Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Partykungen vs pandemin:1-0

Coronapandemin kunde ha blivit en dödsstöt för ett företag som säljer festtillbehör. Men tack vare snabba beslut, flexibilitet och humor har både laget och lagret på Partykungen i stället växt så det knakar.
Johanna Rovira Publicerad 1 april 2022, kl 11:58
Caroliné Johansson, Mathilda Peters och Moa Sand iförda partyateraljer.
Caroliné Johansson, Mathilda Peters och Moa Sand lever upp till Partykungens motto: "Fight Boredom". Foto: Mikael Wallerstedt

Plötsligt såg partyt ut att vara över. För ett företag som till stor del säljer artiklar till fester och sociala sammankomster såg det onekligen mörkt ut när pandemirestriktioner om begränsningar och social distansering trädde i kraft i mars 2020.

– Vi tappade mer än halva omsättningen från en dag till en annan, säger Janne Waxin, som knappt hunnit bli varm i kläderna som kontorschef på Gävleföretaget Partykungen när pandemin förändrade spelplanen helt och hållet.

50-årspresent till mor

Snabba puckar och gemensamma krafter räddade företaget  mer om det senare  som vd:n Joel Svensson startade som en 50-årpresent till sin arbetslösa mamma Eva Svensson. Joels kompis från gymnasietiden, Jeff Jansson, köpte 40 procent av rörelsen och kom in som nummer tre med titeln vice vd.

Janne Waxin
Janne Waxin

Titlar har å andra sidan inte haft så stor betydelse på Partykungen tidigare. Länge var det en tämligen platt organisation där alla ryckte in där det behövdes, på gott och ont. Men det har blivit ändring på det och kanske mer ordning också.

– Tidigare kunde man få springa på alla bollar och många tog på sig ansvar utan att lönen hängde med. Vi har jobbat mycket med att renodla tjänster och roller och många har fått tydligare arbetsbeskrivningar, säger Janne Waxin.

Guppig omorganisation

Ordföranden för Unionenklubben, Caroliné Johansson, som tills nyligen varit barnledig, väntar ännu på att få svar på hur hennes tjänst ska se ut. Hon har varit på alla avdelningar och haft ansvar för den externa marknaden och tycker att omorganisationen landat bra efter en kanske lite guppig start.

– Det blir mer rimliga förväntningar på varandra nu. Vi har fått bättre verktyg att bygga ramar och sätta gränser, säger hon

Gränser innebär ingalunda murar, påpekar Joel Svensson.

– Vi tycker att alla ska ge input men det är lättare när det finns någon som äger frågan. Min känsla är att det funkar bättre nu än när vi hade den plattare organisationen. Vi är fortfarande ganska platta och murar vill vi inte ha, säger han.

– Vi försöker i möjligaste mån ha demokrati i flertalet frågor – sen finns det tillfällen där jag som ytterst ansvarig måste ha vetorätt.

Vill inte vara chef

Själv jobbar han fortfarande med inköp och håller sig så långt ifrån chefskapet som han kan:

– Man ska göra det man tycker är kul och är duktig på. Man startar ju inte företag för att bli chef.

Lagkänslan är en av de saker man ansträngt sig för att behålla men den begränsas numer till två lag  lagret respektive kontoret. Tidigare var det inte ovanligt att tjänstemännen ryckte in på lagret för att packa varor när det brann i knutarna, men numer är det bara vd:arna och några till som har lov att packa varor, resten anses mest vara i vägen.

Kvinna på klättervägg iförd tröja med texten "Fight boredom".
Partykungen på vägg mot nya höjder. Foto: Mikael Wallerstedt

Partykungen finns i dag fyra länder och växer så det knakar, både vad gäller omsättning och personal. För närvarande arbetar 32 tjänstemän på företaget och flera nya tjänster är utlysta. Det utställningsrum som fanns mittemot tjänstemännens kontorsytor före pandemin har gjorts om till nytt kontorslandskap, men kontorsutrymmet räcker snart ändå inte till.

Hur många som jobbar på lagret fluktuerar beroende på årstid  i oktober, som är företagets bästa månad tack vare Halloween, var det över 100 personer. Eva Svensson, företagets första anställda, jobbar kvar på lagret, om än på deltid.

– Jag tycker fler borde gå ner i tid om de kan, alla är inte gjorda för att jobba hundra procent, säger Joel Svensson.

Verksamheten bromsade

Samtliga anställda på Partykungen fick faktiskt gå ner i tid när coronapandemin slog till. Alla permitterades men i olika grad beroende på hur operativa de är. Även ledningen. Investeringar lades på is, kostnader hölls nere, hyran omförhandlades och inköpen skalades ned.

– Vi har fördelen av att vara snabba och flexibla och satte oss ned och funderade på vad vi har som funkar. Det gjorde att vi överlevde och slapp säga upp någon, säger Janne Waxin.

Det som funkade visade sig bland annat vara uppblåsbara badleksaker och godis.

Under sommaren 2020 kände företaget att det skulle lyckas rida ut stormen och hösten och julhandeln gick som tåget eftersom många valde att köpa julklappar på nätet i stället för att besöka fysiska affärer.

– Kollegor i branschen har haft det tufft men vi har gynnats av förflyttningen och till och med lyckats växa, säger Joel Svensson.

Nyanställde under pandemin

I maj förra året anställdes ett gäng nya tjänstemän. En av dem, Moa Sand, skapade sin egen tjänst. Hon hade gått beteendevetenskapliga programmet på högskolan, men märkte snart att det var supertufft att få relevanta jobb i pandemitider. 

– Till slut sökte jag vilket jobb som helst på företag som inspirerat mig. Jag fick jobb på lagret här och visade framfötterna i två månader. Sen kallade jag lagerchefen till ett möte och frågade om det fanns någon användning för min kompetens eller om jag skulle söka mig vidare.

Visst fanns behov. I dag är Moa Sand rekryterings- och utbildningsansvarig. Sedan maj har hon introducerat 70 nya på lagret.

Mathilda Peters på språng inne på lagret.
Webbkoordinatorn Mathilda Peters ligger bakom idén med kostymtema på fredagar. Foto: Mikael Wallerstedt

Snabbhet och passion är ord som dyker upp gång på gång, oavsett vem som intervjuas, nästan som om de vore inhamrade i alla anställda. Men de uttrycks sannolikt helt utan påtryckningar – inte ens en medarbetare som smygintervjuas på en busshållplats utanför, med löfte om total anonymitet och frihet att tala ur hjärtat, kommer på något ofördelaktigt att säga om sin arbetsgivare.

– Vi har just kommit ur en arbetstopp och precis börjat hämta andan igen och därför känns allt väldigt bra, förklarar Caroliné Johansson de genomgående positiva tongångarna.

Inte heller hon har några större anmärkningar på sin fackliga motpart. Bonusprogrammet lades i och för sig ner efter en förhandling och den gemensamma dagliga frukosten ställdes in – men på grund av pandemin.  Det är ofta kallt på kontoret och rysligt lyhört – hela kontorslandskapet vibrerar när medarbetare går på övervåningen. För att inte tala om ljudet när det spelas rundpingis i sällskapsrummet en trappa upp.

Sen finns det så klart intensiva arbetstoppar.

Unga anställda

– Vi har haft några fall av anställda som gått in i väggen, men de är procentuellt få. Vi är en stor andel ganska unga medarbetare utan så mycket erfarenhet men med mycket passion och engagemang, säger hon.

– Jag tycker vi har ett väldigt öppet klimat, jag har varit med så länge att jag känner mig helt bekväm att säga precis vad jag tycker.

Varje tisdagsmöte får samtliga tjänstemän säga vad de tycker och vara med och påverka. Grundfilosofin är att fler hjärnor, i det här fallet 32 stycken, självklart tänker bättre än en. Det var under ett sådant möte strax före Halloween i fjol som begreppet Squid Game dök upp första gången.

Squid Game-hajp

Innan arbetsveckan var slut hade samtliga sett den hajpade koreanska Netflixserien. Inköparen Tomas Söderström satt hela helgen och kontaktade leverantörer. Företaget lyckades därmed leverera Squid Game-masker i tid till Halloween åt alla som beställt.

Snabbhet och passion, som sagt.

Ändå är det två helt andra ord som är Partykungens mantra: Fight boredom.

Att bekämpa tristessen gör man också bra. Varje fredag är det kostymfredag med tema, och det ligger mycket prestige i att tolka temat bäst. Och man behöver knappt säga omelett förrän personalen slänger sig över lådan med kasserade maskeraddräkter för att klä ut sig och spexa framför kameran.

Snabbt och passionerat.

Partykungens semiplatta organisation:

  • Partykungen.se lanserades i Sverige 2009.
  • Antal anställda:32 tjänstemän, 80 lagerarbetare.
  • Beräknad omsättning 2021: Cirka 300 miljoner.
  • Vd: Joel Svensson.
  • Flera av tjänstemännen har ansvarsområden och arbetsledande funktioner, fem chefer har personalansvar.
  • Företaget har kollektivavtal, Unionenklubb och Handelsklubb.
Arbetsmarknad

Många nya jobb i solcellsbranschen

I år byggs flera nya solcellsparker i Sverige. Den kraftiga utbyggnaden gör att företagen har svårt att hitta kompetens. Solenergiföretaget Turn Energy har hittat nya strategier för att locka sökande.
David Österberg Publicerad 5 februari 2024, kl 06:01
Mattias Norling framför solceller.
Ställde om. Mattias Norling gick från polis till solcellsbranschen och har aldrig ångrat sig.

Sverige är inte känt för sitt soliga klimat. Men det går att bygga solcellsparker här och få el från dem året runt.

Mattias Norling framför solceller.
Foto: Staffan Claesson.

– En stor park producerar hyggligt även i det här vädret, säger Mattias Norling och blickar ut över grådasket. Men sommarhalvåret är förstås bättre. Under sommaren har vi ofta fler soltimmar än i varmare länder. Dessutom ger vårt svalare klimat högre verkningsgrad. Våren är bättre än sommaren, med maj och juni som de bästa produktionsmånaderna.

Mattias Norling är key account manager på solenergiföretaget Turn Energy. En av arbetsuppgifterna är att ha kontakt med stora skogsägare – som skogsbolag, staten och kyrkan – för att undersöka möjligheterna att arrendera mark där solcellsparker kan byggas.

Men att hitta riktigt bra byggplatser är inte alldeles enkelt.

– Det får inte vara för långt till en högspänningsledning, marken får inte vara för kuperad, bergig, blöt eller ojämn.

Måste ta hänsyn till naturvärden och grannar

Företaget måste också komma överens med skogsägaren. Turn Energy arrenderar marken genom ett avtal som löper på runt 40 till 45 år.

– För en skogsägare kan det vara en fördel att få ett arrende varje år, jämfört med att behöva vänta mellan 60 och 80 år på pengar från slutavverkningen, säger Mattias Norling.

Det kan också finnas naturvärden och grannar att ta hänsyn till.

– En solpark har lägre påverkan än vindkraftverk, tycker jag. De saknar rörliga delar som kan påverka djurlivet. Dessutom är parken inte synlig på långt avstånd, och marken där den byggs är lätt att återställa efter avslutad driftsperiod. Men om vi bygger en park i en skog är det ju inte skog där längre. Det påverkar såklart jägare, svampplockare, orienterare och andra som är i skogen. Å andra sidan är en solcellspark oftast liten i förhållande till hur mycket skog som finns.

Säljer el till stora företag

Hittills har bolaget främst riktat in sig på åkermark som de arrenderar av lantbrukare. I år byggs fyra parker: tre på skogsmark och en på dålig jordbruksmark. Nästa år blir det ännu fler. När solcellsparkerna står klara ska elen de producerar säljas till stora företag, som industrier.

– Industrin skriker efter grön energi. Om vi kan teckna försäljningsavtal med företag vet vi också att det finns förutsättningar för att bygga parken, säger Mattias Norling.

Den absoluta majoriteten av Sveriges energi kommer från vattenkraft och kärnkraft. På tredje plats finns vindkraften, följd av kraftvärme. Solkraften står bara för en procent av den totala elproduktionen.

– Det här är en helt ny bransch. Hittills har solceller främst byggts på bostäder. Vattenkraft och kärnkraft kommer fortsatt vara basen i Sverige, men jag ser ingen anledning till att solkraft inte kan bli lika stor som vindkraft. Solkraft och vindkraft kompletterar varandra, eftersom det ofta blåser mer på vintern, säger Mattias Norling.

Svårt att rekrytera i liten bransch

Elin Forsberg.
Elin Forsberg. Foto: Staffan Claesson.

Turn Energy är ett ungt företag som växer så att det knakar. Det hette tidigare HP Solartech och sålde då solceller till privatpersoner. Vid årsskiftet ändrades affärsmodellen, nu ska bolaget alltså bygga och driva solcellsparker och sälja elen från dem. Vid årets början arbetade 18 personer för Turn Energy. Snart är de 40, enligt HR-chefen Elin Forsberg.

– Vi har lyckats göra de rekryteringar vi behöver, men det är svårt. Branschen är liten och ny så det finns inte jättemånga andra företag att rekrytera från. Vi är dessutom ett nytt och okänt företag, vilket kan göra att det blir ett större steg att gå till oss.

Turn Energy har därför valt en rekryteringsstrategi som går ut på att se bortom branscherfarenhet.

– Vi ser mer till vilka övriga erfarenheter en person har och lägger stor vikt vid personlighet. Vi har fokus på attityd och vilja: vill man så lyckas man. Vi är också noga med kompetensutveckling, säger Elin Forsberg.

Mattias Norling är en av dem som helt bytt bransch. Han inledde yrkeslivet som professionell friidrottare och blev sedan polis. Efter 13 år var jobbet inte lika roligt som det en gång var och dessutom var det svårt att kombinera skiftarbete med familjeliv.

– Jag träffar ofta på gamla kollegor som frågar om jag ska komma tillbaka. Men jag har aldrig ångrat att jag bytte bransch. Karriärbytet gjorde att jag växte som person.

Från bilförsäljare till projektledare

Claes Israelsson har också bytt bransch. Han drev bilfirma med en kompanjon men sålde och bestämde sig för att göra något annat. Genom tillfälligheter fick han jobb som säljare på HP Solartech och är nu projektledare.

– Jag halkade in här på ett bananskal och det var ett jättebra bananskal. Vi är på obruten mark och vår kultur är A och O för att driva oss framåt. Ingen är fast i gamla hjulspår, ingen säger ”så här har vi gjort i 30 år”. Vi har en hög tolerans för misstag och för att man måste testa sig fram. Det gör att man vågar fatta beslut och sedan omvärdera och utvärdera, säger han.

För personalen är det samtidigt en utmaning att saker hela tiden förändras.

– För ett år sedan var det nya besked på varje måndagsmöte. Det kräver personal som gillar när det händer saker. Men vi har ett ungt tänk: vill man vara med på tåget gäller det att gilla läget, se potentialen och vara nyfiken på var vi hamnar. Vi är lite som dåtidens rallare och det finns en stolthet i att man är med och bygger upp något nytt.

Gemensam träning på onsdagar

Kontoret är helt nybyggt och finns i Uppsalas nya industriområde några kilometer utanför staden. Här spelas loungemusik och på toaletterna är det fågelsång.

– Tyvärr måste vi snart leta nya lokaler, vi kommer inte att få plats här. Det är synd, för vi har lagt mycket energi på att göra det mysigt, säger Elin Forsberg.

När ett företag växer snabbt blir onboarding, introduktionsprocessen, extra viktig.

– Vi är måna om att alla nyanställda besöker företagets olika delar, så att de känner att de är med och är en del av rörelsen. Vi lägger också mycket kraft på att bygga en gemensam kultur. På onsdagar tränar alla tillsammans, på måndagar har vi gemensamma frukostar och vi uppmanar alla att äta lunch, gärna matlåda, tillsammans. Som HR-chef får jag gå runt och se till att alla mår bra, säger Elin Forsberg.

Att företaget är nytt och okänt kan vara både en nackdel och en fördel, tror hon.

– Många lockas av att det är ett nytt, häftigt och roligt företag. Branschen ligger rätt i tiden och vi som jobbar här bidrar till att göra något gott. De personer som har sökt sig hit har gjort det för att de vill vara med på den här resan och just nu bygger vi flygplanet medan vi flyger.

Solklar framtidsbransch

Jobb finns. Solenergibranschen har stor brist på kompetent personal. Enligt branschföreningen Svensk Solenergi saknar sektorn 800 personer med utbildning inom solenergiteknik. 

Utbildningar. Flera yrkeshögskolor har utbildningar till solenergitekniker och solenergiprojektör. De är mellan ett och två år långa.

Många yrken. Branschen behöver också annan personal, som säljare, jurister och projektledare.

Lägre produktion under snöiga vintrar

  • 365 dagar om året kan solceller producera energi.
  • Produktionen är lägst mellan december och februari och minskar kraftigt om solcellerna täcks av snö. Moderna solceller kan dock ta upp solljus även från undersidan.
  • En solcellspark har en livslängd på omkring 40 år.
  • Förra året kom 69 procent av Sveriges elproduktion från förnybara källor.
  • Enligt en prognos från Energimyndigheten kan mellan 5 och 10 procent av Sveriges elproduktion komma från solkraft år 2040.

Världens största solcellspark finns i Indien

  • Världens största solcellspark ligger i Indien. Den täcker 4 500 hektar och har en effekt på drygt 2,2 gigawatt.
  • I Sverige fanns år 2022 64 solcellsparker som var och en producerade mer än 1 megawatt el.
  • Sveriges största solcellspark finns i Strängnäs. Effekten är 14 megawatt, men ska byggas ut till 20 megawatt. Stora parker finns också i Linköping, Sjöbo, Göteborg och Borås.
  • Av de europeiska länderna är Tyskland störst på solenergi. På andra plats kommer Spanien, följt av Polen, Nederländerna och Frankrike. Sverige placerar sig på tionde plats.