Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Dags för ny skattereform?

Sverige behöver en parlamentarisk skattereform, skrev folkpartiledaren Jan Björklund och Erik Ullenhag på DN Debatt igår. Ett bra initiativ, svarade finansminister Magdalena Andersson på di.se i dag. Samtidigt höll TCO ett seminarium som de hoppas ska innebära starten på diskussionen om hur det hela ska gå till.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
TCO vill gärna agera brobyggare också vid det nya århundradets skattereform. Kollega

Två tredjedelar av skatteintäkterna kommer från skatten på arbete i dag. Medlemmarna under centralorganisationerna TCO, LO och Saco står för en stor del av det, förklarade TCO:s ordförande Eva Nordmark när hon inledde samtalet på seminariet med den blygsamma titeln: Ännu en underbar natt? Om en skattereform för ett nytt århundrade.

-  Dagens skattesystem är ett svåröverskådligt lapptäcke. Vad vi behöver är ett system som långsiktigt gynnar utbildning och ansvarstagande och samtidigt säkrar välfärden. Det har varit svårt att få gehör hos politikerna om behovet av en bred översyn av skattesystemet. Därför blev vi särskilt glada över Jan Björklunds och Erik Ullenhags utspel i går och ännu gladare i dag när Magdalena Andersson bejakade det, sa Eva Nordmark.

TCO medverkade 1991 vid det som kallats ”århundradets skattereform”. Då enades Socialdemokraterna, Folkpartiet och Centern om genomgripande förändringar av skatterna med bland annat en sänkning av marginalskatten från 80 procent till 50 procent och av bolagsskatten från 57 till 30 procent. Nu hoppas TCO återigen få spela rollen av brobyggare för ett blocköverskridande omtag av skattesystemet.

-  Jag har en längre tid tyckt att det är angeläget att se över skatterna mer samlat. Det skattesystem vi har är ett lapptäcke och det är problematiskt. Jag välkomnar därför Folkpartiets initiativ, säger Magdalena Andersson till di.se och lovar att hon kommer att diskutera frågan vidare med FP.

I Jan Björklunds och Erik Ullenhags debattartikel föreslås en växling från beskattning av arbete till konsumtion med fokus på tre områden: sänkta marginalskatter, sänkt skatt på lägre arbetsinkomster och sänkt skatt på företagande genom sänkt bolagsskatt.

I stora drag ligger FP-förslaget nära både TCO:s inspel till ny skattereform. Även Unionen vill se en blocköverskridande översyn av lapptäcket.

- Jag tror att tanken att beskatta arbete och företagande lägre är bra. Det innebär i sin tur att konsumtion och miljö rimligen måste beskattas hårdare. I dag har vi en mängd avsteg från till exempel enhetlig moms. Jag tror att man bör se över dem och även se om de mål man hade med dem – som att gynna låginkomsttagare med en låg moms på mat - kan nås bättre på något annat sätt – som med barnbidrag, bostadsbidrag etcetera, säger Lars Jagrén, Unionens chefsekonom.

Lars Jagrén delar också folkpartiets syn på att skatterna bör ge incitament till att ta på sig ett större ansvar, till exempel genom att ta en chefsposition, och att utbildning ska löna sig. Marginalskatterna bör därför inte överstiga 50 procent och färre än i dag bör omfattas av den högsta marginalskatten, menar han.

-  Systemet bör vara enkelt så att det blir tydligt hur skatterna ändras om man jobbar mer eller mindre, säger han.

Han håller också med om att lägre skatter på låga inkomster är ett bättre alternativ än sänkta ingångslöner. Men vad gäller fastighetsskatten tycker han att förslaget kunde vara tydligare.

- Jag saknar tydlighet i vad FP tycker om fastighetsbeskattningen och om skattedelen i arbetsgivaravgifterna. I dag innebär taken i systemen att många betalar arbetsgivaravgifter utan att få motsvarande försäkringsskydd. Vill, och i så fall hur vill, FP ändra på detta?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

L om hårdare krav: ”Vi har bra data på att vi gör rätt”

Liberalerna försvarar snabbare nedtrappning i a-kassan och hårdare krav på arbetslösa. Samtidigt vill partiet öppna mer för arbetskraftsinvandring nästa mandatperiod.
Sandra Lund Publicerad 24 augusti 2026, kl 11:55
Grafisk valbild med Liberalernas partisymbol, ett porträttfoto med texten “Johan Britz”, riksdagshuset i bakgrunden och en röd stämpel med texten “Val 2026”.
Liberalerna vill behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan, ställa hårdare krav på arbetslösa och öppna mer för arbetskraftsinvandring. Foto: Johan Britz/Camilla Svensk.

Det här vill Liberalerna

  • Behålla den snabbare nedtrappningen i a-kassan.
  • Inte höja eller indexera taket i a-kassan.
  • Göra a-kassan statlig, allmän och obligatorisk.
  • Behålla karensavdraget.
  • Införa en bortre gräns i sjukförsäkringen.
  • Justera nivåerna i lönebidraget.
  • Fortsätta upphandla vissa tjänster inom Arbetsförmedlingen, men inte återgå till samma privatiseringsmodell.
  • Inte lagstifta om kortare arbetstid.
  • Öppna mer för arbetskraftsinvandring.
  • Införa jämställdhetsbonus och en fjärde pappamånad.

Johan Britz är arbetsmarknadsminister, den tredje liberalen på posten under en och samma mandatperiod. Med en bakgrund som statssekreterare och näringspolitisk chef på Svenskt näringsliv är han väl insatt i allt som rör arbetsmarknad i politiken och parternas roll.

Två stora frågor har varit a-kassa och arbetslöshet. Taket i ersättningen har höjts med en tusenlapp, men nedtrappningen är betydligt brantare. Ersättningen minskar snabbare, något som kritiserats av såväl oppositionspartierna som flera fackförbund, till exempel Unionen.

En del av kritiken handlar om att arbetslösa därmed agerar under press och hamnar på fel jobb. Matchningen blir sämre.

– Det viktigaste när man är arbetslös är att hitta ett jobb snabbt. Man kan behöva ta något nytt, eller pendla längre. Arbetslöshet handlar inte bara om ekonomi utan också om social tillhörighet.

”Ingen bryr sig om långtidsarbetslösa som vi”

En annan kritik är att människor riskerar att slås ut snabbt. 

Det avfärdar Johan Britz och hänvisar till en rapport från Konjunkturinstitutet som spår att ändringarna i a-kassan leder till en sänkning av långtidsarbetslösheten med knappt en halv procentenhet på tio års sikt.

– Vi har bra data på att vi gör rätt. Ingen har brytt sig om långtidsarbetslösa på det sätt vi gör. 

Kollega har i flera olika artiklar mött människor som påverkats av den nya a-kassan. 

Som Thomas Höglund i Åre, som nu får ut knappt mer än vad han har i enbart hyra. Han får vända sig till kyrkan och anhöriga.

– Alla förstår att hans sits är förfärlig. Men de som varit arbetslösa länge blir inte hjälpta av att vi ignorerar att de hamnat i en passiviserande situation. Har man varit arbetslös så länge behöver man hitta ett nytt jobb. Både för sin egen skull, och för samhället.

Hur blir det lättare av att bli fattigare?

– Det finns kompletterande försörjningsstöd. Nu inför vi aktivitetskrav för det, så att kommunerna aktiverar den som är arbetsför. 

Varför ska kommunerna ta hand om arbetslösa?

– Har du varit arbetslös länge blir det en kombination av arbetsmarknadsutmaning och social utmaning. I många fall behöver kommunerna komma in med andra insatser, för att hjälpa individen tillbaka.

”Har varit viktigt att fortsätta sänka skatten”

Att sänka skatten för den som jobbar (jobbskatteavdrag) är en annan stor del av regeringens politik. Sedan 2019 har det utökats fyra gånger. 

Den som jobbar får mer, medan den som till exempel är arbetslös eller sjuk inte får ta del av avdraget. Johan Britz upprepar att det ska ”stärka incitamenten” att ta jobb. Och att det aldrig ska löna sig att leva på bidrag. 

Men bidrag lönar sig inte i dag, har bland andra Finanspolitiska rådet slagit fast flera gånger. Rådet är också kritiska till jobbskatteavdragen, som inte ger särskilt många jobb och är väldigt dyra för staten.

Vi har haft reallönesänkningar på tio procent vilket slår mot människors plånböcker och möjligheten att konsumera. Därför har det varit viktigt att fortsätta sänka skatten, för att kompensera.

Höjning av taket i lönebidraget

Liberalerna har länge velat se en höjning av taket i lönebidraget, där staten skjuter till för att arbetsgivare ska kunna anpassa för människor med funktionsnedsättning. Nivån har legat still sedan 2020.

Vi får inte gehör hos de andra partierna. Men det handlar verkligen om att säkerställa att institutioner som Samhall ska fungera.

Ni vill ändra turordningsreglerna så att man kan göra fler undantag. Hur prioriterat är det?

Det är det inte. Att det blivit lättare att säga upp av personliga skäl och att ett omställningssystem är på plats – då ska vi låta det verka.

Vill öppna för fler arbetskraftsinvandrare

En fråga där det finns spänningar inom Tidösamarbetet är arbetskraftinvandring. Liberalerna är generellt positiva medan exempelvis Sverigedemokraterna vill minska den betydligt, särskilt till låg- och medelkvalificerade jobb. 

I somras införde regeringen och SD ett lönetak för att få jobba i Sverige: 90 procent av medianlönen, som är en kompromiss. 

Vi är väldigt glada över att fått ner taket till 90 procent. Men för oss är det viktigt att nästa mandatperiod handlar om hur vi ska få hit talanger. Sverige ska vara ett öppet land för människor som vill komma hit och arbeta och bidra.

12 snabba med Liberalerna

1. Ta bort eller behålla karensavdrag?

Behålla. 

2. Ska fackavgiften vara avdragsgill? 

Nej.

3. Vem ska sköta a-kassan?

Staten, och den ska vara allmän. 

4. Ska den vara obligatorisk?

Ja.

5. Vill ni höja taket i a-kassan? 

Nej. När man höjer taket riskerar det att förlänga arbetslösheten. 

6. Vill ni att a-kassans tak indexeras med löneutvecklingen?

Nej. Ett höjt tak med en avtrappning leder det till att fler kommer i arbete snabbare. 

7. Vill ni behålla eller förändra modellen med en nedtrappning av ersättningen från a-kassan?

Behålla. A-kassan ska vara en trygghet mellan jobb men inte en långvarig försörjning.

8. Ska taket för lönebidrag höjas?

Vi ser behov av att justera nivåerna på lönebidragen så att de bättre motsvarar dagens lönekostnader.

9. Ska stupstocken – en bortre gräns – i sjukförsäkringen tillbaka?

Ja. Sverige ska inte återgå till 90-talets passivisering som hade negativa effekter på samhället. 

10. Ska privata aktörer sköta arbetsförmedlingen?

Privatiseringen av Arbetsförmedlingen har lett till dyrare tjänster utan att fler kommer i arbete eller utbildning.  Den ska dock självklart fortsätta upphandla tjänster för att fler ska komma i arbete, som arbetsmarknadsutbildningar.

11. Vill ni att arbetstiden kortas genom lagstiftning?

Vi värnar partsmodellen, där det är fack och arbetsgivare som kommer överens om arbetstiden.

12. Hur ska regleringen kring dagar i föräldraförsäkringen se ut?

För att fler familjer ska dela föräldraförsäkringen mer lika och vill införa en jämställdhetsbonus på 30 000 kronor. Vi vill också införa en fjärde pappamånad.