Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Så kan tjänstepensionen bli mer rättvis

Höginkomsttagare gynnas och deltidsarbetare förlorar. Dagens tjänstepensionssystem är orättvist. Det anser tidningen Pensioner och Förmåner som nu lanserar en lösning på bristerna.
Ola Rennstam Publicerad
Kollega
Alf Ohlén vid Pensioner och Förmåners seminarium om pensioner i Almedalen på tisdagen. Kollega

Ett stort problem med dagens premiebestämda pensionssystem, ITP1, är att höginkomsttagare överkompenseras efter att de gått i pension.

- De som har det bäst får det ännu bättre efter pensionen, konstaterar pensionsexperten Alf Ohlén som står bakom rapporten ”Jakten på den perfekta tjänstepensionen”.

Rapporten är tidningen Pensioner och Förmåners analys av problemen i dagens tjänstepensionssystem. Där presenterar man också förslag på hur ett rättvisare och mer begripligt system skulle kunna konstrueras.

Dagens pensionssystem är utformat så att personer med inkomster över taket på 7,5 inkomstbelopp, cirka 35 000 kronor, får betydligt större pensionsinbetalningar än dem som tjänar under.

- Det är orättvist så in i bängen. Det finns ett gigantiskt hopp där de som tjänar över taket får pensionsavsättningar på 30 procent medan de som ligger under bara får 23 procent. Det innebär att ju mer man tjänar desto större andel av sin lön får man insatt i pension. Det är tvärt emot alla andra försäkringssystem, givetvis borde alla få lika mycket, säger Alf Ohlén.

Rapporten föreslår att nuvarande avsättningar omfördelas så att premierna över taket sänks från 30 procent till 22 procent. Det skulle ge utrymme att höja inbetalningarna under taket från dagens 4,5 procent till 5,5 procent utan att det påverkar arbetsgivarnas kostnader.

Cirka en miljon personer tjänar över taket, hur kommer de att reagera när de får sänkta pensionsavsättningar?

- Det har vi förstås tänkt på. De här personerna har avstått löneutrymme för att få den här fina förmånen och då kan man helt enkelt ge de här pengarna som lön i stället. Det skulle dessutom synliggöra förmånen på ett annat sätt än i dag. Även om vi inte kan radera ut orättvisor ska vår tjänstepension i alla fall inte förstärka dem, säger Alf Ohlén.

Enligt rapporten missgynnas personer som jobbar deltid av dagens tjänstepensionssystem.

- Om en person som tjänar under taket på 35 000 kronor går ner till 75 procent i tid då minskar pensionpremierna proportionerligt, vilket förstås är rimligt. Men för en person som till exempel tjänar 45 000 kronor minskar pensionsavsättningarna med hela 66 procent. Höginkomsttagare som börjar jobba deltid förlorar alltså väldigt mycket. Eftersom många kvinnor arbetar deltid är dagens system till viss del även en kvinnofälla, säger Alf Ohlén.

Allt fler väljer att ta ut sin tjänstepension på fem eller tio år, vilket kan få stora ekonomiska följder om man lever länge. Rapporten vill sätta stopp för den möjligheten.

- Att ta ut pensionen på fem år strider mot hela idén om vad en pension är, det vill säga att man försäkrar sig mot att man inte lever längre än ens pengar räcker. Men många ser det som ett privat sparande och vill ha ut sina pengar. Vi föreslår därför en livsvarig utbetalning på 20 år efter pensionen samt en obligatorisk riskförsäkring mot långt liv.

Pension och Förmåner förslår också att möjlighet att temporärt stoppa pensions-utbetalningarna helt, vilket inte är möjligt i dagens system. Ett annat förslag är att förändra återbetalningsskyddet.

- Ju yngre man dör desto mer behöver familjen pengarna och desto mindre pengar finns det. Därför föreslår vi att man tvärtom tar en livförsäkring, som innebär att de efterlevande får mycket pengar om man dör ung och mindre om man dör äldre, säger Alf Ohlén.

Dan Wallberg, pensionsexpert på PTK, tycker att många av förslagen är tänkvärda och att kritiken delvis är befogad.

- Det är uppfriskande förslag och det finns delar som är realistiska och andra delar som är till för att väcka debatt och det tycker jag är bra, säger han.

- Jag kan hålla med om kritiken till viss del, men att börja omfördela ytterligare och sänka avsättningarna en gång till för en stor kategori medlemmar är ogörligt - 300 000 av ITP:arna har en lön över 7,5 inkomstbasbelopp. Däremot finns det mycket att göra för dem som ligger under. Där har Unionen tagit stort ansvar genom arbetet med deltidspension. Nu gäller bara att få med övriga förbunden, då kommer vi att få högre pensionsavsättningar.

Från PTK:s håll ser man dock inte deltidsarbetande höginkomsttagare som ett jätteproblem.

- De som har höga inkomster är inte dem som jobbar deltid, utan det är låginkosttagare, ensamstående kvinnor. Där finns också en hel del att göra, säger Dan Wallberg.

Förslaget i korthet:

  • Höj nuvarande pensionsavsättningar under taket på 7,5 inkomstbasbelopp från 4,5 procent till 5,5 procent och sänk avsättningarna över taket från nuvarande 30 procent till 22 procent.
  • Under intjänandeperioden förvaltas kapitalet i en tradlivförsäkring med garanti för dem som inte begär annan förvaltningsform.
  • Obligatoriskt familjeskydd med automatisk nedtrappning
  • Enbart livsvarit utbetalning 20 år efter pensionen plus en obligatorisk riskförsäkring som fortsätter att betala ut pension om man lever längre.
  • Ett valbart och tydligt prissatt återbetalningsskydd.
  • Flexibel utbetalning för dem som vill ha möjlighet att temporärt stoppa pensionsutbetalningarna helt.

ITP1 och ITP2
Det finns två tjänstepensioner för privatanställda tjänstemän: premiebestämd tjänstepension ITP1 för samtliga anställda som är födda 1979 eller senare. Och förbestämd tjänstepension ITP2 som garanterar en viss pension.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Pensionsspara eller inte – så ska du tänka

Vi läser ofta om att pensionerna är så usla – vilket får många att satsa på privat pensionssparande. Flera studier visar dock att genomsnittspensionärens ekonomi är god. Vi reder ut hur du kan tänka.
Publicerad 21 november 2024, kl 06:01
Pensionsspara eller inte? Från vänster en man lägger pengar i en spargris, till höger två personer står bredvid tecknade pilar som pekar uppåt.
Alla med kollektivavtal har tjänstepension, men tjänstepension kan också erbjudas av arbetsgivare utanför kollektivavtalssystemet. Foto: Colourbox.

Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.

Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.

– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.

– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.

Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?

– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.

Varför så dystra budskap om pensionen?

Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.

– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.

En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.

– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.

Allmänna pensionen en bra grund

En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.

Trifa Chireh, pensionsekonom, Länsförsäkringar. Porträttbild.
Trifa Chireh.

Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.

– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.

Pensionssparande kan minska effekten av deltid

Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.

– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.

Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?

– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.

Text: Rickard Jakbo.

PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV

Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du

➧ planerar att gå i pension tidigt

➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension

➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge

➧ har jobbat deltid i många år

➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension

➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt

➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.

Pension - så räknar Alecta

➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.

Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.

Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.