Hoppa till huvudinnehåll
Pension

Bara 4 av 10 är beredda att jobba längre

Trots att man kommer att få svårt att klara sig på pensionen är de flesta ovilliga att förlänga sina arbetsliv, visar en ny undersökning. En anledning är att de upplever sina arbeten som alltför psykiskt påfrestande.
Niklas Hallstedt Publicerad

De flesta tjänstemän tänker sig att gå i pension vid 65 år, visar undersökningen som TCO låtit göra. Ungefär en fjärdedel tänker sig dock jobba längre. Framför allt män med eftergymnasial utbildning är sugna på att jobba kvar efter 65.

Helt klart finns en stor oro för hur ekonomin kommer att bli efter pensioneringen. På frågan om man tror att pensionen kommer att räcka svarar ungefär en fjärdedel av tjänstemännen nej, medan fyra av tio tror att den knappt kommer att räcka till. Här är skillnaderna mellan män och kvinnor markanta: En tredjedel av kvinnorna tror inte att pensionen kommer att räcka till, bland männen är andelen ungefär hälften så stor.

De allra flesta, 85 procent, säger sig ha möjlighet att jobba kvar längre än planerat och på så vis få mer i pension. Men bara fyra av tio av de som har möjligheten är beredda att ta den. Det gäller även dem som kommer få det knapert som pensionärer. Bland de kvinnor som tror att de inte eller bara knappt kommer klara sig på pensionen är det en tredjedel som kan tänka sig fortsätta arbeta.

– De flesta tjänstemän förstår mekanismen som innebär att de som jobbar längre får högre pension. Ändå är sex av tio inte beredda att jobba längre än de tänkt sig, även om de får svårt att klara sig på pensionen, säger Lena Orpana, utredare på TCO.

En framträdande förklaring till att man inte kan tänka sig att fortsätta jobba är att man helt enkelt inte orkar. Nästan hälften av kvinnorna och en tredjedel av männen anger att orsaken är att arbetslivet är psykiskt påfrestande och stressigt.

– Vi kan se att välutbildade kvinnor i offentlig sektor är en sårbar grupp. Det kan till exempel vara sjuksköterskor, lärare och socialsekreterare. De har inte höga löner, har stressiga jobb och räknar inte med att orka längre än till 65, säger Lena Orpana.

TCO har också tittat på vad tjänstemännen anser skulle kunna förlänga arbetslivet. Möjligheten att byta arbete är en sådan möjlighet.

– En del vill byta helt och hållet. Andra vill kunna bygga på sin utbildning för att kanske få en annan roll på arbetsplatsen, säger Lena Orpana.

Fakta

Urvalet i undersökningen utgjordes av drygt 5 500 personer i tjänstemannayrken både inom privat och offentlig sektor. 3 286 personer besvarade frågorna.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Pension

Studier påverkar din pension – ger flera tusen

En utbildning på högskola ger flera tusen mer i pension. Men det är viktigt att inte plugga för länge.
– Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom.
David Österberg Publicerad 15 maj 2025, kl 06:00
Spargris och pengar
Lönar det sig att plugga? Den som pluggar efter gymnasiet får högre pension än den som börjar jobba direkt efter studenten, enligt en rapport. Colourbox

Den som pluggar efter gymnasiet får oftast högre lön jämfört med den som börjar jobba direkt efter studenten. Högre lön betyder i sin tur oftast högre pension.

Å andra sidan innebär högre studier att man börjar jobba senare – vilket leder till färre år att tjäna in till pensionen.

Tjänsten Min Pension, som ägs av staten och pensionsbolagen, har i en ny rapport undersökt om det är bra eller dåligt för pensionen att plugga vidare. Enligt rapporten lönar det sig nästan alltid att skaffa sig en högskoleutbildning. Snittpensionen för en person som börjar jobba efter gymnasiet är 26 100 kronor, medan en akademiker i snitt får 29 300 – en skillnad på 3 200 kronor (se faktaruta).

Anledningen till den högre pensionen är framför allt högre lön, som i sin tur påverkar både tjänstepensionen och den allmänna pensionen, enligt rapporten. Akademiker kan dessutom ofta arbeta högre upp i åldrarna.

Pensionen grundar sig på alla inkomster

Men det gäller att tänka till innan man påbörjar studierna. Om kurserna eller programmet inte leder till ett högre betalt jobb blir pensionen lägre än för den som inte pluggar. Det beror på att varje arbetad månad ger ett tillskott till pensionen. Tidigare räckte det att ha jobbat 30 år för att få full pension. Nu räknas varje år, vilket gör det viktigare att jobba många år.

– Utbilda dig gärna men övervintra inte på högskola eller universitet. Se till att komma ut i yrkeslivet så får du lön och tjänar in till din pension, säger Dan Adolphson Björck, pensionsekonom på Min Pension.

Dan Adolphson Björck
Dan Adolphson Björck Foto: Rosie Alm

Alla som har jobbat får allmän pension. Den grundar sig på alla inkomster som man har betalat skatt för.

Om man pluggar med studiemedel tjänar man också in till sin pension, men mindre än om man skulle ha jobbat. Den som jobbar och tjänar 20 000 kronor i månaden tjänar in 4 000 kronor till pensionen varje månad. Den som pluggar med fullt studiebidrag tjänar in 800 kronor i månaden till pensionen, enligt rapporten.

Även unga kan få tjänstepension

Om man jobbar har man dessutom chansen att få tjänstepension. Tidigare kunde man oftast inte få tjänstepension innan man fyllt 25, men det är ändrat nu.

Ytterligare en anledning att börja jobba tidigt är att en del av pensionspengarna placeras i fonder. Ju tidigare pengarna placeras, desto större är chansen till god avkastning.