– Det är viktigt att den regering som kommer på plats rustar Sverige för sämre tider och ser den förändrade arbetsmarknad och globala värld som vi lever i. Vi ser inte att den här budgeten gör det och därför är det viktigt att det snabbt kommer en tilläggsbudget, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.
Unionen ställer sig positivt till några av de mindre satsningarna i budgeten, bland annat förslaget om utökat RUT-avdrag eftersom det visat sig vara ett effektivt sätt att stimulera fram jobb som ofta går till personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det menar Katarina Lundahl, som även säger att förbundet är positivt till förslaget om ytterligare jobbskatteavdrag samt den höjda gränsen för när man börjar betala statlig inkomstskatt – 42 000 kronor i månaden.
– Höjd gräns för statlig inkomstskatt gör att det lönar sig lite bättre för hårt arbetande tjänstemän att ta på sig mer ansvar eller att jobba lite mer, säger Katarina Lundahl.
Enligt henne finns det dock fördelar med att den som gör budgeten sitter i regeringskansliet eftersom man då har helt andra utredningsresurser än vad man har tillgång till på riksdagskanslierna. Det gör att den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna nu lägger fram är relativt tunn när det gäller att lägga fram förslag utöver vad som finns i övergångsbudgeten.
– Det är mycket möjligt att det hade funnits andra reformer som hade varit mer prioriterade om man suttit i regeringskansliet, men som är svårare att genomföra när man sitter lite på distans. De har valt att lägga fram förslag som är hyfsat genomförbara och som inte har krävt något stort förarbete när det till exempel gäller lagstiftning.
– Den här budgeten är ganska tung när det gäller skattesänkningar, dels för att det är moderat politik men säkert också för att det är enkelt att genomföra. Farhågan är att man spenderar för mycket på skattesänkningar och att det därför inte kommer finnas tillräckligt med pengar kvar till viktiga större reformerna när de eller någon annan väl kliver in i regeringskansliet.
Trots det oklara parlamentariska läget och förståelse för att det är svårt att lägga fram en budget utan tillgång till regeringskansliets resurser är Unionen kritiskt till flera delar i M/KD-budgeten. Bland annat att budgeten föreslår stora besparingar för Arbetsmiljöverket.
– En del neddragningar på myndigheter är sådant som partier ofta gör i en skuggbudget för att kunna finansiera reformer, men om det här blir en statsbudget skapar det verkliga problem.
Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår även att den nuvarande avdragsrätten för fackavgiften ska tas bort. Från Unionens sida menar man att det finns en stor samsyn att den svenska partsmodellen är bra och att det har visat sig att vi är bra på omställning i Sverige jämfört med andra länder, där partsmodellen är en del av förklaringen. Men för att bevara modellens legitimitet är det viktigt att den fackliga organisationsgraden fortsätter vara hög.
Men det Unionen framför allt saknar i budgeten är satsningar som minskar kompetensbristen i näringslivet. Vissa sådana insatser kan vara svåra att genomföra utan förarbete i regeringskansliet men Unionen anser att det finns saker som hade gått att ha med.
– Yrkeshögskolan är en utbildningsform som är bra på att känna av arbetsmarknadens behov, de allra flesta får jobb snabbt och utbildningarna är hyfsat korta så att näringslivet snabbt kan få den kompetensen. Här hade det gått att avsätta medel för en kraftig utbyggnad säger Katarina Lundahl.
Unionen tycker även att man behöver reformera studiemedelssystemet. I dag är det få över 40 som använder sig av systemet. Även där finns det saker som man, enligt Katarina Lundahl, hade kunnat genomföra ganska enkelt – som att skruva upp vissa ersättningsbelopp och fribeloppet. Men det finns enligt Unionen också behov av en större översyn som är svår att genomföra om man inte sitter i regering.
