämnar förbundet. Hon har varit drivande i det förändringarbete som vi har jobbat intensivt med de senaste åren, säger Ove Jansson, första vice ordförande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se