Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Tusentals medlemmar kan bli utan pensionsavtal
Nyligen sa arbetsgivarna upp ett pensionsavtal som gäller Unionenmedlemmar på kooperativa företag och inom den ideella sektorn. Ett förhastat beslut, anser facket enligt vilket ett nytt avtal inte skulle ge medlemmarna några fördelar.
I dag har många anställda på kooperativa företag och inom den ideella sektorn ett pensionsavtal i linje med det ITP-avtal som gäller anställda inom industrin. Hur det blir i framtiden är dock osäkert efter att arbetsgivarna nyligen sagt upp avtalet med PTK.
För anställda på företag och organisationer som hör till arbetsgivarorganisationen KFO finns i dag sex olika pensionsavtal. KFO vill nu att de omkring 110 000 anställda i medlemsföretagen i stället ska omfattas av ett och samma avtal. Enligt tidningen Arbetsvärlden leder de olika pensionsavtalen till att arbetsgivare måste ha kontakt med flera olika pensionsaktörer som Folksam, Collectum och Fora. Det i sin tur kan leda till att anställda blir utan pensionsavsättningar.
Omkring 35 000 av KFO-företagens anställda tillhör pensionsavtalet med PTK. Minst 3 000 av dem uppges vara medlemmar i Unionen, bland annat anställda på kooperativa företag som Riksbyggen och OKQ8.
Jaan Kolk som är PTK:s förhandlingsledare anser att uppsägningen av avtalet var ”förhastad”.
– KFO borde dra tillbaka sin uppsägning. Det normala är att man kommer överens om grundläggande förändringar som gäller pensioner och omställningar utan att gällande avtal sägs upp.
Enligt Jaan Kolk innebär pensionsavtalet som finns på PTK-sidan lägre avgifter än det som KFO vill att PTK ska gå över till. PTK-avtalet ger nämligen de anställda del av de upphandlade alternativen i ITP-systemet, det största tjänstepensionssystemet för tjänstemän i privat sektor.
– Det gäller de nuvarande avgifterna, möjligtvis skulle de kunna förändras. Men man kan i vart fall säga att de inte kommer att bli lägre. I det perspektivet finns det inga fördelar för PTK:s medlemmar att lämna ITP-systemet, säger Jaan Kolk.
KFO har dessutom sagt upp omställningsavtalet med PTK. Genom det kan anställda som sägs upp på grund av arbetsbrist få stöttning och ekonomisk hjälp via Trygghetsrådet TRR.
– Vi har goda erfarenheter av TRR:s arbete. Men KFO vill att vi ska gå in i ett nytt trygghetsråd som ska byggas upp utifrån en konstruktion som ännu inte finns på KFO:s område. Vi vet att vi har väl fungerande trygghetsråd, men inte vad som ska komma i stället.
Det uppsagda avtalet löper ut vid årsskiftet. Men vad som händer i fall parterna inte är överens är, enligt Jaan Kolk, knappast solklart.
– KFO har sagt att man väljer att tillämpa gällande regler, men det blir närmast en ensidig arbetsgivarutfästelse. Det är problematiskt.
KFO har av naturliga skäl en annan syn på frågan. Jesper Neuhaus som är KFO:s förhandlingsledare anser att man var mer eller mindre tvungen att säga upp avtalet.
– Vi kan inte leva kvar med den lösning vi har i dag när vi inte kan svara för att alla våra arbetsgivare betalar in rätt avgift till rätt aktör. Vi måste verkligen göra något.
Jesper Neuhaus medger att avgifterna i ITP-systemet är lägre än i de övriga systemen, men menar att det kan förändras framöver.
– Vi har 110 000 som jobbar på våra företag. Delar vi upp dem i mindre kollektiv har varje del inte så lätt att förhandla sig till låga avgifter. Men går alla 110 000 på samma avtal är vi stora nog.
Att KFO också sagt upp omställningsavtalet beror, enligt Jesper Neuhaus, på att PTK-avtalet inte omfattar visstidsanställda. Många som arbetar på KFO:s medlemsföretag, exempelvis personliga assistenter, har därför ingen möjlighet att få hjälp med omställning i dag.
Jesper Neuhaus hyser dock hopp om att man ska komma i mål med en överenskommelse före årsskiftet.
– Vi förutsätter att vi inte blir avtalslösa, men hinner vi inte klart får vi lösa det som parter. De anställda kommer att få avgifter till pensioner och försäkringar inbetalda.
KFO
KFO är en arbetsgivarorganisation för kooperativa företag och organisationer, idéburna företag och civilsamhälle. Medlemmarna, cirka 4 000 företag, finns inom många branscher som till exempel personlig assistans, handel och tjänsteföretag.
Det uppsagda avtalet löper ut den 31 december och omfattar cirka 35 000 av de 110 000 anställda som finns på KFO:s medlemsföretag.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Pensionsspara eller inte – så ska du tänka
Vi läser ofta om att pensionerna är så usla – vilket får många att satsa på privat pensionssparande. Flera studier visar dock att genomsnittspensionärens ekonomi är god. Vi reder ut hur du kan tänka.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Varför så dystra budskap om pensionen?
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
Allmänna pensionen en bra grund
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Pensionssparande kan minska effekten av deltid
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
Pension - så räknar Alecta
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.
Jobbonär – tänk på det här
Intresset för att kombinera arbete och pension är stort. Men det finns en hel del regler och villkor att hålla reda på.
Budskapet från politiker och experter är att vi bör arbeta allt längre för att pensionen inte ska bli för låg. Men hur ska vi orka? Ett svar kan vara att gå ned i arbetstid och fylla ut inkomsttappet med pension. Visserligen sänks pensionsinbetalningarna något eftersom de beräknas på lönen, men om du orkar arbeta flera år extra ökar du din framtida pension.
Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, framhåller tre saker som viktigare än allt annat för dig som överväger denna möjlighet. Det första är att komma överens med din arbetsgivare.
– Om du ska gå ned i arbetstid är det alltid en överenskommelse med arbetsgivaren. Därför måste du börja där och kolla om det är en möjlighet.
I så gott som alla Unionens kollektivavtal finns flexpension, en förstärkt möjlighet att jobba deltid för de som närmar sig pensionsåldern. Arbetsgivaren måste motivera ett eventuellt nej till deltid, och facket kan begära förhandling vid ett nej. Avtalet innebär också att mer pengar har avsatts till din tjänstepension.
När du har fått klartecken ska du avgöra vilken eller vilka pensioner du ska ta ut på deltid.
– Det andra som är bra att känna till är att den allmänna pensionen är väldigt flexibel, säger Monica Zettervall.
Risk för statlig skatt
Till skillnad från tjänstepensionen kan du ändra dig gällande statens allmänna inkomstpension. Här finns inte heller något krav på att du måste pensionera dig en viss grad, som gäller för tjänstepensionen. Oavsett hur mycket du arbetar kan du välja att ta ut din allmänna pension till 25, 50, 75 eller 100 procent. Så är det inte med tjänstepension.
– Om du till exempel ska ta ut 25 procent av din tjänstepension måste du gå ned till 75 procent i arbetstid. Därför brukar nog de flesta ta ut den allmänna pensionen först. Där kan man ju också ångra sig om utbetalningarna, vilket man alltså än så länge inte kan med tjänstepensionen.
Om du ändå bestämmer dig för att ta ut tjänstepensionen först menar Unionens egen pensionsexpert Hans Norin att det är bra att först ta reda på alla dina pensioner. Du kan ju ha tjänat in till flera tjänstepensioner genom livet.
– När du har fått en samlad bild kan du lättare fundera över hur, när och på vilket sätt du vill ta ut dessa. Beroende på din situation kan du välja olika starttidpunkter och uttagstider för olika tjänstepensioner, säger han.
Den tredje saken du bör tänka på är skatten – att inte hamna över drygt 50 000 kronor när pensionen och inkomsten räknas ihop.
– Om lön och pension tillsammans hamnar över gränsen för statlig skatt får du betala onödigt mycket i skatt, säger Monica Zettervall.
Garantipension ett grundskydd
För dig som haft låg till medelhög inkomst genom livet finns ytterligare en sak att tänka på. Kanske har du då rätt till det statliga grundskyddet garantipension som ska kompensera för en låg pension. Den betalas ut från 66 års ålder (2024) och har du rätt till den lär inte din pension växa så mycket om du skjuter på din pension till efter 66 års ålder. Om du gör det hamnar din inkomstbaserade pension förmodligen ändå under den statliga grundskyddsnivån.
– Till den gruppen brukar vi säga att de kan börja ta ut garantipensionen från den ålder man har rätt till den, just nu 66 års ålder, säger hon.
På Minpension.se kan du se vilka pensioner du har rätt till.
Text: Rikard Jakbo
Kombinera jobb och pension - tänk på det här
- Om lön och pension tillsammans hamnar över gränsen för statlig skatt kan du förlora en del av dina pensionspengar, närmare bestämt 20 procent av inkomsten över gränsen för statlig skatt.
- Risken för det ökar om du a) har hög lön och b) är under 67 år. Gränsen är nämligen beroende av din ålder. För dig under 67 år är gränsen 51 275 kronor per månad, men från det år du fyller 67 ligger brytpunkten för statlig skatt högre, på 58 100 kronor per månad (2024).
- Pensionärer får ett kraftigt förhöjt grundavdrag. Men detta börjar gälla först från och med januari det år du fyller 67. Så du som tar ut din pension före denna ålder betalar högre skatt på din pension. Från det år du ska fylla 67 får du också ett förhöjt jobbskatteavdrag som ger lägre skatt även på lönen för dig som jobbar.
- Du har en lön på 18 000 kronor och en pension på 18 000 kronor, sammanlagt 36 000 kronor. Du arbetar 50 procent. Om du är 67 år får du behålla 30 800 kronor efter skatt. Om du är 63 år får du behålla 27 300 kronor i månaden. Skillnaden blir alltså 3 500 kronor i månaden efter skatt.
Källa: Pensionsmyndigheten.
