Underkännandet av den fackliga blockaden mot lettiska Laval un Partneris skolbygge i Vaxholm vintern 2004/05 är mer riktat mot svenska staten än Byggnads, även om det komplexa byggavtalet anses utgöra ett hinder för utbytet av tjänster inom EU.

Arbetsdomstolen, som slutgiltigt avgör målet senare i år, hade bett EG-domstolen om ett förhandsbesked. Var den fackliga stridsåtgärden förenlig med den fria rörligheten för tjänster samt gemenskapsrättens förbud mot diskriminering av gästande tjänsteföretag?

Nej, svarar EG-juristerna i Luxemburg på båda frågorna.

De kritiserar Sverige för att minimilöner varken införts i lag (utstationeringslagen) eller avtal. Sverige har inte heller utnyttjat möjligheten att allmängiltigförklara lönenivåerna i kollektivavtalen, som till exempel Finland. Att bara hänvisa gästspelande utländska arbetsgivare till arbetsmarknadens parter för information duger inte. Arbetsgivarna ska inte behöva förhandla om lönerna från fall till fall. Och att konflikta mot en utländsk arbetsgivare som redan är bunden av kollektivavtal i sitt hemland är diskriminerande, resonerar domstolen.

Rättsläget är nu oklart.

TCO:s chefsjurist Ingemar Hamskär  och chefen för LO-TCO Rättsskydd, Dan Holke, har tipsat om att den del av mbl som kallas lex Britannia skulle kunna skrivas om så att det för de anställda förmånligaste avtalet ska gälla, om ett svenskt och ett utländskt kollektivavtal ställs mot varandra i en konfliktsituation.

Utslaget i EG-domstolen riskerar annars bakbinda svenska fackförbund. De kan inte slåss för lika löne- och arbetsvillkor mellan svenska och i Sverige tillfälligt utstationerade anställda. En utländsk arbetsgivare ska nämligen inte behöva betala mer än "minimilön" trots att arbetet kanske utförs i ett område med höga marknadslöner och av erfarna arbetare eller tjänstemän. Den gästspelande entreprenören kan då konkurrera med lägre personalkostnader, när kvalitet och kompetens, effektivitet och nytänkande, borde vara vägledande principer.