Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Lurad slipper ta smällen
Per-Erik Sandbergs arbetsgivare struntade i att betala in hans pensionspremie. Garantin i kollektivavtalet blev räddningen. Tack vare den missar han inget.
- Pengarna kommer att göra stor skillnad för min pension.
- Pengarna kommer att göra stor skillnad för min pension.
I över tjugo år har Per-Erik Sandberg från Bromölla kuskat land och rike runt i sin bil. Otaliga hotellnätter och tusentals timmar bakom ratten har vägts upp av säljyrkets frihet och bra inkomster, åtminstone under goda år.
Per-Erik Sandberg var därför övertygad om att han skulle få en ganska hygglig pension den dag han slutade arbeta. Men det skulle visa sig att hans pension inte var så tryggad trots allt.
För tre år sedan började Per-Erik Sandberg arbeta på ett danskt företag som säljare inriktad mot industrin. Eftersom hans tidigare arbetsgivare hade betalat in till hans tjänstepension ville Per-Erik få till någon form av pensionslösning även på sin nya arbetsplats.
- Redan från början kom vi överens om att de skulle betala in, vilket också stod i mitt anställningskontrakt, men de kom aldrig till skott, berättar han.
Det spelar ingen roll, för du ska ändå sluta.
Per-Erik Sandberg gav sig inte utan låg på sin arbetsgivare om pensionen vid flera tillfällen och varje gång lovade ledningen att de snart skulle ta tag i saken. Förra hösten började företaget till slut se över pensionslösningen för sin personal.
- Vi fick hem papper om ITP och fick även ett förslag. Men när företaget upptäckte hur dyrt det skulle bli, kostnaden för mig var lika hög som för mina två kollegor tillsammans, drog de öronen åt sig. Efter att ha avvaktat ett tag tog jag upp frågan igen, men min chef låtsades som han inte visste vad jag pratade om och till slut sa han att "det spelar ingen roll för du ska ändå sluta". Under alla mina år i arbetslivet har jag aldrig upplevt något liknande, jag vill ändå inte vara kvar när de beter sig på det viset, säger Per-Erik Sandberg.
Orsaken till uppsägningen var arbetsbrist enligt företaget men Per-Erik är säker på att det handlade om att man ville få bort honom som hade högst lön.
Med hjälp av Unionens kontor i Karlshamn kunde man konstatera att företaget omfattades av kollektivavtal, vilket innebar att företaget är skyldigt att betala in till de anställdas tjänstepension. Men bolaget hade alltså inte gjort en enda inbetalning för Per-Erik och hans kollegor.
- Jag visste att vi hade blivit lovade tjänstepension men hade ingen aning om att företaget var skyldigt att betala men medvetet struntat i det. De bar sig riktigt fult åt, säger han.
Genom Unionen anmäldes de uteblivna pensionerna till Collectum, som administrerar tjänstepensionen, och i somras kom glädjebeskedet. Garantin i avtalet trädde in. TGL-nämnden, som behandlar fall där arbetsgivare inte betalat in till pensionen, beslutade att Per-Eriks uteblivna premier, lite drygt 55 000 kronor, ska betalas in. En summa som nu kommer att krävas av det danska företaget.
Utan kollektivavtal hade det varit svårt att få några pengar alls, då hade Per-Erik varit tvungen att driva ett civilmål mot sin före detta arbetsgivare.
- Pengarna kommer att göra en stor skillnad för min pension. Unionen har verkligen hjälpt mig i det här ärendet, fackavgiften känns som en struntsumma i sammanhanget, säger han.
Senare i höst fyller Per Erik Sandberg 60 år och han har precis fått nytt jobb som säljare, även denna gång inom verkstadsindustrin.
- Kanske, säger han, arbetar jag tills jag är 67, så att jag kan gå i pension samtidigt som frugan. Men man vet aldrig vad som kan hända på vägen.
Generellt råder det en otrolig dålig kunskap om tjänstepensionen, folk måste hela tiden pumpas med information.
Jonas Olsson, ansvarig för försäkringsinformation på Unionen och ledamot av TGL-nämnden, tror att mörkertalet är stort. Väldigt många svenskar är ovetande om att deras arbetsgivare slarvat med inbetalningarna.
- Det vanligaste är att felaktigheterna uppdagas först när man går i pension eller byter arbetsgivare. Det ligger i sakens natur att man börjar intressera sig för de här frågorna när pensionen närmar sig och då kan konstatera att det inte blev så mycket som man hade förväntat sig. Generellt råder det en otrolig dålig kunskap om tjänstepensionen, folk måste hela tiden pumpas med information, säger han.
Förra året betalades cirka 10 miljoner kronor ut genom ITP-garantin. Trafikskolor, studieförbund, turistnäringen och ideella föreningar är överrepresenterade i statistiken över arbetsgivare som slarvar. Inte sällan beror det på att arbetsgivaransvaret varit oklart.
Jonas Olsson uppskattar att endast en mindre del av de fall där arbetsgivaren missat att betala in tjänstepension hamnar i TGL-nämnden. Majoriteten löser sig på vägen genom att arbetsgivaren betalar det de ska.
- Jag tror att det i första hand handlar om okunskap hos arbetsgivarna, det är väldigt få som tycks ha ont uppsåt, säger han.
Vad kan Unionen göra för att färre ska drabbas?
- Vi bör säkerställa våra rutiner när vi tecknar avtal så att vi inte ger arbetsgivaren några falska förespeglingar och de förstår att det kommer att kosta. Det andra är vi hela tiden informerar våra medlemmar och inte bara talar om värdet med kollektivavtal rent generellt utan även talar om hur man rent konkret kan ta reda på att det finns ett värde överhuvudtaget, säger Jonas Olsson.
Publicerades i tidningen Kollega #7 2012.
Tjänstepension
Om du är anställd på en arbetsplats som omfattas av kollektivavtal får du automatiskt tjänstepension, ITP. Din anställning ger dig dessutom kompletterande försäkringar som utfaller vid sjukdom, arbetsskada, arbetslöshet och dödsfall.
Du har rätt till tjänstepension och försäkringar även om din arbetsgivare slarvat med inbetalningarna för din räkning. Vid föräldraledighet och sjukskrivning fortsätter inbetalningarna till din tjänstepension precis som tidigare.
Om du är anställd på en arbetsplats som INTE omfattas av kollektivavtal finns det en mängd frågor du själv måste sätta dig in i och få reglerat i ett anställningsavtal. Som anställd bör du ta reda på hur stor pensionsinbetalning du får av din arbetsgivare och var pengarna placeras.
Vad händer med inbetalningarna om du blir sjukskriven eller föräldraledig? Det finns risk för att inbetalningarna upphör, vilket senare i livet kan kosta dig mycket i form av lägre pension.
Om det inte finns kollektivavtal finns det heller ingen försäkring som skyddar om din arbetsgivare av någon anledning skulle ha missat att betala in premierna för din räkning.
Det finns två olika tjänstepensioner för privatanställda tjänstemän. En premiebaserad tjänstepension, ITP 1, där premiernas placering avgör pensionens storlek, och en i huvudsak förmånsbestämd, ITP 2, som ger en garanterad procentssats av slutlönen. Huvudregeln är att de som är födda före 1979 omfattas av ITP 2.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Pensionsspara eller inte – så ska du tänka
Vi läser ofta om att pensionerna är så usla – vilket får många att satsa på privat pensionssparande. Flera studier visar dock att genomsnittspensionärens ekonomi är god. Vi reder ut hur du kan tänka.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Varför så dystra budskap om pensionen?
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
Allmänna pensionen en bra grund
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Pensionssparande kan minska effekten av deltid
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
Pension - så räknar Alecta
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.
Jobbonär – tänk på det här
Intresset för att kombinera arbete och pension är stort. Men det finns en hel del regler och villkor att hålla reda på.
Budskapet från politiker och experter är att vi bör arbeta allt längre för att pensionen inte ska bli för låg. Men hur ska vi orka? Ett svar kan vara att gå ned i arbetstid och fylla ut inkomsttappet med pension. Visserligen sänks pensionsinbetalningarna något eftersom de beräknas på lönen, men om du orkar arbeta flera år extra ökar du din framtida pension.
Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, framhåller tre saker som viktigare än allt annat för dig som överväger denna möjlighet. Det första är att komma överens med din arbetsgivare.
– Om du ska gå ned i arbetstid är det alltid en överenskommelse med arbetsgivaren. Därför måste du börja där och kolla om det är en möjlighet.
I så gott som alla Unionens kollektivavtal finns flexpension, en förstärkt möjlighet att jobba deltid för de som närmar sig pensionsåldern. Arbetsgivaren måste motivera ett eventuellt nej till deltid, och facket kan begära förhandling vid ett nej. Avtalet innebär också att mer pengar har avsatts till din tjänstepension.
När du har fått klartecken ska du avgöra vilken eller vilka pensioner du ska ta ut på deltid.
– Det andra som är bra att känna till är att den allmänna pensionen är väldigt flexibel, säger Monica Zettervall.
Risk för statlig skatt
Till skillnad från tjänstepensionen kan du ändra dig gällande statens allmänna inkomstpension. Här finns inte heller något krav på att du måste pensionera dig en viss grad, som gäller för tjänstepensionen. Oavsett hur mycket du arbetar kan du välja att ta ut din allmänna pension till 25, 50, 75 eller 100 procent. Så är det inte med tjänstepension.
– Om du till exempel ska ta ut 25 procent av din tjänstepension måste du gå ned till 75 procent i arbetstid. Därför brukar nog de flesta ta ut den allmänna pensionen först. Där kan man ju också ångra sig om utbetalningarna, vilket man alltså än så länge inte kan med tjänstepensionen.
Om du ändå bestämmer dig för att ta ut tjänstepensionen först menar Unionens egen pensionsexpert Hans Norin att det är bra att först ta reda på alla dina pensioner. Du kan ju ha tjänat in till flera tjänstepensioner genom livet.
– När du har fått en samlad bild kan du lättare fundera över hur, när och på vilket sätt du vill ta ut dessa. Beroende på din situation kan du välja olika starttidpunkter och uttagstider för olika tjänstepensioner, säger han.
Den tredje saken du bör tänka på är skatten – att inte hamna över drygt 50 000 kronor när pensionen och inkomsten räknas ihop.
– Om lön och pension tillsammans hamnar över gränsen för statlig skatt får du betala onödigt mycket i skatt, säger Monica Zettervall.
Garantipension ett grundskydd
För dig som haft låg till medelhög inkomst genom livet finns ytterligare en sak att tänka på. Kanske har du då rätt till det statliga grundskyddet garantipension som ska kompensera för en låg pension. Den betalas ut från 66 års ålder (2024) och har du rätt till den lär inte din pension växa så mycket om du skjuter på din pension till efter 66 års ålder. Om du gör det hamnar din inkomstbaserade pension förmodligen ändå under den statliga grundskyddsnivån.
– Till den gruppen brukar vi säga att de kan börja ta ut garantipensionen från den ålder man har rätt till den, just nu 66 års ålder, säger hon.
På Minpension.se kan du se vilka pensioner du har rätt till.
Text: Rikard Jakbo
Kombinera jobb och pension - tänk på det här
- Om lön och pension tillsammans hamnar över gränsen för statlig skatt kan du förlora en del av dina pensionspengar, närmare bestämt 20 procent av inkomsten över gränsen för statlig skatt.
- Risken för det ökar om du a) har hög lön och b) är under 67 år. Gränsen är nämligen beroende av din ålder. För dig under 67 år är gränsen 51 275 kronor per månad, men från det år du fyller 67 ligger brytpunkten för statlig skatt högre, på 58 100 kronor per månad (2024).
- Pensionärer får ett kraftigt förhöjt grundavdrag. Men detta börjar gälla först från och med januari det år du fyller 67. Så du som tar ut din pension före denna ålder betalar högre skatt på din pension. Från det år du ska fylla 67 får du också ett förhöjt jobbskatteavdrag som ger lägre skatt även på lönen för dig som jobbar.
- Du har en lön på 18 000 kronor och en pension på 18 000 kronor, sammanlagt 36 000 kronor. Du arbetar 50 procent. Om du är 67 år får du behålla 30 800 kronor efter skatt. Om du är 63 år får du behålla 27 300 kronor i månaden. Skillnaden blir alltså 3 500 kronor i månaden efter skatt.
Källa: Pensionsmyndigheten.
Så får du högre pension – genom att vänta
Det är inte för sent att påverka din pension bara för att du börjar närma dig 60. Har du en hyfsad tjänstemannalön och väntar med att ta ut pensionen kan du få upp till 10 000 kronor mer – varje månad, livet ut.
Där främst tre faktorer som i hög grad påverkar din totala pension. Den första faktorn är vad du tjänar under hela livet. Den andra är om du har gott om kapital i den allt viktigare tjänstepensionen som arbetsgivaren betalar in. Dessa faktorer kan du inte påverka så mycket sent i yrkeslivet. Men du kan påverka den tredje faktorn – när och hur du tar ut din pension.
Till hjälp finns tumregler från Pensionsmyndigheten, där man utgår från en så kallad riktålder (se faktaruta). Tumreglerna säger att om du slutar arbeta helt och tar ut din pension före det år du fyller 66 år minskar din totala pension med 6–7 procent för varje år du tidigarelägger din pensionering. Går du i pension det år du fyller 65 minskar pensionen med runt 7 procent, går du vid 64 minskar den med ytterligare 7 procent.
Så mycket kan du tjäna på att vänta
För dig som medelinkomsttagare med en lön på 35 500 kronor betyder det cirka 3 000 kronor mindre i månaden i pension livet ut.
Om du i stället senarelägger din pension ett år, ökar du summan med 6–7 procent för varje år du skjuter upp beslutet.
– Det beror bland annat på att pengarna betalas ut under kortare tid, men också på att du fortsätter att tjäna in till pensionen så länge du arbetar, säger Pensionsmyndighetens analytiker Erik Ferm.
Har du 45 000 kronor i månadslön och tjänstepensionsavtalet ITP 2 ökar du enligt tumreglerna din pension från 26 900 kronor till 32 200 kronor i månaden om du går vid 67 år i stället för vid 64. Skillnaden blir hela 10 000 kronor i månaden för dig som pensionerar dig vid 70 i stället för 66.
Halvtidspension – så funkar det
Betyder det att du måste slita hårt på heltid långt upp i åldern för att undvika ett privatekonomiskt ras som pensionär? Inte riktigt. För om du tar ut din pension på halvtid och samtidigt jobbar halvtid ser det genast betydligt ljusare ut.
– Att ta ut halva pensionen ett år tidigare än riktåldern ger normalt 3 till 3,5 procent lägre pension. Och om man samtidigt jobbar 50 procent tjänar man in nya pensionsrätter som höjer pensionen. Den totala effekten blir då bara 2 procent mindre pension per månad, när man till slut går helt i pension, säger Erik Ferm.
Ibland hör man folk säga att tidigt uttag av pension inte leder till så mycket mindre i plånboken, då pensionssumman sprids ut under en längre tidsperiod. I praktiken är det inte så enkelt. Skatten på pensionsutbetalningar är nämligen högre före 66 års ålder än efter.
Även gränsen för statlig skatt – i år 51 275 kronor i månaden – är betydelsefull. Om du med relativt hög inkomst fortsätter att arbeta samtidigt som du tar ut en stor del av din pension är risken stor att du hamnar över denna gräns.
– Sannolikheten är stor att delar av det försvinner i statlig skatt, säger pensionsekonomen Dan Adolphson Björk på e-tjänsten minpension.se.
Hur lång tid du väljer att ta ut tjänstepensionen på påverkar också. I Pensionsmyndighetens exempel räknar man med livsvarig utbetalning, men många tar ut tjänstepensionen på fem eller tio år.
Om någon del av din framtida pension är garantipension – statens grundskydd mot fattigdom – påverkar det beräkningarna ovan. Med en stor del garantipension tjänar man inte så mycket på att skjuta på uttaget till efter 66 års ålder.
På minpension.se kan du få information om din pension. Gör flera pensionsprognoser, med olika startår för dina pensionsuttag.
– Jämför resultaten innan du bestämmer dig. Du kan prata med de aktörer som förvaltar dina pensioner, alltså banker, försäkrings- och pensionsbolag och naturligtvis Pensionsmyndigheten. De är ofta bra på att hjälpa till och tolka siffrorna, säger Dan Adolphson Björk.
Du kan också få tips om din tjänstepension ITP av fackens och arbetsgivarnas nya vägledningstjänst avtalat.se, där du från och med mars i år även kan göra val som rör ITP.
Fotnot: Alla belopp gäller före skatt.
Text: Rickard Jakbo
SNART ÄR 67 NORMAL PENSIONÅLDER
I Sverige finns ingen tydlig pensionsålder, däremot flera relevanta eller viktiga åldrar att ha koll på. Från och med 2023 är 63 den ålder som du tidigast kan ta ut din allmänna inkomstpension från staten.
Riktåldern är ett relativt nytt begrepp i pensionssystemet och betyder ungefär den normala pensionsåldern, den som alla i en viss årskull bör rikta in sig på om de vill ha en pension i nivå med tidigare generationer.
Den har inte införts ännu men kommer att vara 67 år från 2026 och i framtiden justeras utifrån den förväntade medellivslängden. Till dess är 66 år en sorts inofficiell riktålder som används av Pensionsmyndigheten.
Det är också först vid 66 års ålder som grundskydden mot fattigdom, till exempel garantipension, kan beviljas. År 2026 höjs garantipensionsgränsen till 67 år och då höjs även gränsen för allmän pension, från 63 till 64 år.
Källa: Pensionsmyndigheten, min Pension.se.
