Där främst tre faktorer som i hög grad påverkar din totala pension. Den första faktorn är vad du tjänar under hela livet. Den andra är om du har gott om kapital i den allt viktigare tjänstepensionen som arbetsgivaren betalar in. Dessa faktorer kan du inte påverka så mycket sent i yrkeslivet. Men du kan påverka den tredje faktorn – när och hur du tar ut din pension.

Till hjälp finns tumregler från Pensionsmyndigheten, där man utgår från en så kallad riktålder (se faktaruta). Tumreglerna säger att om du slutar arbeta helt och tar ut din pension före det år du fyller 66 år minskar din totala pension med 6–7 procent för varje år du tidigarelägger din pensionering. Går du i pension det år du fyller 65 minskar pensionen med runt 7 procent, går du vid 64 minskar den med ytterligare 7 procent.

Så mycket kan du tjäna på att vänta

För dig som medelinkomsttagare med en lön på 35 500 kronor betyder det cirka 3 000 kronor mindre i månaden i pension livet ut.

Om du i stället senarelägger din pension ett år, ökar du summan med 6–7 procent för varje år du skjuter upp beslutet.

– Det beror bland annat på att pengarna betalas ut under kortare tid, men också på att du fortsätter att tjäna in till pensionen så länge du arbetar, säger Pensionsmyndighetens analytiker Erik Ferm.

Har du 45 000 kronor i månadslön och tjänstepensionsavtalet ITP 2 ökar du enligt tumreglerna din pension från 26 900 kronor till 32 200 kronor i månaden om du går vid 67 år i stället för vid 64. Skillnaden blir hela 10 000 kronor i månaden för dig som pensionerar dig vid 70 i stället för 66.

Halvtidspension – så funkar det

Betyder det att du måste slita hårt på heltid långt upp i åldern för att undvika ett privatekonomiskt ras som pensionär? Inte riktigt. För om du tar ut din pension på halvtid och samtidigt jobbar halvtid ser det genast betydligt ljusare ut.

– Att ta ut halva pensionen ett år tidigare än riktåldern ger normalt 3 till 3,5 procent lägre pension. Och om man samtidigt jobbar 50 procent tjänar man in nya pensionsrätter som höjer pensionen. Den totala effekten blir då bara 2 procent mindre pension per månad, när man till slut går helt i pension, säger Erik Ferm.

Ibland hör man folk säga att tidigt uttag av pension inte leder till så mycket mindre i plånboken, då pensionssumman sprids ut under en längre tidsperiod. I praktiken är det inte så enkelt. Skatten på pensionsutbetalningar är nämligen högre före 66 års ålder än efter.

Även gränsen för statlig skatt – i år 51 275 kronor i månaden – är betydelsefull. Om du med relativt hög inkomst fortsätter att arbeta samtidigt som du tar ut en stor del av din pension är risken stor att du hamnar över denna gräns.

– Sannolikheten är stor att delar av det försvinner i statlig skatt, säger pensionsekonomen Dan Adolphson Björk på e-tjänsten minpension.se.

Hur lång tid du väljer att ta ut tjänstepensionen på påverkar också. I Pensionsmyndighetens exempel räknar man med livsvarig utbetalning, men många tar ut tjänstepensionen på fem eller tio år.

Om någon del av din framtida pension är garantipension – statens grundskydd mot fattigdom – påverkar det beräkningarna ovan. Med en stor del garantipension tjänar man inte så mycket på att skjuta på uttaget till efter 66 års ålder.

På minpension.se kan du få information om din pension. Gör flera pensionsprognoser, med olika startår för dina pensionsuttag.

– Jämför resultaten innan du bestämmer dig. Du kan prata med de aktörer som förvaltar dina pensioner, alltså banker, försäkrings- och pensionsbolag och naturligtvis Pensionsmyndigheten. De är ofta bra på att hjälpa till och tolka siffrorna, säger Dan Adolphson Björk.

Du kan också få tips om din tjänstepension ITP av fackens och arbetsgivarnas nya vägledningstjänst avtalat.se, där du från och med mars i år även kan göra val som rör ITP.

Fotnot: Alla belopp gäller före skatt.

Text: Rickard Jakbo

Just nu är det många som diskuterar kollektivavtal i Sverige med anledning av Teslastrejk och den tidigare Klarnakonflikten. Men långt ifrån alla svenskar vet vad ett kollektivavtal är, om de har något på sin arbetsplats och vad det i så fall ingår för förmåner och skydd i det. 

– Vi vet att det finns pengar många inte får del av. Man kanske ramlar på vägen till jobbet och kan få pengar för det via försäkringar som finns i kollektivavtalet. Nu vill vi öka kunskapen om det här skyddet, säger Peter Karlsson, pressansvarig på Avtalat.

Ny sajt för pensionsval

Ett sätt från näringsliv och fack i privat sektor att tillsammans lösa bristen på enhetlig information om olika kollektivavtalade förmåner är bildandet av Avtalat och deras sajt som nu får en utökad funktion. 

På Avtalat.se ska privata tjänstemän från 11 mars kunna logga in för att göra ändringar i sin tjänstepension, ITP 1 och 2, i stället för som idag ändra den på Collectum.se. 

Redan i dag går det att logga in på Avtalat.se med bank-id och få digital rådgivning kring sin tjänstepension beroende på ens familjesituation - om man är gift, har barn eller lever ensam till exempel.

Användare på Avtalat.se ska också kunna få aktuell information om sitt avtalade försäkringsskydd vid arbetslöshet, föräldraledighet, arbetsskada, sjukdom eller dödsfall. 

Varför gör ni den här förändringen från Collectum till Avtalat?

– Många tycker pension och försäkring i sig är svårt. Är det sedan svårt att veta var man ska vända sig för att få information om det blir det ännu mer komplicerat. Det här är ett första steg i att samla alla tjänster om kollektivavtalad pension och försäkring på ett ställe. I dag är det utspritt, säger Niklas Hjert, vd för Avtalat. 

Föräldralön och omställningsstöd

Han ger några exempel: kollektivavtalen innehåller stöd till omställning vid eventuell arbetslöshet och ofta en kompletterande ersättning vid föräldraledighet som täcker upp för mer lönebortfall än vad Försäkringskassan betalar.