Vi lever allt längre. För varje decennium ökar medellivsslängden med drygt ett år. Ett barn som föds i dag väntas bli 84 år. När befolkningen blir äldre innebär det en ökad påfrestning på pensionssystemet. Det innebär i sin tur att vi måste ha ett längre arbetsliv.
Riksdagens pensionsgrupp arbetar med att se över det svenska pensionssystemet. Den leds av socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) och består av företrädare från alla riksdagspartier utom V och SD. I vintras gav pensionsgruppen förre KD-ledaren Göran Hägglund och förre Metallbasen Göran Johnsson i uppdrag att prata med arbetsmarknadens parter om hur pensionsåldern kan höjas.
Nu har de pratat klart och de flesta fackförbund ställer sig bakom en avsiktsförklaring om höjd pensionsålder från dagens 61 år till 63 år. Den som vill ska också ha rätt att jobba till 69 års ålder.
- För att pensionssystemet och annan välfärd ska fungera krävs fler arbetade timmar. Därför är vi positiva till en förändring av systemet. Men om pensionsåldern ska förändras krävs andra förändringar parallellt, säger Henrik Ehrenberg som är samhällspolitisk chef på Unionen.
Unionen vill bland annat se förändringar av a-kassan, möjlighet till deltidspension och satsningar på kompetensutveckling.
- Vi vill se en höjning av åldersgränsen för studiemedel. Vi arbetar också för ett förstärkningsbidrag på maximalt 60 veckor. Det ska ge den som använt sina CSN-veckor möjlighet att återvända till skolbänken efter en period i yrkeslivet. Om fler ska jobba längre måste man kunna byta yrke eller bransch, säger Henrik Ehrenberg.
Ytterligare förslag för att få fler att arbeta längre handlar om åtgärder för att få tidigare inträde på arbetsmarknaden och förbättrad arbetsmiljö.
- Om människor ska hålla längre måste också arbetsmiljön förbättras. Vi vill bland annat se en satsning på arbetslivsforskningen, den har varit eftersatt länge, säger Henrik Ehrenberg.
För att höja pensionsåldern krävs ett riksdagsbeslut. Om det fattas under den här mandatperioden kan pensionsåldern höjas från år 2020.
- Nu är det upp till regeringen att återkomma med förslag på hur den här förändringen ska genomföras. Unionen och andra fackförbund kommer att bevaka den här frågan för att se till att det blir så bra som möjligt, säger Henrik Ehrenberg.
Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv har också deltagit i samtalen och är som enda organisation negativ till förslaget. Organisationen håller med om att Sverige behöver fler arbetade timmar, men anser inte att lagstiftning om höjd pensionsålder är rätt väg att gå. En sådan lag skulle bland annat leda till högre kostnader för sjukförsäkringen, enligt Svenskt Näringsliv. Organisationen förespråkar i stället frivilliga överenskommelser mellan arbetsgivare och anställda och ökade satsningar på arbetsmiljö.
Snittåldern för privatanställda tjänstemän just nu är 64 år och tio månader, enligt pensionsbolaget Alecta.
