Hoppa till huvudinnehåll
Politik

Dags för ny skattereform?

Sverige behöver en parlamentarisk skattereform, skrev folkpartiledaren Jan Björklund och Erik Ullenhag på DN Debatt igår. Ett bra initiativ, svarade finansminister Magdalena Andersson på di.se i dag. Samtidigt höll TCO ett seminarium som de hoppas ska innebära starten på diskussionen om hur det hela ska gå till.
Gabriella Westberg Publicerad
Kollega
TCO vill gärna agera brobyggare också vid det nya århundradets skattereform. Kollega

Två tredjedelar av skatteintäkterna kommer från skatten på arbete i dag. Medlemmarna under centralorganisationerna TCO, LO och Saco står för en stor del av det, förklarade TCO:s ordförande Eva Nordmark när hon inledde samtalet på seminariet med den blygsamma titeln: Ännu en underbar natt? Om en skattereform för ett nytt århundrade.

-  Dagens skattesystem är ett svåröverskådligt lapptäcke. Vad vi behöver är ett system som långsiktigt gynnar utbildning och ansvarstagande och samtidigt säkrar välfärden. Det har varit svårt att få gehör hos politikerna om behovet av en bred översyn av skattesystemet. Därför blev vi särskilt glada över Jan Björklunds och Erik Ullenhags utspel i går och ännu gladare i dag när Magdalena Andersson bejakade det, sa Eva Nordmark.

TCO medverkade 1991 vid det som kallats ”århundradets skattereform”. Då enades Socialdemokraterna, Folkpartiet och Centern om genomgripande förändringar av skatterna med bland annat en sänkning av marginalskatten från 80 procent till 50 procent och av bolagsskatten från 57 till 30 procent. Nu hoppas TCO återigen få spela rollen av brobyggare för ett blocköverskridande omtag av skattesystemet.

-  Jag har en längre tid tyckt att det är angeläget att se över skatterna mer samlat. Det skattesystem vi har är ett lapptäcke och det är problematiskt. Jag välkomnar därför Folkpartiets initiativ, säger Magdalena Andersson till di.se och lovar att hon kommer att diskutera frågan vidare med FP.

I Jan Björklunds och Erik Ullenhags debattartikel föreslås en växling från beskattning av arbete till konsumtion med fokus på tre områden: sänkta marginalskatter, sänkt skatt på lägre arbetsinkomster och sänkt skatt på företagande genom sänkt bolagsskatt.

I stora drag ligger FP-förslaget nära både TCO:s inspel till ny skattereform. Även Unionen vill se en blocköverskridande översyn av lapptäcket.

- Jag tror att tanken att beskatta arbete och företagande lägre är bra. Det innebär i sin tur att konsumtion och miljö rimligen måste beskattas hårdare. I dag har vi en mängd avsteg från till exempel enhetlig moms. Jag tror att man bör se över dem och även se om de mål man hade med dem – som att gynna låginkomsttagare med en låg moms på mat - kan nås bättre på något annat sätt – som med barnbidrag, bostadsbidrag etcetera, säger Lars Jagrén, Unionens chefsekonom.

Lars Jagrén delar också folkpartiets syn på att skatterna bör ge incitament till att ta på sig ett större ansvar, till exempel genom att ta en chefsposition, och att utbildning ska löna sig. Marginalskatterna bör därför inte överstiga 50 procent och färre än i dag bör omfattas av den högsta marginalskatten, menar han.

-  Systemet bör vara enkelt så att det blir tydligt hur skatterna ändras om man jobbar mer eller mindre, säger han.

Han håller också med om att lägre skatter på låga inkomster är ett bättre alternativ än sänkta ingångslöner. Men vad gäller fastighetsskatten tycker han att förslaget kunde vara tydligare.

- Jag saknar tydlighet i vad FP tycker om fastighetsbeskattningen och om skattedelen i arbetsgivaravgifterna. I dag innebär taken i systemen att många betalar arbetsgivaravgifter utan att få motsvarande försäkringsskydd. Vill, och i så fall hur vill, FP ändra på detta?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Politik

8 nya lagar och regler 2026 – för dig som jobbar

Från den 1 januari 2026 införs en rad nya lagar och regler. Flera av dem rör arbetslivet. Du får mer kvar av lönen om du har ett heltidsjobb, men mindre i a-kassa om du blir arbetslös länge.
Elisabeth Brising Publicerad 13 november 2025, kl 06:01
Nya lagar och regler år 2026
Vid årsskiftet börjar en rad nya lagar och regler att gälla. Ett exempel är ytterligare skattesänkningar på löneinkomster, så kallade jobbskatteavdrag. Foto: Colourbox/Colourbox

1. Ny skattesänkning på lön

Regeringen inför med stöd av Sverigedemokraterna ännu ett jobbskatteavdrag på totalt 17,36 miljarder kronor från statskassan. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster enligt regeringen. En person med genomsnittslön får 400 kronor i sänkt skatt per månad från januari 2026 jämfört med år 2025.  

2. Arbetspendling för 15 000 kronor

Avdraget för resor till och från arbetet ska höjas med 4 000 kronor från 11 000 till 15 000 kronor per år. De utgifter som får dras av gäller arbetsresor, resor till och från utbildningsplats (under anställning) samt inställelseresor när man ska påbörja eller avsluta en tjänst. 

3. Nya a-kasseregler för arbetslösa 

Okej, reglerna ändrades redan i oktober 2025. Men den nya inkomstbaserade a-kassan blir tydligare för arbetslösa under år 2026. 

Här har Kollega skrivit tidigare om vad den nya a-kassan innebär. De nya reglerna trappar ner ersättningen snabbare än tidigare, vilket också gör att inkomstförsäkringen från facket trappas ner. A-kassan har samtidigt höjts de första 100 dagarna som arbetslös.  

A-kassan kan ersätta upp till 80 procent av en inkomst på högst 34 000 kronor per månad i högst hundra dagar. Men efter 100 dagar sänks inkomsttaket. A-kassedagarna blir också färre för föräldrar än tidigare. 

4. Permanent förmån för laddstolpe på jobbet

”Ladda ackon på arbetstid” - som Kaj sjunger i låten Firmans man. En tillfällig skattefrihet för laddstolpar på arbetsplatser föreslås bli permanent nästa år.

5. Lättare vabba som funkisförälder

Föräldrar till barn med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom behöver ofta ha fler kontakter med skola/förskola, vård och myndigheter än de flesta. Att få ihop arbetsliv och privatliv kan bli en utmaning både tidsmässigt och för ekonomin med inkomstbortfall. 

I januari införs en ökad möjlighet att vabba för att ha vissa möten och kontakter med exempelvis skola, fritidshem, förskola, elevhälsa och socialtjänst kring barnets behov av stöd eller för att ge personal utbildning i egenvård, till exempel vid diabetes.

Utökad vabb gäller 3 tillfällen

1. ”När en förälder till ett barn med en funktionsnedsättning eller sjukdom behöver närvara i barnets förskola eller skola för att instruera och lära upp personal om barnets behov av egenvård”. 

2. ”När en förälder behöver delta i möten i skola eller förskola med anledning av barnets sjukdom eller funktionsnedsättning.” 

3. ”När en förälder behöver delta i socialtjänstens utredning om barnets behov av skydd eller stöd, eller i en bedömning av om en sådan utredning ska påbörjas.”

Omstridd ”funkisskatt” tas bort 

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning har tidigare inte fått samma jobbskatteavdrag som alla med lön. Men nu kommer en efterlängtad ändring. 

Förslaget innebär en skatte­reduktion på cirka 150 kronor i månaden, eller 1 800 kronor per år, för den grupp som får mer än 54 000 kronor per år i sjuk- eller aktivitetsersättning. 

Samtidigt varnar funktionsrättsrörelsen för att realinkomsten för personer med sjuk- och aktivitetsersättning sjunkit i jämförelse med löneökningarna. Nya regler för a-kassa påverkar också aktivitetsersättningen. 

7. Pensionärer får lägre skatt

Regeringen inför ett förhöjt grundavdrag på pensionen för alla som vid årsskiftet har fyllt 66 år. För en genomsnittspensionär innebär det en skattesänkning på omkring 150 kronor i månaden. Läs mer om budgetförslaget.

8. Höjt prisbasbelopp - mer i föräldrapenning

Prisbasbeloppet höjs 1 januari till 59 200 kronor. Prisbasbeloppet är ett mått som används för att beräkna ersättningar från till exempel Försäkringskassan. Det höjs i januari varje år utifrån en beräkning av prisutvecklingen i samhället. 

Det innebär att många bidrag och ersättningar från Försäkringskassan, som vabb, föräldrapenning och sjukpenning (SGI) automatiskt höjs något vid årsskiftet. 

Uppräkningen gör också att anställda 2026 kan tjäna upp till cirka 54 000 kronor i månaden utan att nå brytpunkten för att betala in statlig inkomstskatt enligt Omni Ekonomi. 

Fotnot: De flesta av förändringarna, beror på om regeringens förslag går igenom innan utgången av år 2025. 

Källor: Regeringens budgetproposition, Unionen, SCB och tidningen Hejaolika.se