Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
"En ny regering måste rusta Sverige för sämre tider"
Inga satsningar på yrkeshögskolan och inget om kompetensutveckling. Det är de största bristerna som Unionen ser i den budget som riksdagen tog på onsdagseftermiddagen.
– Det är viktigt att den regering som kommer på plats rustar Sverige för sämre tider och ser den förändrade arbetsmarknad och globala värld som vi lever i. Vi ser inte att den här budgeten gör det och därför är det viktigt att det snabbt kommer en tilläggsbudget, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.
Unionen ställer sig positivt till några av de mindre satsningarna i budgeten, bland annat förslaget om utökat RUT-avdrag eftersom det visat sig vara ett effektivt sätt att stimulera fram jobb som ofta går till personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det menar Katarina Lundahl, som även säger att förbundet är positivt till förslaget om ytterligare jobbskatteavdrag samt den höjda gränsen för när man börjar betala statlig inkomstskatt – 42 000 kronor i månaden.
– Höjd gräns för statlig inkomstskatt gör att det lönar sig lite bättre för hårt arbetande tjänstemän att ta på sig mer ansvar eller att jobba lite mer, säger Katarina Lundahl.
Enligt henne finns det dock fördelar med att den som gör budgeten sitter i regeringskansliet eftersom man då har helt andra utredningsresurser än vad man har tillgång till på riksdagskanslierna. Det gör att den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna nu lägger fram är relativt tunn när det gäller att lägga fram förslag utöver vad som finns i övergångsbudgeten.
– Det är mycket möjligt att det hade funnits andra reformer som hade varit mer prioriterade om man suttit i regeringskansliet, men som är svårare att genomföra när man sitter lite på distans. De har valt att lägga fram förslag som är hyfsat genomförbara och som inte har krävt något stort förarbete när det till exempel gäller lagstiftning.
– Den här budgeten är ganska tung när det gäller skattesänkningar, dels för att det är moderat politik men säkert också för att det är enkelt att genomföra. Farhågan är att man spenderar för mycket på skattesänkningar och att det därför inte kommer finnas tillräckligt med pengar kvar till viktiga större reformerna när de eller någon annan väl kliver in i regeringskansliet.
Trots det oklara parlamentariska läget och förståelse för att det är svårt att lägga fram en budget utan tillgång till regeringskansliets resurser är Unionen kritiskt till flera delar i M/KD-budgeten. Bland annat att budgeten föreslår stora besparingar för Arbetsmiljöverket.
– En del neddragningar på myndigheter är sådant som partier ofta gör i en skuggbudget för att kunna finansiera reformer, men om det här blir en statsbudget skapar det verkliga problem.
Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår även att den nuvarande avdragsrätten för fackavgiften ska tas bort. Från Unionens sida menar man att det finns en stor samsyn att den svenska partsmodellen är bra och att det har visat sig att vi är bra på omställning i Sverige jämfört med andra länder, där partsmodellen är en del av förklaringen. Men för att bevara modellens legitimitet är det viktigt att den fackliga organisationsgraden fortsätter vara hög.
Men det Unionen framför allt saknar i budgeten är satsningar som minskar kompetensbristen i näringslivet. Vissa sådana insatser kan vara svåra att genomföra utan förarbete i regeringskansliet men Unionen anser att det finns saker som hade gått att ha med.
– Yrkeshögskolan är en utbildningsform som är bra på att känna av arbetsmarknadens behov, de allra flesta får jobb snabbt och utbildningarna är hyfsat korta så att näringslivet snabbt kan få den kompetensen. Här hade det gått att avsätta medel för en kraftig utbyggnad säger Katarina Lundahl.
Unionen tycker även att man behöver reformera studiemedelssystemet. I dag är det få över 40 som använder sig av systemet. Även där finns det saker som man, enligt Katarina Lundahl, hade kunnat genomföra ganska enkelt – som att skruva upp vissa ersättningsbelopp och fribeloppet. Men det finns enligt Unionen också behov av en större översyn som är svår att genomföra om man inte sitter i regering.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
S: ”Högern spelar dubbelspel om svenska modellen”
Högerpartierna använder den svenska modellen som ett slagträ i EU-debatten, utan att egentligen bry sig. Det säger Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
Kollega kunde nyligen berätta att EU-kandidaterna inte är så eniga om den svenska modellen som det framstår i valkampanjen. En genomgång av röstningsbeteendet i Europaparlamentet visar att partier på båda sidor blockgränsen motiverar sina beslut med att de vill skydda den svenska modellen – och sedan röstar helt olika. Exempel på frågor där röstandet har krockat är jämställda löner, rätten att koppla ned och distansarbete.
”Ett slagträ”
Förklaringen är att högerpartierna använder begreppet ”den svenska modellen” som ett slagträ i debatten, utan att egentligen bry sig om frågan. Det påstår Socialdemokraternas EU-kandidat Ilan De Basso när Kollega möter honom i Bryssel.
– Jag vågar påstå att svensk höger spelar dubbelspel om den svenska partsmodellen. Om man på allvar menar att partsmodellen är viktig för Sverige, då måste man uppträda konsekvent.
Partierna i Sveriges regering genomför just nu förändringar av a-kassan och sjukförsäkringen som facken är starkt kritiska till. Enligt De Basso är det ett bevis för att högerpartierna inte menar allvar med att försvara den svenska modellen, utan använder det som ett retoriskt knep i EU.
– Till skillnad från många andra partier, som jag menar använder partsmodellen som någon form av slogan, så är det här på allvar för oss.
”Lögn – det beror på sociala pelaren”
Jessica Polfjärd, andranamn på Moderaternas EU-lista, reagerar starkt på den anklagelsen.
– Jag tycker att det är en lögn. Många gånger skulle jag säga att det är Socialdemokraternas fel att vi står där vi står, säger hon under en intervju utanför EU-parlamentets omröstningssal.
Enligt henne beror konflikterna på att Socialdemokraterna har drivit på för fler arbetsmarknadslagar på EU-nivå, i strid med den svenska modellens princip om att så lite som möjligt ska regleras av politiker. 2017, när Sverige var EU-ordförande, antogs den ”sociala pelaren” på initiativ av dåvarande statsminister Stefan Löfven. Det är ett initiativ för att EU ska ta större ansvar i frågor som utbildning, jämställdhet och arbetsvillkor.
– Man sade att det inte skulle komma lagstiftning ur den sociala pelaren, men det är precis vad det har gjort, säger Jessica Polfjärd.
Höger och vänster
Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet, säger att ”båda parter har lite rätt”. Enligt honom har S undvikit att prata om konsekvenserna av den sociala pelaren.
– Jag måste erkänna själv att jag har varit lite förvånad över att socialdemokratin har drivit det här med sociala pelaren, utan att också ta diskussionen om substansen i den. Det har varit märkligt rakt igenom. På något sätt tror jag att det har handlat om att S har velat motivera varför EU är en jävligt bra idé. Att det inte bara handlar om marknad, utan också det sociala ansvaret.
Enligt Magnus Blomgren är det naturligt att den sociala pelaren – och den allmänt växande idén om ett mer ”socialt Europa” – leder till fler lagförslag om arbetsmarknaden. Och då är det naturligt att traditionella höger-vänster-konflikter kommer upp till ytan. De konflikterna presenteras sedan, av politiker från båda håll, som lagtekniska konflikter om den svenska modellen.
Bråk om lönetransparens och socialt protokoll
EU-politikernas höger-vänster-konflikter lyser igenom tydligt i några särskilda lagförslag. Våren 2023 antogs ett EU-direktiv om så kallad lönetransparens. Det innebär bland annat att arbetsgivare måste presentera lönespann i sina jobbannonser.
Svenskt Näringsliv var starkt kritiskt och hävdade att direktivet skadar den svenska modellen. Även Moderaterna och Jessica Polfjärd kampanjade emot förslaget.
Ilan De Basso (S), däremot, pratar om direktivet som en seger.
– Vi måste vidta åtgärder. Sverige har inte lyckats – parterna har inte lyckats – att sluta lönegapet.
Facken har å sin sida länge drivit frågan om att fästa ett socialt protokoll till EU:s grundfördrag. De säger att det behövs för att skydda den svenska modellen. Moderaterna har röstat emot det.
– Det är ingen som har fel. Det förslaget bygger på att ena parten känner starkare för det. Någonstans vilar den svenska modellen på att det finns en enighet, säger Jessica Polfjärd.
Den svenska modellen
En ordning där fack och arbetsgivare gör upp om nästan alla villkor på arbetsmarknaden, medan staten sällan lägger sig i. Ett exempel är att Sverige inte har några lagar om lägstalön. Det styrs helt av kollektivavtal.
EU-valet
Den 9 juni kan du som är över 18 år och svensk medborgare, alternativt medborgare i ett annat EU-land och folkbokförd i Sverige, rösta i valet till Europaparlamentet. Sverige ska utse 21 av totalt 720 parlamentariker.
Precis som i riksdagsvalet behöver ett parti samla minst 4 procent av rösterna för att kunna få ett mandat. Vid det förra valet blev Socialdemokraterna största parti, följt av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
Trots retoriken: EU-politiker röstar olika om svenska modellen
Trots retoriken: EU-politiker röstar olika om svenska modellen
Trots retoriken: EU-politiker röstar olika om svenska modellen
