- Själva uranet kostar cirka 1,5 öre per kilowattimme, anrikningen* kostar 1 öre och själva bränsletillverkningen 1 öre. Totalt alltså 3,5 öre per kilowattimme.

-  Men som elkonsumenter får vi ju betala bra mycket mer än så.  Och elpriset har inte ett dugg med kostnaden för uranet att göra. Kärnkraften har ju ett rörligt pris och vilket det priset är bestäms av Noordpool där alla får handla på samma villkor, oavsett var uranet kommer ifrån.

Det är det bolag som bryter uranet som tjänar pengar, påpekar han. Och ju billigare man kan bryta, desto större blir förtjänsten för bolaget.

- Och eftersom det finns en efterfrågan så har ju bolaget ingen anledning att sälja billigare.

Även om staten skulle kunna dra in pengar genom en beskattning av bolagets vinst så är Björn Karlsson mycket skeptisk till att det skulle leda till ett lägre elpris. Liksom han är till att elen skulle bli billigare om ett statligt bolag bröt uranet.

- Jo, jag är misstänksam när det gäller ett statligt ägande i den här situationen. Jag tror att elen kan bli dyrare då. I dag finns ju i alla fall en konkurrens.

Också Naturskyddsföreningen har påtalat att svenskt uran inte blir billigare då det ändå måste köpas till ett världsmarknadspris.

*Anrikning är separering av olika ämnen i en blandning, för att öka koncentrationen av det åtråvärda ämnet.
Källa: www.wikipedia.se