Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Pension: Tiotaggare riskfyllt för äldre

Som högavlönad tjänsteman kan du ha möjlighet att välja en tiotaggarlösning för tjänstepensionen. Men har du kort tid kvar i arbetslivet bör du tänka dig för noga.
Niklas Hallstedt Publicerad
Shutterstock
Har du fyllt 50 bör du fundera ett extra varv innan du tackar ja till en tiotaggarlösning. Shutterstock

För den som väljer att själv placera sin tjänstepension på egen hand i en så kallad tiotaggarlösning är tiden som man har sina placeringar en avgörande faktor för hur stor pensionen i slutändan kommer att bli. Ändå blir de som gör det valet allt äldre. I en rapport visar tjänstepensionsbolaget Alecta att deras snittålder steg med sex år mellan 2009 och 2018. Det senare året var en fjärdedel av dem äldre än 51 år och fyra månader.

– Tumregeln i branschen har tidigare varit att man bör akta sig för tiotaggarlösningar efter 50 års ålder. Jag tycker att den är giltig fortfarande, även om det är svårt att ge generella råd som ska gälla för alla. Har man passerat 50 ska man ha klart för sig att oddsen försämras betydligt, säger Staffan Ström, Alectas pensionsekonom.

– Det beror på att tiotaggarlösningar så gott som alltid är premiebestämda, man bygger upp ett pensionskapital med tiden där ränta på ränta-effekten blir avgörande för tillväxten.

Det i vissa fall sena inträdet kan vara en anledning till att somliga tiotaggare i efterhand, när det är dags att plocka ut pensionen, blir missbelåtna, tror Staffan Ström. Med en relativt kort tid som tiotaggare blir det svårt att matcha vad ITP-systemet skulle ha gett.

– Det är lätt för dem att jämföra med vad de skulle ha fått om de hade stannat kvar i ITP2 där varje tusenlapp i lönehöjning för de allra flesta innebär 650 kronor högre pension.

Det handlar om två helt olika pensionssystem. Medan ITP2 är tryggt och tydligt för den blivande pensionären erbjuder tiotaggarlösningarna både fler möjligheter och större risker.

Även för de yngre som blir erbjudna en tiotaggarlösning finns det anledning att fundera en gång extra och framför allt granska erbjudandet noga. Att lämna ITP2 är frivilligt, men det händer att arbetsgivare kräver att man tackar ja för att bli anställd.

Innehållet kan i princip vara vad som helst. Allt det handlar om är att du kommer överens med din arbetsgivare. Det innebär att man kan komma överens om ingen pensionsavsättning alls, liksom hundratusen kronor i månaden.

– Vissa bolag har gjort små avsättningar, andra använder det som ett sätt att locka personal och erbjuder en väldigt generös pensionsplan, säger Staffan Ström.

Därför ställs det stora krav på dig som individ att granska erbjudandet innan du tackar ja. Har du väl lämnat ITP2 kan du inte komma tillbaka med mindre än att du byter arbetsgivare.

En viktig detalj att hålla kolla på är avgifterna som tas ut av fonderna där pensionspengarna investeras, säger Staffan Ström.

– Historiskt sett har det varit en fallgrop att pengarna har placerats i dyra fonder. Tidigare var det vanligt att det såldes riktigt dyra upplägg som inte alltid gynnade tiotaggarna. I dag finns det mycket bättre prispressade alternativ.

Även nu är det dock värt att kolla avgifterna. En avgift under en halv procent per år anses allmänt som en låg avgift, över en procent är dyrt. En avgift på 1 procent kan göra att uppemot 20 procent av ditt pensionskapital äts upp tills det är dags att gå i pension.

Kostar en fond mer än 1 procent bör det alltså finnas en väldigt bra motivering till att man ska ha den, exempelvis att det är troligt att den ger väldigt bra avkastning.

Tiotaggarlösning – tänk på det här:

● Har du fyllt 50 är det betydligt svårare att få ihop en pension av samma storlek som du skulle ha fått med ITP2.

● I ITP2 sker en slutbetalning av din pensionsförsäkring om du fyllt 62 år och slutar arbeta i förtid. Pensionen blir då lika stor vid 65 årsdagen som om du hade arbetat kvar med samma lön. Den förmånen försvinner om du väljer en tiotaggarlösning.

● En tiotaggarlösning kan vara en fördel om du är road av kapitalplaceringar. En tiotaggarlösning innebär ofta att du har större valmöjligheter än inom ITP-systemet.

● Du har också större möjligheter att styra dina pengar åt ett visst håll, om du till exempel vill att de ska investeras inom en viss sektor.

● Det finns en möjlighet att få en bättre pension än inom ITP2, men du riskerar också att den blir lägre.

● Syna avgifterna. Avgifter på under en halv procent per år anses som låga. Över 1 procent som höga.

● Ofta får man som anställd träffa en pensionsrådgivare om man erbjuds en tiotaggarlösning. Fråga denna om hen får provision för att föreslå vissa fonder. Rådgivaren är skyldig att svara på frågan.

Bild på Staffan Ström: Evelina Carborn

Är du en tiotaggare?

  • Då är du tjänsteman i privat sektor, född före 1979 och har en lön motsvarande minst tio inkomstbasbelopp, 55 901 kronor per månad. Dessutom arbetar du på ett företag med kollektivavtal.
  • I normalfallet har du den tjänstepension som kallas ITP2. Då avgörs pensionens storlek av den lön du har när du går i pension.
  • Som 10-taggare kan du komma överens med din arbetsgivare om ytterligare två varianter. Båda dessa innebär ett högre risktagande, men kan ge högre pension:

1) Du kan välja att lämna ITP2 helt och hållet, och gå över till ITP1. ITP1 – är till skillnad från ITP2 – en premiebestämd pension där arbetsgivaren betalar en premie som motsvarar en viss procent av din lön.

2) Du kan välja den så kallade 10-taggarlösningen och placera en del av din tjänstepension i en annan pensionslösning än ITP2. Det betyder att du stannar kvar i ITP2 för den delen av lönen som ligger under 41 926 kronor per månad. För lönen därutöver får du en annan lösning utanför ITP-systemet, vanligtvis hos något försäkringsbolag som din arbetsgivare gett dig möjlighet att välja.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Lista: Pensioneringens 7 faser

Vi säger inte att du ska låta bli att gå i pension. Men sätt dig gärna in i vad det innebär innan du skriver på något. Pensioneringens sju faser beskriver stadierna en tjänsteman kan gå igenom vid pensionering.
Johanna Rovira Publicerad 17 november 2025, kl 06:01
Två gubar på en parkbänk
Att hamna på en parkbänk som pensionär kan bli verklighet i ett av pensioneringens sju stadier. Men det behöver inte sluta där. Foto: Johanna Rovira
  1. Förväntansfasen

    Det här är den klart trevligaste fasen som infaller när du inser att du kan göra det du förmodligen längtat efter ett helt arbetsliv – bli herre över din egen tid genom att gå i pension. Kollegor lyckönskar dig och ger dig tårta och presenter - förhoppningsvis något mer användbart än en käpp och fågelfrön att mata duvorna med. Även om en del kanske kommer med ålderistiska pikar, kan du utgå från att de flesta bara är avundsjuka på din stundande frihet.

     

  2. Åh fasen-fasen

    Infinner sig när du plötsligt inser att du måste lämna ifrån dig din dator och din mobiltelefon och betala själv för gymkort, kaffe och frukt hädanefter. Denna fas kan också infalla när första pensionsutbetalningen dimper ner i brevlådan och du erfar att summan är betydligt lägre än vad du förväntat dig.

     

  3. Förnekelsefasen

    Förnekelse kan dyka upp lite nu och då, ofta när du hamnar på middagar och din bordsgranne frågar dig vad du gör. Att erkänna att du är pensionär kan bära emot de första tio åren eller så, en del löser problemen med att säga att de är friherrar eller svamla om styrelseuppdrag eller uppenbara hobbyer. Du befinner dig fortfarande i förnekelsefasen om du föraktfullt fnyser när biljettförsäljaren eller kassabiträdet försöker pracka på dig pensionärsrabatt.

     

  4. Besvikelsefasen

    När verkligheten börjar sjunka in och du upptäcker att det bara är gamlingar med på resan du bokade in för att fira friheten, kommer oftast besvikelsen krypande. Denna fas kan också infinna sig när du ryktesvägen nås av nyheten att din efterträdare blir avlastad av två assistenter och/eller att organisationsförändringen du förespråkat i årtionden plötsligt blir verklighet.

     

  5. Förhandlingsfasen

    Du försöker återfå kontrollen över ditt liv och när du stöter på din gamla chef undersöker du möjligheterna att få jobbet tillbaka. Man har ju viss ångerrätt när man köper en ny dammsugare, så varför inte när man går i pension? En mogen tjänsteman är trots allt billigare att anställa än någon ungtupp som knappt kan stava till verksamhetsplanering. 

     

  6. Depressionsfasen

    En period av nedstämdhet infinner sig när verkligheten blir allt mer påtaglig och du upptäcker att ingen har tid för dig, eftersom de har fullt upp med sina jobb. Känslan av utanförskap förvärras när du märker att arbetsgivare uppenbarligen lider av kollektiv åldersfobi och du får nej på eventuella ansökningar om att hoppa in som konsult. Du slår lovar utanför din gamla arbetsplats i hopp om att någon kollega ska dyka upp och bjuda in dig på kaffe. Till slut rotar du fram påsen med fågelfrö du fick av kollegorna och tar sikte på närmaste parkbänk.

     

  7. Acceptansfasen

    I detta slutliga skede börjar du acceptera förlusten av ditt jobb och dina kollegor och börjar snegla på fördelarna med din situation. Fem procent rabatt på ICA på tisdagar är inte ankskit. Du kanske anmäler dig till senioruniversitetet eller ansöker om medlemskap till PRO för att få tillgång till en rabatterad drejkurs. Det innebär inte att jobbabstinenesen försvinner helt, men du lär dig leva med tomheten efter jobbet och hittar sätt att gå vidare. 

Brasklapp: 

Pensionering är en unik process och alla går inte igenom samtliga faser i en bestämd ordning. Vissa kan hoppa över faserna helt och hållet och bli precis så lyckliga pensionärer som de hoppades bli.