Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Så skyddar tjänstepensionen dina anhöriga när du går bort

Tjänstepensionen ger inte bara en förstärkning av din egen pension, den innehåller också skydd för din familj. Men eftersom en del efterlevandeskydd gör att din pension blir lägre är det bra att ha koll på när det är bättre att välja bort dem.
Anita Täpp Publicerad
Syda Productions/Colourbox.com
Syda Productions/Colourbox.com

Om du omfattas av ett kollektivavtal på jobbet så har du också en kollektivavtalad tjänstepension. Även om undantag finns så är huvudregeln att den som är född tidigast 1979 har tjänstepensionen ITP1 medan äldre har tjänstepensionen ITP2.

Alla har efterlevnadsskyddet TGL, vilket är ett skattefritt engångsbelopp som betalas ut till de anhöriga vid dödsfall före 65 år. För avlidna upp till 55 års ålder utgår en ersättning på 6 prisbasbelopp, i år cirka 270 000 kronor. Sedan minskar beloppet.

Pengarna går i första hand till ens make, maka eller registrerad partner, i andra hand till barnen, i tredje hand till ens föräldrar. Dock inte till en sambo. För att ändra på det behöver man skriva ett så kallat förmånstagarförordnande genom att fylla i en blankett som kan hämtas och sedan skickas in för registrering hos valcentralen Collectum.

Läs mer: Hela pensionen till dig själv eller en del till familjen?

Vill du se till att någon närstående får pengarna även om dina närmaste skulle avlida samtidigt som du själv gör det, som vid en stor olycka, kan du också skriva att exempelvis dina syskon ska ärva.

Om du har tjänstepensionen ITP2 och tjänar minst 7,5 inkomstbasbelopp, vilket i år är drygt 38 400 kronor, har du automatiskt också familjepension. Den innebär att din make/maka/registrerad partner och barn under 20 år – dock inte sambo - får en ersättning varje månad, oavsett vid vilken ålder du går bort. 

Famijepensionen betalas dessutom ut till din partner så länge hon eller han lever och inte gifter om sig. Om du exempelvis har haft en månadslön på 50 000 kronor och avlider vid 72 så får din efterlevande partner 4 000 kronor i månaden resten av sitt liv. Familjepensionen gäller med fullt belopp från första dagen du jobbar så länge arbetsgivaren betalar in till försäkringen och den belastar inte ditt eget pensionskapital. Men om du tar bort den betalas lite extra till din egen pension. Gör du det kan du dock aldrig ändra tillbaka igen.

Om du har ITP2 men tjänar för lite för att kunna dra nytta av familjepensionen kan du i stället ordna ett efterlevandeskydd genom att teckna ett återbetalningsskydd och/eller ett familjeskydd i din ITPK, som är en del av tjänstepensionen. Dessa försäkringar kan också den som har ITP1 teckna. De gäller även för en sambo, om man har angett att det ska vara så.

Återbetalningsskyddet innebär att dina efterlevande, som make/make, registrerad partner, sambo eller barn får de pensionspengar som har hunnits samlas ihop till dig. Pengarna betalas normalt ut under fem års tid. Hur mycket det blir beror på hur hög lön du har och hur länge du har hunnit arbeta innan du går bort. Har du ännu inte jobbat så länge så kan det alltså vara extra viktigt att också teckna ett familjeskydd, även om det innebär att din pension blir lägre.

Familjeskyddet är dock billigt för yngre. Om man tecknar ett familjeskydd så kan man också själv bestämma hur mycket pengar ens efterlevande ska få liksom hur länge de ska få ersättning.

Man kan välja mellan fyra nivåer där den lägsta innebär att ens anhöriga får ungefär 3 700 kronor i månaden innan skatt under fem år, till att de får 14 900 kronor brutto varje månad i tjugo år. Om man är ung kostar den lägsta nivån mindre än en krona av ens pensionspengar varje månad. Sedan blir försäkringen dyrare med åren.

Familjeskyddet gäller så länge man fortsätter jobba, som längst till man fyller 70 år. Återbetalningsskyddet kan man ha kvar också sedan man har gått i pension, men då börjar det bli en ganska dyrbar trygghet.

Har du ITP1 eller ITP2?

Har du den kollektivavtalade tjänstepensionen ITP och i så fall ITP1 eller ITP2?
Det kan du ta reda på genom att exempelvis logga in på Collectum
Där hittar du också en blankett för att ordna med ett förmånstagarförordnande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Lista: Pensioneringens 7 faser

Vi säger inte att du ska låta bli att gå i pension. Men sätt dig gärna in i vad det innebär innan du skriver på något. Pensioneringens sju faser beskriver stadierna en tjänsteman kan gå igenom vid pensionering.
Johanna Rovira Publicerad 17 november 2025, kl 06:01
Två gubar på en parkbänk
Att hamna på en parkbänk som pensionär kan bli verklighet i ett av pensioneringens sju stadier. Men det behöver inte sluta där. Foto: Johanna Rovira
  1. Förväntansfasen

    Det här är den klart trevligaste fasen som infaller när du inser att du kan göra det du förmodligen längtat efter ett helt arbetsliv – bli herre över din egen tid genom att gå i pension. Kollegor lyckönskar dig och ger dig tårta och presenter - förhoppningsvis något mer användbart än en käpp och fågelfrön att mata duvorna med. Även om en del kanske kommer med ålderistiska pikar, kan du utgå från att de flesta bara är avundsjuka på din stundande frihet.

     

  2. Åh fasen-fasen

    Infinner sig när du plötsligt inser att du måste lämna ifrån dig din dator och din mobiltelefon och betala själv för gymkort, kaffe och frukt hädanefter. Denna fas kan också infalla när första pensionsutbetalningen dimper ner i brevlådan och du erfar att summan är betydligt lägre än vad du förväntat dig.

     

  3. Förnekelsefasen

    Förnekelse kan dyka upp lite nu och då, ofta när du hamnar på middagar och din bordsgranne frågar dig vad du gör. Att erkänna att du är pensionär kan bära emot de första tio åren eller så, en del löser problemen med att säga att de är friherrar eller svamla om styrelseuppdrag eller uppenbara hobbyer. Du befinner dig fortfarande i förnekelsefasen om du föraktfullt fnyser när biljettförsäljaren eller kassabiträdet försöker pracka på dig pensionärsrabatt.

     

  4. Besvikelsefasen

    När verkligheten börjar sjunka in och du upptäcker att det bara är gamlingar med på resan du bokade in för att fira friheten, kommer oftast besvikelsen krypande. Denna fas kan också infinna sig när du ryktesvägen nås av nyheten att din efterträdare blir avlastad av två assistenter och/eller att organisationsförändringen du förespråkat i årtionden plötsligt blir verklighet.

     

  5. Förhandlingsfasen

    Du försöker återfå kontrollen över ditt liv och när du stöter på din gamla chef undersöker du möjligheterna att få jobbet tillbaka. Man har ju viss ångerrätt när man köper en ny dammsugare, så varför inte när man går i pension? En mogen tjänsteman är trots allt billigare att anställa än någon ungtupp som knappt kan stava till verksamhetsplanering. 

     

  6. Depressionsfasen

    En period av nedstämdhet infinner sig när verkligheten blir allt mer påtaglig och du upptäcker att ingen har tid för dig, eftersom de har fullt upp med sina jobb. Känslan av utanförskap förvärras när du märker att arbetsgivare uppenbarligen lider av kollektiv åldersfobi och du får nej på eventuella ansökningar om att hoppa in som konsult. Du slår lovar utanför din gamla arbetsplats i hopp om att någon kollega ska dyka upp och bjuda in dig på kaffe. Till slut rotar du fram påsen med fågelfrö du fick av kollegorna och tar sikte på närmaste parkbänk.

     

  7. Acceptansfasen

    I detta slutliga skede börjar du acceptera förlusten av ditt jobb och dina kollegor och börjar snegla på fördelarna med din situation. Fem procent rabatt på ICA på tisdagar är inte ankskit. Du kanske anmäler dig till senioruniversitetet eller ansöker om medlemskap till PRO för att få tillgång till en rabatterad drejkurs. Det innebär inte att jobbabstinenesen försvinner helt, men du lär dig leva med tomheten efter jobbet och hittar sätt att gå vidare. 

Brasklapp: 

Pensionering är en unik process och alla går inte igenom samtliga faser i en bestämd ordning. Vissa kan hoppa över faserna helt och hållet och bli precis så lyckliga pensionärer som de hoppades bli.  

 

  

Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.