Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Facken positiva till högre pensionsålder

Pension först vid 63 års ålder och rätt att jobba till 69. Det är två av förslagen för att förlänga svenskarnas arbetsliv. Och Unionen är positiv.
David Österberg Publicerad
Jessica Gow/TT
Riksdagens pensionsgrupp består bland annat av socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S), Lars Gustafsson (KD), Solveig Zander (C) och Lars-Arne Staxäng (M). Jessica Gow/TT

Vi lever allt längre. För varje decennium ökar medellivsslängden med drygt ett år. Ett barn som föds i dag väntas bli 84 år. När befolkningen blir äldre innebär det en ökad påfrestning på pensionssystemet. Det innebär i sin tur att vi måste ha ett längre arbetsliv.

Riksdagens pensionsgrupp arbetar med att se över det svenska pensionssystemet. Den leds av socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) och består av företrädare från alla riksdagspartier utom V och SD. I vintras gav pensionsgruppen förre KD-ledaren Göran Hägglund och förre Metallbasen Göran Johnsson i uppdrag att prata med arbetsmarknadens parter om hur pensionsåldern kan höjas.

Nu har de pratat klart och de flesta fackförbund ställer sig bakom en avsiktsförklaring om höjd pensionsålder från dagens 61 år till 63 år. Den som vill ska också ha rätt att jobba till 69 års ålder.

- För att pensionssystemet och annan välfärd ska fungera krävs fler arbetade timmar. Därför är vi positiva till en förändring av systemet. Men om pensionsåldern ska förändras krävs andra förändringar parallellt, säger Henrik Ehrenberg som är samhällspolitisk chef på Unionen.

Unionen vill bland annat se förändringar av a-kassan, möjlighet till deltidspension och satsningar på kompetensutveckling.

- Vi vill se en höjning av åldersgränsen för studiemedel. Vi arbetar också för ett förstärkningsbidrag på maximalt 60 veckor. Det ska ge den som använt sina CSN-veckor möjlighet att återvända till skolbänken efter en period i yrkeslivet. Om fler ska jobba längre måste man kunna byta yrke eller bransch, säger Henrik Ehrenberg.

Ytterligare förslag för att få fler att arbeta längre handlar om åtgärder för att få tidigare inträde på arbetsmarknaden och förbättrad arbetsmiljö.

- Om människor ska hålla längre måste också arbetsmiljön förbättras. Vi vill bland annat se en satsning på arbetslivsforskningen, den har varit eftersatt länge, säger Henrik Ehrenberg.

För att höja pensionsåldern krävs ett riksdagsbeslut. Om det fattas under den här mandatperioden kan pensionsåldern höjas från år 2020.

- Nu är det upp till regeringen att återkomma med förslag på hur den här förändringen ska genomföras. Unionen och andra fackförbund kommer att bevaka den här frågan för att se till att det blir så bra som möjligt, säger Henrik Ehrenberg.

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv har också deltagit i samtalen och är som enda organisation negativ till förslaget. Organisationen håller med om att Sverige behöver fler arbetade timmar, men anser inte att lagstiftning om höjd pensionsålder är rätt väg att gå. En sådan lag skulle bland annat leda till högre kostnader för sjukförsäkringen, enligt Svenskt Näringsliv. Organisationen förespråkar i stället frivilliga överenskommelser mellan arbetsgivare och anställda och ökade satsningar på arbetsmiljö.

Snittåldern för privatanställda tjänstemän just nu är 64 år och tio månader, enligt pensionsbolaget Alecta.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Bättre pensioner för tjänstemän: ”En stor och positiv förändring”

Facken inom PTK och LO har kommit överens med Svenskt Näringsliv om nya kollektivavtal för tjänstepension. Totalt berörs 1,1 miljoner privatanställda tjänstemän.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 10 november 2026, kl 15:06
Martin Wästfelt, Unionen, framför Unionens logotyp samt en broschyr om pension.
Det nya pensionsavtalet innebär att arbetsgivarna ska betala in till tjänstepensionen från 24 till 67 års ålder. Förändringen berör 1,1 miljoner privatanställda tjänstemän. Foto: Anders Wiklund/TT/Claudio Bresciani/TT.

–  Vi är inte nöjda, men det är en stor och positiv förändring, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

Överenskommelsen innebär bland annat att arbetsgivarna börjar betala in till tjänstepensionen vid 24 års ålder, i stället för vid 25 som det är i dag. Pensionsinbetalningarna fortsätter sedan fram till 67 år i stället för till 66 år. Förändringen börjar gälla 1 januari 2028.

Martin Wästfelt konstaterar att det finns tjänstemän som börjar jobba innan de fyller 24 och de som fortsätter efter att de har fyllt 67 år.

–  Vårt långsiktiga mål är att du ska tjäna in till tjänstepensionen under alla år du jobbar. Det som kommer in till den enskilde tjänstemannens pensionskonto styr den slutliga pensionen. När vi lever längre måste vi ha samlat ihop mer pengar för att få en bra pension under alla år vi ska vara pensionärer, säger Martin Wästfelt.

Arbetsgivarna får rabatt på omställningsavgiften

Svenskt Näringsliv har tidigare ansett att det har blivit för kostsamt för arbetsgivarna att betala in till tjänstepensionen till 67 års ålder.

– Det har parterna hanterat genom att Svenskt Näringslivs medlemsföretag får en rabatt på den avgift som de betalar till omställningsorganisationen. Ur vårt perspektiv är det en bra lösning som inte belastar våra medlemmar på något sätt, säger Martin Wästfelt.

Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl är nöjd med överenskommelsen. Han säger att arbetsgivarna hela tiden varit öppna för att utöka åldersspannet för inbetalningar till kollektivavtalade pensioner och försäkringar.

– Kärnfrågan har varit hur de ökade kostnaderna ska hanteras. Parterna har tagit ansvar och landat i en välbalanserad lösning som säkrar tryggheten för de anställda samt värnar företagens konkurrenskraft, säger Mattias Dahl i ett pressmeddelande.

Det ska bli lättare att få omställningsstöd 

Överenskommelsen omfattar fler delar än pension, till exempel blir det lättare att kvalificera sig för stöd från TRR, en omställningsorganisation för privatanställda tjänstemän. PTK-förbunden går också över till en försäkring med föräldrapenningtillägg i stället för de föräldralöneregler som gäller i olika branschavtal.

– I ett antal av våra branschavtal ger lön över en viss nivå inte föräldralön. Så kommer det inte vara i den här försäkringen, här ersätts alla lönedelar, säger Martin Wästfelt.

För att överenskommelsen ska börja gälla krävs att alla berörda parter skriver under.

– Först då vet vi att allt faller på plats. Men vår bedömning är att så kommer att ske. Väldigt mycket står på spel. Om något hakar upp sig kan konflikt vänta, säger Martin Wästfelt.