Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Pension: Tiotaggare riskfyllt för äldre

Som högavlönad tjänsteman kan du ha möjlighet att välja en tiotaggarlösning för tjänstepensionen. Men har du kort tid kvar i arbetslivet bör du tänka dig för noga.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Har du fyllt 50 bör du fundera ett extra varv innan du tackar ja till en tiotaggarlösning. Shutterstock

För den som väljer att själv placera sin tjänstepension på egen hand i en så kallad tiotaggarlösning är tiden som man har sina placeringar en avgörande faktor för hur stor pensionen i slutändan kommer att bli. Ändå blir de som gör det valet allt äldre. I en rapport visar tjänstepensionsbolaget Alecta att deras snittålder steg med sex år mellan 2009 och 2018. Det senare året var en fjärdedel av dem äldre än 51 år och fyra månader.

– Tumregeln i branschen har tidigare varit att man bör akta sig för tiotaggarlösningar efter 50 års ålder. Jag tycker att den är giltig fortfarande, även om det är svårt att ge generella råd som ska gälla för alla. Har man passerat 50 ska man ha klart för sig att oddsen försämras betydligt, säger Staffan Ström, Alectas pensionsekonom.

– Det beror på att tiotaggarlösningar så gott som alltid är premiebestämda, man bygger upp ett pensionskapital med tiden där ränta på ränta-effekten blir avgörande för tillväxten.

Det i vissa fall sena inträdet kan vara en anledning till att somliga tiotaggare i efterhand, när det är dags att plocka ut pensionen, blir missbelåtna, tror Staffan Ström. Med en relativt kort tid som tiotaggare blir det svårt att matcha vad ITP-systemet skulle ha gett.

– Det är lätt för dem att jämföra med vad de skulle ha fått om de hade stannat kvar i ITP2 där varje tusenlapp i lönehöjning för de allra flesta innebär 650 kronor högre pension.

Det handlar om två helt olika pensionssystem. Medan ITP2 är tryggt och tydligt för den blivande pensionären erbjuder tiotaggarlösningarna både fler möjligheter och större risker.

Även för de yngre som blir erbjudna en tiotaggarlösning finns det anledning att fundera en gång extra och framför allt granska erbjudandet noga. Att lämna ITP2 är frivilligt, men det händer att arbetsgivare kräver att man tackar ja för att bli anställd.

Innehållet kan i princip vara vad som helst. Allt det handlar om är att du kommer överens med din arbetsgivare. Det innebär att man kan komma överens om ingen pensionsavsättning alls, liksom hundratusen kronor i månaden.

– Vissa bolag har gjort små avsättningar, andra använder det som ett sätt att locka personal och erbjuder en väldigt generös pensionsplan, säger Staffan Ström.

Därför ställs det stora krav på dig som individ att granska erbjudandet innan du tackar ja. Har du väl lämnat ITP2 kan du inte komma tillbaka med mindre än att du byter arbetsgivare.

En viktig detalj att hålla kolla på är avgifterna som tas ut av fonderna där pensionspengarna investeras, säger Staffan Ström.

– Historiskt sett har det varit en fallgrop att pengarna har placerats i dyra fonder. Tidigare var det vanligt att det såldes riktigt dyra upplägg som inte alltid gynnade tiotaggarna. I dag finns det mycket bättre prispressade alternativ.

Även nu är det dock värt att kolla avgifterna. En avgift under en halv procent per år anses allmänt som en låg avgift, över en procent är dyrt. En avgift på 1 procent kan göra att uppemot 20 procent av ditt pensionskapital äts upp tills det är dags att gå i pension.

Kostar en fond mer än 1 procent bör det alltså finnas en väldigt bra motivering till att man ska ha den, exempelvis att det är troligt att den ger väldigt bra avkastning.

Tiotaggarlösning – tänk på det här:

● Har du fyllt 50 är det betydligt svårare att få ihop en pension av samma storlek som du skulle ha fått med ITP2.

● I ITP2 sker en slutbetalning av din pensionsförsäkring om du fyllt 62 år och slutar arbeta i förtid. Pensionen blir då lika stor vid 65 årsdagen som om du hade arbetat kvar med samma lön. Den förmånen försvinner om du väljer en tiotaggarlösning.

● En tiotaggarlösning kan vara en fördel om du är road av kapitalplaceringar. En tiotaggarlösning innebär ofta att du har större valmöjligheter än inom ITP-systemet.

● Du har också större möjligheter att styra dina pengar åt ett visst håll, om du till exempel vill att de ska investeras inom en viss sektor.

● Det finns en möjlighet att få en bättre pension än inom ITP2, men du riskerar också att den blir lägre.

● Syna avgifterna. Avgifter på under en halv procent per år anses som låga. Över 1 procent som höga.

● Ofta får man som anställd träffa en pensionsrådgivare om man erbjuds en tiotaggarlösning. Fråga denna om hen får provision för att föreslå vissa fonder. Rådgivaren är skyldig att svara på frågan.

Bild på Staffan Ström: Evelina Carborn

Är du en tiotaggare?

  • Då är du tjänsteman i privat sektor, född före 1979 och har en lön motsvarande minst tio inkomstbasbelopp, 55 901 kronor per månad. Dessutom arbetar du på ett företag med kollektivavtal.
  • I normalfallet har du den tjänstepension som kallas ITP2. Då avgörs pensionens storlek av den lön du har när du går i pension.
  • Som 10-taggare kan du komma överens med din arbetsgivare om ytterligare två varianter. Båda dessa innebär ett högre risktagande, men kan ge högre pension:

1) Du kan välja att lämna ITP2 helt och hållet, och gå över till ITP1. ITP1 – är till skillnad från ITP2 – en premiebestämd pension där arbetsgivaren betalar en premie som motsvarar en viss procent av din lön.

2) Du kan välja den så kallade 10-taggarlösningen och placera en del av din tjänstepension i en annan pensionslösning än ITP2. Det betyder att du stannar kvar i ITP2 för den delen av lönen som ligger under 41 926 kronor per månad. För lönen därutöver får du en annan lösning utanför ITP-systemet, vanligtvis hos något försäkringsbolag som din arbetsgivare gett dig möjlighet att välja.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.