Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Facken positiva till högre pensionsålder

Pension först vid 63 års ålder och rätt att jobba till 69. Det är två av förslagen för att förlänga svenskarnas arbetsliv. Och Unionen är positiv.
David Österberg Publicerad
Jessica Gow/TT
Riksdagens pensionsgrupp består bland annat av socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S), Lars Gustafsson (KD), Solveig Zander (C) och Lars-Arne Staxäng (M). Jessica Gow/TT

Vi lever allt längre. För varje decennium ökar medellivsslängden med drygt ett år. Ett barn som föds i dag väntas bli 84 år. När befolkningen blir äldre innebär det en ökad påfrestning på pensionssystemet. Det innebär i sin tur att vi måste ha ett längre arbetsliv.

Riksdagens pensionsgrupp arbetar med att se över det svenska pensionssystemet. Den leds av socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) och består av företrädare från alla riksdagspartier utom V och SD. I vintras gav pensionsgruppen förre KD-ledaren Göran Hägglund och förre Metallbasen Göran Johnsson i uppdrag att prata med arbetsmarknadens parter om hur pensionsåldern kan höjas.

Nu har de pratat klart och de flesta fackförbund ställer sig bakom en avsiktsförklaring om höjd pensionsålder från dagens 61 år till 63 år. Den som vill ska också ha rätt att jobba till 69 års ålder.

- För att pensionssystemet och annan välfärd ska fungera krävs fler arbetade timmar. Därför är vi positiva till en förändring av systemet. Men om pensionsåldern ska förändras krävs andra förändringar parallellt, säger Henrik Ehrenberg som är samhällspolitisk chef på Unionen.

Unionen vill bland annat se förändringar av a-kassan, möjlighet till deltidspension och satsningar på kompetensutveckling.

- Vi vill se en höjning av åldersgränsen för studiemedel. Vi arbetar också för ett förstärkningsbidrag på maximalt 60 veckor. Det ska ge den som använt sina CSN-veckor möjlighet att återvända till skolbänken efter en period i yrkeslivet. Om fler ska jobba längre måste man kunna byta yrke eller bransch, säger Henrik Ehrenberg.

Ytterligare förslag för att få fler att arbeta längre handlar om åtgärder för att få tidigare inträde på arbetsmarknaden och förbättrad arbetsmiljö.

- Om människor ska hålla längre måste också arbetsmiljön förbättras. Vi vill bland annat se en satsning på arbetslivsforskningen, den har varit eftersatt länge, säger Henrik Ehrenberg.

För att höja pensionsåldern krävs ett riksdagsbeslut. Om det fattas under den här mandatperioden kan pensionsåldern höjas från år 2020.

- Nu är det upp till regeringen att återkomma med förslag på hur den här förändringen ska genomföras. Unionen och andra fackförbund kommer att bevaka den här frågan för att se till att det blir så bra som möjligt, säger Henrik Ehrenberg.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv har också deltagit i samtalen och är som enda organisation negativ till förslaget. Organisationen håller med om att Sverige behöver fler arbetade timmar, men anser inte att lagstiftning om höjd pensionsålder är rätt väg att gå. En sådan lag skulle bland annat leda till högre kostnader för sjukförsäkringen, enligt Svenskt Näringsliv. Organisationen förespråkar i stället frivilliga överenskommelser mellan arbetsgivare och anställda och ökade satsningar på arbetsmiljö.

Snittåldern för privatanställda tjänstemän just nu är 64 år och tio månader, enligt pensionsbolaget Alecta.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Pensionsmyndigheten stoppar miljardbelopp – tips om felaktiga utbetalningar ökar kraftigt

Efter att Pensionsmyndigheten har ökat sin kontrollverksamhet har tips från allmänheten och andra myndigheter ökat med 170 procent. Förra året upptäckte man närmare 1,6 miljarder i felaktiga utbetalningar.
Lina Björk Publicerad 9 mars 2026, kl 06:01
Så stoppas felutbetalningar av pension och bostadstillägg – Pensionsmyndigheten skärper kontrollerna
Pensionsmyndigheten har byggt ut kontrollverksamheten sedan 2020. Det har bidragit till att tips om felaktiga utbetalningar ökat kraftigt, säger kontrollenhetschef Lisa Nordenhäll. Foto: Pontus Lundahl/TT/Pensionsmyndigheten

Felaktiga ersättningar och bidragsbrott beräknades kosta Pensionsmyndigheten närmare 1,6 miljarder kronor förra året. Antalet felaktiga utbetalningar från myndigheten syns tydlig i statistiken, men det beror till stor del på att man har förbättrat kontrollverksamheten. Det vanligaste misstaget Sveriges pensionärer gör är att de anmäler fel inkomst, eller flyttar utomlands och inte informerar Pensionsmyndigheten. 

– De flesta tror att vi får in ändrade uppgifter per automatik, men det mesta behöver man anmäla själv. En pensionär som är folkbokförd i Sverige men har sin egentliga hemvist i ett annat land innebär en stor källa till felaktiga utbetalningar, säger Lisa Nordenhäll, kontrollenhetschef på Pensionsmyndigheten. 

Kontrollverksamheten byggs ut – tipsen ökar med 170 procent

Sedan 2020 har Pensionsmyndigheten byggt ut sin kontrollverksamhet och börjat samarbeta mer med andra myndigheter. Man har anställt fler handläggare och startat bilaterala samarbeten. Och det har lönat sig. På fem år har tipsen om felaktiga utbetalningar ökat med 170 procent. 

– När det gäller myndigheter får vi så kallade impulser från bland andra Försäkringskassan, Kronofogden och gränspolisen. När det gäller tips från allmänheten kan det handla om man vill göra oss uppmärksamma på att någon avlidit eller har med sig garantipension och bostadstillägg trots att de inte bor i Sverige. 
 

Långa processer för återkrav: ”Rättssäkerhet tar tid”

Enligt Pensionsmyndighetens årsrapport för 2025 uppskattar man att 688 miljoner kronor betalades ut felaktigt i allmän pension, 892 miljoner kronor i bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd och 7,2 miljoner kronor i efterlevandepension. Eftersom majoriteten av ersättningarna från myndigheten är livslånga kan det handla om stora belopp i återkrav. 

– Att upptäcka felaktiga utbetalningar i tid är bra både för oss och den som fått ersättning, eftersom det annars tickar på och blir väldigt mycket pengar, säger Lisa Nordenhäll.

Exakt hur stor del av återkraven som betalas tillbaka är svårt att svara på eftersom det är långa löptider mellan en stoppad utbetalning, utredning, möjlighet till överklagan och återkrav. 

Så undviker du felutbetalning från Pensionsmyndigheten

  • Informera Myndigheten om du reser utomlands under längre perioder.
  • Om du inte längre bor på den adress som du får bostadstillägg för.
  • Om du har tillgångar eller pension från ett annat land.
  • Om du blir ensamstående eller flyttar till ett äldreboende.
  • Om du flyttar ihop med någon du är gift med eller har barn med.
     

Ändringar kan göras direkt på Pensionsmyndighetens hemsida.