Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Så kan tjänstepensionen bli mer rättvis

Höginkomsttagare gynnas och deltidsarbetare förlorar. Dagens tjänstepensionssystem är orättvist. Det anser tidningen Pensioner och Förmåner som nu lanserar en lösning på bristerna.
Ola Rennstam Publicerad
Kollega
Alf Ohlén vid Pensioner och Förmåners seminarium om pensioner i Almedalen på tisdagen. Kollega

Ett stort problem med dagens premiebestämda pensionssystem, ITP1, är att höginkomsttagare överkompenseras efter att de gått i pension.

- De som har det bäst får det ännu bättre efter pensionen, konstaterar pensionsexperten Alf Ohlén som står bakom rapporten ”Jakten på den perfekta tjänstepensionen”.

Rapporten är tidningen Pensioner och Förmåners analys av problemen i dagens tjänstepensionssystem. Där presenterar man också förslag på hur ett rättvisare och mer begripligt system skulle kunna konstrueras.

Dagens pensionssystem är utformat så att personer med inkomster över taket på 7,5 inkomstbelopp, cirka 35 000 kronor, får betydligt större pensionsinbetalningar än dem som tjänar under.

- Det är orättvist så in i bängen. Det finns ett gigantiskt hopp där de som tjänar över taket får pensionsavsättningar på 30 procent medan de som ligger under bara får 23 procent. Det innebär att ju mer man tjänar desto större andel av sin lön får man insatt i pension. Det är tvärt emot alla andra försäkringssystem, givetvis borde alla få lika mycket, säger Alf Ohlén.

Rapporten föreslår att nuvarande avsättningar omfördelas så att premierna över taket sänks från 30 procent till 22 procent. Det skulle ge utrymme att höja inbetalningarna under taket från dagens 4,5 procent till 5,5 procent utan att det påverkar arbetsgivarnas kostnader.

Cirka en miljon personer tjänar över taket, hur kommer de att reagera när de får sänkta pensionsavsättningar?

- Det har vi förstås tänkt på. De här personerna har avstått löneutrymme för att få den här fina förmånen och då kan man helt enkelt ge de här pengarna som lön i stället. Det skulle dessutom synliggöra förmånen på ett annat sätt än i dag. Även om vi inte kan radera ut orättvisor ska vår tjänstepension i alla fall inte förstärka dem, säger Alf Ohlén.

Enligt rapporten missgynnas personer som jobbar deltid av dagens tjänstepensionssystem.

- Om en person som tjänar under taket på 35 000 kronor går ner till 75 procent i tid då minskar pensionpremierna proportionerligt, vilket förstås är rimligt. Men för en person som till exempel tjänar 45 000 kronor minskar pensionsavsättningarna med hela 66 procent. Höginkomsttagare som börjar jobba deltid förlorar alltså väldigt mycket. Eftersom många kvinnor arbetar deltid är dagens system till viss del även en kvinnofälla, säger Alf Ohlén.

Allt fler väljer att ta ut sin tjänstepension på fem eller tio år, vilket kan få stora ekonomiska följder om man lever länge. Rapporten vill sätta stopp för den möjligheten.

- Att ta ut pensionen på fem år strider mot hela idén om vad en pension är, det vill säga att man försäkrar sig mot att man inte lever längre än ens pengar räcker. Men många ser det som ett privat sparande och vill ha ut sina pengar. Vi föreslår därför en livsvarig utbetalning på 20 år efter pensionen samt en obligatorisk riskförsäkring mot långt liv.

Pension och Förmåner förslår också att möjlighet att temporärt stoppa pensions-utbetalningarna helt, vilket inte är möjligt i dagens system. Ett annat förslag är att förändra återbetalningsskyddet.

- Ju yngre man dör desto mer behöver familjen pengarna och desto mindre pengar finns det. Därför föreslår vi att man tvärtom tar en livförsäkring, som innebär att de efterlevande får mycket pengar om man dör ung och mindre om man dör äldre, säger Alf Ohlén.

Dan Wallberg, pensionsexpert på PTK, tycker att många av förslagen är tänkvärda och att kritiken delvis är befogad.

- Det är uppfriskande förslag och det finns delar som är realistiska och andra delar som är till för att väcka debatt och det tycker jag är bra, säger han.

- Jag kan hålla med om kritiken till viss del, men att börja omfördela ytterligare och sänka avsättningarna en gång till för en stor kategori medlemmar är ogörligt - 300 000 av ITP:arna har en lön över 7,5 inkomstbasbelopp. Däremot finns det mycket att göra för dem som ligger under. Där har Unionen tagit stort ansvar genom arbetet med deltidspension. Nu gäller bara att få med övriga förbunden, då kommer vi att få högre pensionsavsättningar.

Från PTK:s håll ser man dock inte deltidsarbetande höginkomsttagare som ett jätteproblem.

- De som har höga inkomster är inte dem som jobbar deltid, utan det är låginkosttagare, ensamstående kvinnor. Där finns också en hel del att göra, säger Dan Wallberg.

Förslaget i korthet:

  • Höj nuvarande pensionsavsättningar under taket på 7,5 inkomstbasbelopp från 4,5 procent till 5,5 procent och sänk avsättningarna över taket från nuvarande 30 procent till 22 procent.
  • Under intjänandeperioden förvaltas kapitalet i en tradlivförsäkring med garanti för dem som inte begär annan förvaltningsform.
  • Obligatoriskt familjeskydd med automatisk nedtrappning
  • Enbart livsvarit utbetalning 20 år efter pensionen plus en obligatorisk riskförsäkring som fortsätter att betala ut pension om man lever längre.
  • Ett valbart och tydligt prissatt återbetalningsskydd.
  • Flexibel utbetalning för dem som vill ha möjlighet att temporärt stoppa pensionsutbetalningarna helt.

ITP1 och ITP2
Det finns två tjänstepensioner för privatanställda tjänstemän: premiebestämd tjänstepension ITP1 för samtliga anställda som är födda 1979 eller senare. Och förbestämd tjänstepension ITP2 som garanterar en viss pension.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.