Hoppa till huvudinnehåll
Insändare

Piggare och mer högpresterande medarbetare!

Om det fanns ett sätt att få friskare och piggare medarbetare, som samtidigt förbättrar självkänslan och hur de mår psykiskt, skulle du då vara intresserad av att vet hur?
Publicerad 1 december 2014, kl 12:31

Det går att få alla dessa fördelar utan ett enda piller, operation eller terapisession. Lösningen är motion, 30 minuters aktiv rörelse om dagen förbättrar självkänslan, minskar risken för många olika sjukdomar och samtidigt blir man piggare. Detta är ju egentligen inga nyheter, men ändå säger 37% av svenska folket att dom inte rör på sig regelbundet.

Något som många uppger som anledning till att de inte tränar är att de inte har tid. Vad kan då arbetsgivaren göra för att markera hur viktigt det är att ta sig tid till träning? Jo, genom att ge tid! Att få möjlighet att träna på arbetstid ger vinster högre än kostnaden för förlorad arbetstid. Med bättre kondition och mer muskelstyrka så orkar kroppen mer och blir inte lika trött av vardagssysslorna och du undviker förslitningar. Genom att låta medarbetarna röra på sig under arbetstid kommer de orka med hela dagen.

Svenska myndigheter rekommenderar att vi rör på oss minst 30 minuter om dagen. Varför just 30 minuter då? Jo, för vetenskapliga studier från bland annat Svenska Läkaresällskapet har visat att det är efter den tiden som de flesta hälsovinsterna kommer. Fysisk aktivitet minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och tjocktarmscancer. Dessutom stärks immunförsvaret vilket gör att kroppen kan bekämpa och hålla borta förkylningar ännu bättre. Det förklarar resultatet i studien där forskare från Stockholms Universitet och Karolinska Institutet följde tre grupper anställda inom Folktandvården. Första gruppen fick träna 2,5h på arbetstid per vecka, andra gruppen hade förkortad arbetstid och jobbade 37,5h per vecka och sista gruppen jobbade som vanligt. För de som fick möjlighet att träna på arbetstid sjönk sjukfrånvaron med 21% och med 11% för gruppen med förkortad arbetstid. För gruppen med ordinarie arbetstid ökade istället sjukfrånvaron. Istället för förlorad arbetstid p.g.a. frånvaro vid träning gav alltså träning på arbetstid i slutändan mer arbetstid genom minskad sjukfrånvaro.

Motion ger inte bara fysisk hälsa utan också psykisk. Vi lever i en värld där allt ska gå väldigt snabbt och vi förväntas alltid vara nåbara. Hur ofta lämnar du till exempel mobilen hemma när du ska gå någonstans? Jag själv gör det väldigt sällan, inte ens om jag bara ska gå och slänga soporna. All denna stress och krav på att alltid vara tillgänglig påverkar oss negativt. Stresshormon som adrenalin, noradrenalin och kortisol bildas för att vi ska kunna agera snabbt om vi hamnar i en farlig situation, till exempel om ett rovdjur skulle närma sig och vi behöver ta oss därifrån. Stresshormon bildas inte bara vid fara utan också när vi till exempel känner oss otillräckliga, vilket är en situation som är vanligare i modern tid. När vi rör på oss och är fysiskt aktiva minskar stresshormonerna i kroppen. Därför är det ännu viktigare för den psykiska hälsan och att kunna prestera på jobbet att vi rör på oss så att kroppen får tillfälle att bli av med stresshormonerna. Studien från Folktandvården visade dessutom psykiska fördelar med att införa träning på arbetstid, nämligen en känsla av ökad arbetsförmåga bland de anställda och ökad produktivitet. Tandläkarna hann med lika många eller fler patienter trots minskad arbetstid.

Träning på arbetstid tillsammans med kollegorna kan även leda till bättre och effektivare samarbeten genom att man lär känna varandra på ett mer avslappnat sätt. Att på så sätt komma till jobbet och känna att man gör ett bra jobb och vara en del utav en gemenskap är ytterligare en fördel med träning på arbetstid.

För vissa är träning en lika naturlig del av livet som att andas men inte för alla. Oavsett träningsambition så är det viktig att få träning till en naturlig del av vardagen och framförallt jobbet, eftersom både arbetsgivare och arbetstagare tjänar på det i längden.

Nu antar vi utmaningen med 30 minuters rörelse om dagen, för ett bättre arbetsliv!
//Carolina Josefsson

Insändare

Vad förväntar sig Sveriges regering att jag bidrar med?

När jag växte upp i Sverige på 60-talet på en bruksort kändes det som det fanns så mycket glädje i samhället, det fanns jobb till alla, man gick till Folkets Park och dansade, Folkets hus och såg på teater eller bio, de flesta barn hade två föräldrar och fick köpa lördagsgodis för stora femöringar.
Publicerad 17 augusti 2016, kl 11:27

När jag växte upp i Sverige på 60-talet på en bruksort kändes det som det fanns så mycket glädje i samhället, det fanns jobb till alla, man gick till Folkets Park och dansade, Folkets hus och såg på teater eller bio, de flesta barn hade två föräldrar och fick köpa lördagsgodis för stora femöringar. Det jag upplevde som barn var att livet var enklare, en bruksort med fabrik, affärer, post och bank. Ingen orättvisa, avundssjuka eller rasism. Förmodligen fanns det väl lite under ytan men det var inget påtagligt.

Idag sitter jag ensam i min lägenhet med spänningshuvudvärk och trötthet. Jag äter Sertralin och Propavan, den ena är ett lyckopiller och det andra är för sömnen. Jag var en hårt arbetande konsult, mycket övertid och stress under flera år, mycket kundkontakt och bråk om avtal. När jag blev 50plus blev jag uppsagd. Företaget och kunderna ville ha unga nyutbildade.

Så vad ska jag göra nu kan man fråga sig. Vad förväntar sig Sveriges regering och samhälle att jag ska bidra med? Jag tänker ibland att det finns dom som har det värre, hemvändande svenska soldater som sett död och lidande i Mali och Afganistan. Jag läste en artikel att dessa fick inte den hjälp de borde få, en del mådde väldigt dåligt med svåra sömnproblem, depressioner, posttraumatisk stress. Det är bara att konstatera att det verkar inte finnas så mycket professionell hjälp att få i Sverige. Kanske för vissa, som har tur, eller har råd.

https://www.youtube.com/watch?v=4JNK0S99RNU

//JHansson

Insändare

Mer bonus till folket!

Samtliga fackföreningar inom Vattenfall har godkänt att bonusen för vanliga arbetstagare ska slopas då företaget går dåligt och med stora förluster. Gör de likadant med chefernas bonusar?
Publicerad 11 augusti 2016, kl 11:51

Samtliga fackföreningar inom Vattenfall har godkänt att bonusen för vanliga arbetstagare ska slopas då företaget går så dåligt och med stora förluster.

Samtliga fackföreningar har godkänt att alla chefer ska få bonus då de är viktiga i det kommande arbetet för att få företaget på fötter igen.

Om Vattenfall fortsätter att blöda, kommer man då att återkräva bonuspengarna av cheferna?

//Tja vadå

 

Insändare

Fackföreningsrörelsen arbetarnas röst

Känslan av främlingskap sprider sig i det svenska folkhemmet i takt med den tilltagande centraliseringen på snart sagt alla områden. Kraven på effektivitet och produktivitet i utnyttjandet av de offentliga resurserna i spåren på den ekonomisering som pågått sedan 1990-talet har resulterat i fusioner och sammanslagningar och lett till att allt färre av medborgarna känner sig delaktiga i de beslut som påverkar vardagen.
Publicerad 16 mars 2016, kl 13:22

Känslan av främlingskap sprider sig i det svenska folkhemmet i takt med den tilltagande centraliseringen på snart sagt alla områden. Kraven på effektivitet och produktivitet i utnyttjandet av de offentliga resurserna i spåren på den ekonomisering som pågått sedan 1990-talet har resulterat i fusioner och sammanslagningar och lett till att allt färre av medborgarna känner sig delaktiga i de beslut som påverkar vardagen. Bolagisering och resultatenheter inom den offentliga sfären liksom alltför långtgående privatiseringar av den gemensamma sektorn försvårar insyn nu när besluten fattas i stängda styrelserum.

 I ställningskriget mellan vänster och höger, i de svenska samhället, har de nyliberala strömningarna haft alltför stor påverkan. Istället för att utgå ifrån medborgarnas behov utgår man uteslutande från att verksamheterna måste rymmas inom budgetramar som i regel är alltför snäva. Istället för att utgå från medborgarnas behov tvingas invånarna acceptera undermåliga trygghetssystem. Istället för att med hänsyn till det faktiska behovet ordna finansiering för vår gemensamma välfärd reducerar vi välfärdsamhället och accepterar att den svenska modellen krackelerar.

Det  är viktigt att fackföreningsrörelsen åter blir arbetarnas röst på den allt hänsynslösare arbetsmarknaden. Den lokala tillgängligheten måste ökas så att känslan av främlingskap bryts och så att medlemmarna åter kan känna sig delaktiga i kampen för bättre villkor på den egna arbetsplatsen. De folkrörelseägda företagen och verksamheterna måste återta sin roll i samhället. En återuppbyggnad och nystart för konsumentkooperationen med kunden i centrum kanske vore på sin plats. Kooperation måste åter bli en prisdämpande kraft, ett reellt alternativ till de privatägda företagen och som ett behövligt komplement till den politiska demokratin.

Kari Parman