Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Per Bolund: Så orkar vi jobba längre
Rimliga arbetsvillkor och en fungerande företagshälsovård är regeringens medel för att få folk att orka jobba längre, menar finansmarknadsminister Per Bolund. Dessutom ska satsningar på högskoleplaster och komvux göra det möjligt att byta jobb mitt i livet.
Tror du på att lagstifta om höjd pensionsålder?
– Det är inget som vi har på bordet från regeringens sida. Vi ser att man blir äldre och äldre i Sverige och får fler friska år och det är klart att det är ett område som vi får fortsätta analysera, men vi har inget förslag i dag.
Vad tror du om en modell där ditt yrke avgör när man kan ta ut allmän pension?
– Till viss del kan man säga att vi har det redan i dag. Det finns olika pensionsåldrar för olika yrkesgrupper. Scenkonstnärer kan exempelvis inte jobba fram till 65 års ålder. Men jag tror mer på att ha en möjlighet att vara flexibel med när man tar ut pension, att man har ett spann mellan när man kan börja ta ut pension men där man också kan jobba vidare längre upp i åldrarna. Mer flexibilitet i systemet helt enkelt.
Hur ser du på den forna regeringens försök att reglera åldersgränsen för uttag av tjänstepension?
– Det var väl inget särskilt bra medialt genomförande. Det kändes som att statsministerns uttalande snarare skapade mer ilska och irritation än ledde till att det blev en bra diskussion i samhället.
– Man måste bygga på människor vilja och en känsla av att människor vill bidra. Inte att det ska vara ett tvång och en press uppifrån där man tvingar människor till saker som de inte har lust med. Jag tror att det var fel ingång, man kan komma ganska långt på att ge människor möjligheter snarare än att pressa dem.
Är det inte en onödig lag eftersom så få människor tar ut tjänstepension redan vid 55 år?
– Jo det kan jag tycka, att det inte är något stort samhällsproblem och därför onödigt att reglera. Det här handlar om människors egna inkomster, som de har tjänat in under sin livstid och då ska man inte i onödan bestämma hur de själva prioriterar och väljer att ta ut dem utan det ska vara ett individuellt val i stor utsträckning.
Är det rimligt att tjänstepensionen utgör en så stor del av ens pension, med tanke på att så många står utanför tjänstepensionen?
– Det där varierar beroende på vem man är och vilket jobb och inkomst man har haft. Men från regeringens sida hade vi ett förslag i budgeten om att sänka skatten på pension vilket skulle göra att man får lite mer att leva på. Framför allt de som har lägst inkomst och det är de som inte har tjänstepension. Det skulle minska klyftan som har blivit mellan olika pensionärer.
Unionen tror på deltidspension som en del i att människor ska kunna jobba längre – hur tänker regeringen jobba för att människor ska orka längre och klara en omställning mitt i livet?
– Det handlar dels om att se till att människor har rimliga arbetsvillkor och att vi har en fungerande företagshälsovård. Och att man satsar på att människor ska ha en livsstil som gör att de orkar långt upp i åldrarna, att uppmuntra människor att ha ett aktivt liv och att inte använda alkohol och tobak i för stora mängder, till exempel genom beskattning.
– Men det handlar också om att öppna möjligheten för människor att kunna söka sig till ett annat yrke även senare i livet. Det är viktigt att man satsar på högskoleplatser och komvux, så att man kan skaffa sig en examen även i högre åldrar. Den här regeringen har prioriterat utbildningsmöjligheter för alla människor.
Morgondagens finansmarknad
I morgon (tisdag 20 januari) inleder Per Bolund seminariet ”Stärk ditt ekonomiska självförtroende” med att ge en bild av hur finansmarknaden fungerar i dag och i framtiden. Seminariet arrangeras av Unionen Stockholm tillsammans med Alecta.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Pensionsspara eller inte – så ska du tänka
Vi läser ofta om att pensionerna är så usla – vilket får många att satsa på privat pensionssparande. Flera studier visar dock att genomsnittspensionärens ekonomi är god. Vi reder ut hur du kan tänka.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Varför så dystra budskap om pensionen?
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
Allmänna pensionen en bra grund
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Pensionssparande kan minska effekten av deltid
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
Pension - så räknar Alecta
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.
Jobbonär – tänk på det här
Intresset för att kombinera arbete och pension är stort. Men det finns en hel del regler och villkor att hålla reda på.
Budskapet från politiker och experter är att vi bör arbeta allt längre för att pensionen inte ska bli för låg. Men hur ska vi orka? Ett svar kan vara att gå ned i arbetstid och fylla ut inkomsttappet med pension. Visserligen sänks pensionsinbetalningarna något eftersom de beräknas på lönen, men om du orkar arbeta flera år extra ökar du din framtida pension.
Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, framhåller tre saker som viktigare än allt annat för dig som överväger denna möjlighet. Det första är att komma överens med din arbetsgivare.
– Om du ska gå ned i arbetstid är det alltid en överenskommelse med arbetsgivaren. Därför måste du börja där och kolla om det är en möjlighet.
I så gott som alla Unionens kollektivavtal finns flexpension, en förstärkt möjlighet att jobba deltid för de som närmar sig pensionsåldern. Arbetsgivaren måste motivera ett eventuellt nej till deltid, och facket kan begära förhandling vid ett nej. Avtalet innebär också att mer pengar har avsatts till din tjänstepension.
När du har fått klartecken ska du avgöra vilken eller vilka pensioner du ska ta ut på deltid.
– Det andra som är bra att känna till är att den allmänna pensionen är väldigt flexibel, säger Monica Zettervall.
Risk för statlig skatt
Till skillnad från tjänstepensionen kan du ändra dig gällande statens allmänna inkomstpension. Här finns inte heller något krav på att du måste pensionera dig en viss grad, som gäller för tjänstepensionen. Oavsett hur mycket du arbetar kan du välja att ta ut din allmänna pension till 25, 50, 75 eller 100 procent. Så är det inte med tjänstepension.
– Om du till exempel ska ta ut 25 procent av din tjänstepension måste du gå ned till 75 procent i arbetstid. Därför brukar nog de flesta ta ut den allmänna pensionen först. Där kan man ju också ångra sig om utbetalningarna, vilket man alltså än så länge inte kan med tjänstepensionen.
Om du ändå bestämmer dig för att ta ut tjänstepensionen först menar Unionens egen pensionsexpert Hans Norin att det är bra att först ta reda på alla dina pensioner. Du kan ju ha tjänat in till flera tjänstepensioner genom livet.
– När du har fått en samlad bild kan du lättare fundera över hur, när och på vilket sätt du vill ta ut dessa. Beroende på din situation kan du välja olika starttidpunkter och uttagstider för olika tjänstepensioner, säger han.
Den tredje saken du bör tänka på är skatten – att inte hamna över drygt 50 000 kronor när pensionen och inkomsten räknas ihop.
– Om lön och pension tillsammans hamnar över gränsen för statlig skatt får du betala onödigt mycket i skatt, säger Monica Zettervall.
Garantipension ett grundskydd
För dig som haft låg till medelhög inkomst genom livet finns ytterligare en sak att tänka på. Kanske har du då rätt till det statliga grundskyddet garantipension som ska kompensera för en låg pension. Den betalas ut från 66 års ålder (2024) och har du rätt till den lär inte din pension växa så mycket om du skjuter på din pension till efter 66 års ålder. Om du gör det hamnar din inkomstbaserade pension förmodligen ändå under den statliga grundskyddsnivån.
– Till den gruppen brukar vi säga att de kan börja ta ut garantipensionen från den ålder man har rätt till den, just nu 66 års ålder, säger hon.
På Minpension.se kan du se vilka pensioner du har rätt till.
Text: Rikard Jakbo
Kombinera jobb och pension - tänk på det här
- Om lön och pension tillsammans hamnar över gränsen för statlig skatt kan du förlora en del av dina pensionspengar, närmare bestämt 20 procent av inkomsten över gränsen för statlig skatt.
- Risken för det ökar om du a) har hög lön och b) är under 67 år. Gränsen är nämligen beroende av din ålder. För dig under 67 år är gränsen 51 275 kronor per månad, men från det år du fyller 67 ligger brytpunkten för statlig skatt högre, på 58 100 kronor per månad (2024).
- Pensionärer får ett kraftigt förhöjt grundavdrag. Men detta börjar gälla först från och med januari det år du fyller 67. Så du som tar ut din pension före denna ålder betalar högre skatt på din pension. Från det år du ska fylla 67 får du också ett förhöjt jobbskatteavdrag som ger lägre skatt även på lönen för dig som jobbar.
- Du har en lön på 18 000 kronor och en pension på 18 000 kronor, sammanlagt 36 000 kronor. Du arbetar 50 procent. Om du är 67 år får du behålla 30 800 kronor efter skatt. Om du är 63 år får du behålla 27 300 kronor i månaden. Skillnaden blir alltså 3 500 kronor i månaden efter skatt.
Källa: Pensionsmyndigheten.
