Hoppa till huvudinnehåll
Politik

"En ny regering måste rusta Sverige för sämre tider"

Inga satsningar på yrkeshögskolan och inget om kompetensutveckling. Det är de största bristerna som Unionen ser i den budget som riksdagen tog på onsdagseftermiddagen.
Linnea Andersson Publicerad 12 december 2018, kl 17:08
Anders Wiklund / TT
Unionen vill se satsningar på yrkeshögskola och studiemedelssystemet, något som saknas i M/KD-budgeten. Anders Wiklund / TT

– Det är viktigt att den regering som kommer på plats rustar Sverige för sämre tider och ser den förändrade arbetsmarknad och globala värld som vi lever i. Vi ser inte att den här budgeten gör det och därför är det viktigt att det snabbt kommer en tilläggsbudget, säger Katarina Lundahl, Unionens chefsekonom.

Unionen ställer sig positivt till några av de mindre satsningarna i budgeten, bland annat förslaget om utökat RUT-avdrag eftersom det visat sig vara ett effektivt sätt att stimulera fram jobb som ofta går till personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det menar Katarina Lundahl, som även säger att förbundet är positivt till förslaget om ytterligare jobbskatteavdrag samt den höjda gränsen för när man börjar betala statlig inkomstskatt – 42 000 kronor i månaden.

– Höjd gräns för statlig inkomstskatt gör att det lönar sig lite bättre för hårt arbetande tjänstemän att ta på sig mer ansvar eller att jobba lite mer, säger Katarina Lundahl.

Enligt henne finns det dock fördelar med att den som gör budgeten sitter i regeringskansliet eftersom man då har helt andra utredningsresurser än vad man har tillgång till på riksdagskanslierna. Det gör att den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna nu lägger fram är relativt tunn när det gäller att lägga fram förslag utöver vad som finns i  övergångsbudgeten.

– Det är mycket möjligt att det hade funnits andra reformer som hade varit mer prioriterade om man suttit i regeringskansliet, men som är svårare att genomföra när man sitter lite på distans. De har valt att lägga fram förslag som är hyfsat genomförbara och som inte har krävt något stort förarbete när det till exempel gäller lagstiftning.

– Den här budgeten är ganska tung när det gäller skattesänkningar, dels för att det är moderat politik men säkert också för att det är enkelt att genomföra. Farhågan är att man spenderar för mycket på skattesänkningar och att det därför inte kommer finnas tillräckligt med pengar kvar till viktiga större reformerna när de eller någon annan väl kliver in i regeringskansliet.

Trots det oklara parlamentariska läget och förståelse för att det är svårt att lägga fram en budget utan tillgång till regeringskansliets resurser är Unionen kritiskt till flera delar i M/KD-budgeten. Bland annat att budgeten föreslår stora besparingar för Arbetsmiljöverket.

– En del neddragningar på myndigheter är sådant som partier ofta gör i en skuggbudget för att kunna finansiera reformer, men om det här blir en statsbudget skapar det verkliga problem.

Moderaterna och Kristdemokraterna föreslår även att den nuvarande avdragsrätten för fackavgiften ska tas bort. Från Unionens sida menar man att det finns en stor samsyn att den svenska partsmodellen är bra och att det har visat sig att vi är bra på omställning i Sverige jämfört med andra länder, där partsmodellen är en del av förklaringen. Men för att bevara modellens legitimitet är det viktigt att den fackliga organisationsgraden fortsätter vara hög.

Men det Unionen framför allt saknar i budgeten är satsningar som minskar kompetensbristen i näringslivet. Vissa sådana insatser kan vara svåra att genomföra utan förarbete i regeringskansliet men Unionen anser att det finns saker som hade gått att ha med.

– Yrkeshögskolan är en utbildningsform som är bra på att känna av arbetsmarknadens behov, de allra flesta får jobb snabbt och utbildningarna är hyfsat korta så att näringslivet snabbt kan få den kompetensen. Här hade det gått att avsätta medel för en kraftig utbyggnad säger Katarina Lundahl.

Unionen tycker även att man behöver reformera studiemedelssystemet. I dag är det få över 40 som använder sig av systemet. Även där finns det saker som man, enligt Katarina Lundahl, hade kunnat genomföra ganska enkelt – som att skruva upp vissa ersättningsbelopp och fribeloppet. Men det finns enligt Unionen också behov av en större översyn som är svår att genomföra om man inte sitter i regering.

Politik

7 nya lagar och regler 2024 - för dig som jobbar

Från den 1 januari 2024 införs nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet och är bra att ha koll på. Bland annat gällande etableringsjobb, mer kvar av lönen och komposthink i jobbköket.
Elisabeth Brising Publicerad 8 januari 2024, kl 06:00
En anslagstavla med siffrorna 2024 på.
Nytt år innebär nya lagar och regler. Här sammanställer vi 7 av de förändringar som sker från den 1 januari 2024. Foto: Colourbox.

År 2024 träder flera nya lagar och regler i kraft som kan vara bra att känna till. Kollega har listat några av de viktigaste som rör dig som arbetar. 

1. Skatten på inkomst sänks

1 januari utökas jobbskatteavdraget, främst för låg- och medelinkomsttagare. Arbetar du och tjänar till exempel 35 000 kronor i månaden sänks skatten med 410 kronor enligt Swedbanks beräkningar. Tjänar du 25 000 kronor minskar skatten med 223 kronor, medan den med en lön på 50 000 får 585 kronor mindre skatt. 

I genomsnitt minskar skatten med knappt 2 600 kronor per person år 2024 för den som arbetar heltid. Pensionärer får också sänkt skatt, men inte de med bidrag som sjuk- eller aktivitetsersättning. 

2. Gränsen för statlig inkomstskatt bromsas

Skiktgränsen för när anställda ska betala statlig inkomstskatt pausas under 2024 i stället för att räknas upp. Skiktgränsen uppgår till 598 500 kronor per år (drygt 53 000 kronor per månad). Om skiktgränsen skulle ha räknats upp som vanligt skulle den uppgå till 666 200 kronor (månadslön cirka 55 500 kronor). 

Den andel av befolkningen som har en månadslön över skiktgränsen kommer betala statlig skatt. Stoppet ger mer pengar till statskassan, omkring 12 miljarder kronor, motsvarande det utökade jobbskatteavdraget. 

3. Sänkt skatt på bensin och diesel

Kör du i arbetet? Energiskatten på bensin sänks med 1 krona och 31 öre per liter. Skatten på diesel sänks med 43 öre per liter. För den som har en bensindriven bil och kör 1 500 mil per år sänks bränslekostnaden enligt beräkningar cirka 1500–2000 kronor per år beroende på bränsleförbrukningen, enligt en beräkning från Swedbank. 

Regeringen har även sänkt skatten på diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässiga jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. 

4. Etableringsjobb för långtidsarbetslösa och nyanlända

Från 1 januari 2024 och fem år framåt kan företag nyanställa vissa personer med stöd av staten efter ett beslut och fackligt avtal om etableringsjobb. Förslaget gäller långtidsarbetslösa, inskrivna på arbetsförmedlingen sedan minst ett år, och arbetssökande som anlänt till Sverige för upp till tre år sedan. 

Den som anställs får en kombination av lön från arbetsgivaren och stöd från staten. Inkomsten ska motsvara lägstalönen i ordinarie fackliga kollektivavtal. Som längst ska anställningen kunna pågå två år och är tänkt att därefter gå över i en tillsvidareanställning. 

5. Höjt prisbasbelopp ger mer i föräldrabidrag och sjukpenning

Prisbasbeloppet höjs till 57 300 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna bidrag från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. I januari 2024 höjs pris­basbeloppet från 52 500 kronor till 57 300 kronor. Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan automatiskt höjs vid årsskiftet. 

En ny myndighet, Utbetalningsmyndigheten, UB, startar 1 januari 2024. Den ska få kontrollera olika inlämnade uppgifter hos myndigheter så att färre fuskar eller gör misstag när de söker ekonomiskt stöd. Syftet är att stoppa organiserade välfärdsbrott och minska felaktiga utbetalningar.

6. Ändringar i jobbskatteavdrag för äldre 

1 januari införs en ny indexering i beräkningen av jobbaskatteavdrag för äldre, i stället för dagens fasta gränser. Åldersgränsen för att ta del av avdraget höjs från 65 till 66 år. Avdraget ska också stärkas för personer som fyllt 69 år den 1 januari 2024. 

Marginalskatten sänks för de som arbetar eller uppnått åldern för rådande pensionsnorm. Den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer i jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Den sänkta arbetsgivaravgiften 15 till 18 år slopas också 1 januari 2024. 

7. Krav på insamling av matrester

Från 1 januari 2024 gäller EU:s miljökrav på separat insamling av bioavfall från hushåll och verksamheter. Bioavfall, som till exempel matrester, måste börja samlas in av alla kommuner. Kravet gäller till exempel dina rester från lunchen i personalmatsalen, restauranger, storkök och butiker. Bioavfall som matrester kan bli biogas, till exempel. 

Alla verksamheter som har bioavfall som inte är kommunalt avfall ansvarar själva för att det sorteras till återvinning.

 

Fotnot: Vissa av lagändringarna beror på om regeringens budget går igenom innan utgången av 2023. 

Källor: Regeringens budget, Swedbank, Naturvårdsverket, Unionen.