Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Överlåt din premiepension och öka jämlikheten

Premiepensionen kan föras över till din make eller maka, vilket kan betyda mycket för den med lägre inkomst eller den som jobbar deltid. Om du i stället är sambo kan ett privat pensionssparande i din partners namn jämna ut skillnaden.
Anita Täpp Publicerad
Man och kvinna sitter och tittar på kvitton vid datorn.
Kvinnor fåt i genomsnitt 2 900 kronor mindre pension månaden än män. Shutterstock

Fortfarande tjänar kvinnor generellt sett sämre än män. Att de i allmänhet även är mer föräldralediga och oftare jobbar deltid bidrar också till att kvinnor får en sämre pension. Enligt Pensionsmyndigheten handlar det för dagens pensionärer om i genomsnitt 2 900 kronor mindre i månaden.

Ett sätt att jämna ut den här skillnaden vore att fler pappor, åtminstone under den tid som mamman tar mer ansvar för barnen, för över sin premiepension till henne. 

Vilket – beroende på mannens inkomst och hur länge överföringen sker – kan betyda alltifrån 50 till 2 000 kronor mer i månaden i pension till kvinnan livet ut, enligt en beräkning gjord av Pensionsmyndigheten.

Få har överfört premiepension

Men trots att möjligheten att föra över sin premiepension till sin maka/make eller registrerade partner har funnits i drygt två decennier är det ytterst få som gör det. Enligt den senaste statistiken, från 2020, gjorde knappt 15 000 personer av samtliga drygt sex miljoner pensionssparare det.

Och även om nästan alla av dessa var män som överförde premiepensionen till sin hustru så utgjorde de mindre än en halv procent av samtliga män som pensionssparar. Vilket, även om alla dessa män inte är gifta, är en försvinnande liten andel.

Om det beror på ovilja eller okunskap är oklart.

Men en anledning kan vara att man under den period i livet när en överföring till kvinnan skulle kunna vara mest aktuell har alltför mycket annat att tänka på, menar Agneta Claesson, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Agneta Claesson
Agneta Claesson

Jag har full förståelse för att man i en tid i livet när man har fullt upp med barnen och jobbet kan tycka att pensionen ligger väldigt långt bort. Men man bör ändå ta den lilla tid som behövs för att gå in på minpension.se där man kan se hur mycket pension man kommer få i månaden vid olika pensionsåldrar. Där kan man också simulera hur exempelvis deltidsarbete påverkar pensionen och sedan ta en seriös diskussion med sin partner utifrån det, säger hon.

Måste göras senast 30 april

En sak som talar för att inte skjuta upp det samtalet är att en överföring av premiepensionen, som kan göras på Pensionsmyndighetens hemsida, inte går att göra retroaktivt utan bara gäller innevarande år. Vilket måste anmälas senast den 30 april, påpekar Agneta Claesson.

Något som har lyfts fram som en nackdel vid en överföring av premiepensionen är att beloppet minskar med sex procent när det förs över.

 Om man räknar med att man kommer ha en gemensam ekonomi efter pensionsåldern så kan det så klart kännas onödigt att göra så. Men ingen vet säkert att man kommer att fortsätta hålla ihop. Och att beloppet minskar beror på att kvinnor i allmänhet lever längre och då också beräknas behöva pension under längre tid, säger Agneta Claesson.

En svaghet i systemet kan tyckas vara att möjligheten till att överföra premiepensionen ännu bara gäller gifta och de med registrerat partnerskap.

 Det är något som har diskuterats länge. Men som sambo kan man ändå jämna ut pensionerna genom att öppna ett eget sparande till den med lägre inkomst. Och då också se till att det är skrivet i dennes namn, i det fall man separerar längre fram, säger Agneta Claesson.

En överföring av premiepensionen kan tidsbestämmas och upphör automatiskt vid en skilsmässa eller partnerskapsskillnad.

Din pension kan komma från:

  • Den statliga allmänna pensionen som förvaltas av Pensionsmyndigheten. Består till största delen av inkomstpension. Den mindre premiepensionen kan du själv placera genom att välja fonder. Om du inte vill göra det dina pengar i stället placeras i en statlig fondportfölj kallad Såfan.
  • Tjänstepension. Om du omfattas av kollektivavtal på jobbet har du en kollektivavtalad tjänstepension. I annat fall kan du ha en individuell tjänstepension, eller ingen alls.
  • Ett eventuellt privat pensionssparande.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Lista: Pensioneringens 7 faser

Vi säger inte att du ska låta bli att gå i pension. Men sätt dig gärna in i vad det innebär innan du skriver på något. Pensioneringens sju faser beskriver stadierna en tjänsteman kan gå igenom vid pensionering.
Johanna Rovira Publicerad 17 november 2025, kl 06:01
Två gubar på en parkbänk
Att hamna på en parkbänk som pensionär kan bli verklighet i ett av pensioneringens sju stadier. Men det behöver inte sluta där. Foto: Johanna Rovira
  1. Förväntansfasen

    Det här är den klart trevligaste fasen som infaller när du inser att du kan göra det du förmodligen längtat efter ett helt arbetsliv – bli herre över din egen tid genom att gå i pension. Kollegor lyckönskar dig och ger dig tårta och presenter - förhoppningsvis något mer användbart än en käpp och fågelfrön att mata duvorna med. Även om en del kanske kommer med ålderistiska pikar, kan du utgå från att de flesta bara är avundsjuka på din stundande frihet.

     

  2. Åh fasen-fasen

    Infinner sig när du plötsligt inser att du måste lämna ifrån dig din dator och din mobiltelefon och betala själv för gymkort, kaffe och frukt hädanefter. Denna fas kan också infalla när första pensionsutbetalningen dimper ner i brevlådan och du erfar att summan är betydligt lägre än vad du förväntat dig.

     

  3. Förnekelsefasen

    Förnekelse kan dyka upp lite nu och då, ofta när du hamnar på middagar och din bordsgranne frågar dig vad du gör. Att erkänna att du är pensionär kan bära emot de första tio åren eller så, en del löser problemen med att säga att de är friherrar eller svamla om styrelseuppdrag eller uppenbara hobbyer. Du befinner dig fortfarande i förnekelsefasen om du föraktfullt fnyser när biljettförsäljaren eller kassabiträdet försöker pracka på dig pensionärsrabatt.

     

  4. Besvikelsefasen

    När verkligheten börjar sjunka in och du upptäcker att det bara är gamlingar med på resan du bokade in för att fira friheten, kommer oftast besvikelsen krypande. Denna fas kan också infinna sig när du ryktesvägen nås av nyheten att din efterträdare blir avlastad av två assistenter och/eller att organisationsförändringen du förespråkat i årtionden plötsligt blir verklighet.

     

  5. Förhandlingsfasen

    Du försöker återfå kontrollen över ditt liv och när du stöter på din gamla chef undersöker du möjligheterna att få jobbet tillbaka. Man har ju viss ångerrätt när man köper en ny dammsugare, så varför inte när man går i pension? En mogen tjänsteman är trots allt billigare att anställa än någon ungtupp som knappt kan stava till verksamhetsplanering. 

     

  6. Depressionsfasen

    En period av nedstämdhet infinner sig när verkligheten blir allt mer påtaglig och du upptäcker att ingen har tid för dig, eftersom de har fullt upp med sina jobb. Känslan av utanförskap förvärras när du märker att arbetsgivare uppenbarligen lider av kollektiv åldersfobi och du får nej på eventuella ansökningar om att hoppa in som konsult. Du slår lovar utanför din gamla arbetsplats i hopp om att någon kollega ska dyka upp och bjuda in dig på kaffe. Till slut rotar du fram påsen med fågelfrö du fick av kollegorna och tar sikte på närmaste parkbänk.

     

  7. Acceptansfasen

    I detta slutliga skede börjar du acceptera förlusten av ditt jobb och dina kollegor och börjar snegla på fördelarna med din situation. Fem procent rabatt på ICA på tisdagar är inte ankskit. Du kanske anmäler dig till senioruniversitetet eller ansöker om medlemskap till PRO för att få tillgång till en rabatterad drejkurs. Det innebär inte att jobbabstinenesen försvinner helt, men du lär dig leva med tomheten efter jobbet och hittar sätt att gå vidare. 

Brasklapp: 

Pensionering är en unik process och alla går inte igenom samtliga faser i en bestämd ordning. Vissa kan hoppa över faserna helt och hållet och bli precis så lyckliga pensionärer som de hoppades bli.  

 

  

Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.