Hoppa till huvudinnehåll
Övrigt

Den hållbara svenska modellen. Innovationskraft, förnyelse, effektivitet.

SNS Förlag
Lars Sköld Publicerad 25 februari 2013, kl 17:09
 Ännu en bok om den svenska modellen... Man suckar lite när man griper sig an boken. Förmodligen är själva begreppet "den svenska modellen" ett av de mest oprecisa av alla som används i samhällsvetenskapliga sammanhang, samtidigt som användningen är vida spridd. Varje författare tvingas definiera begreppet efter eget huvud. Den här antologin innehåller tio uppsatser som angriper ämnet från lite olika håll. Majoriteten av författarna är ekonomhistoriker och företagsekonomer.

Enligt redaktörerna bör man med "den svenska modellen" inte enbart avse en partsmodell med löneförhandlingar som grund, framför allt från Saltsjöbadsavtalet 1938. En annan tolkning är att betrakta "den svenska modellen" inte bara som en partsmodell utan även inkludera uppbyggandet av ett välfärdssamhälle. Men redaktörerna till den här boken vill gå ännu längre. "Den svenska modellen" kan uppfattas som en historisk kompromiss mellan arbete och kapital. Här vill man plocka in flera delar av den process som omvandlat Sverige till dagens samhälle; ägarrelationer, produktivitet,  arbetsplatsorganisation, arbetsplatssystem, arbetsmiljö, arbetsmarknad, medbestämmande, partsrelationer och lönebildning. Man skulle kunna säga att vad författarna är ute efter är svaret på frågan "hur blev det moderna Sverige till?" Visserligen tillhör de flesta av kriterierna ovan vad man vanligen inkluderar i "den svenska modellen" Men andra kriterier vidgar analysmetoden till att gälla i stort sett vilket land som helst, till exempel Finlands ägarrelationer, produktivitet, arbetsplatsorganisation och så vidare? Det unika med Sverige skulle då bestå av kompromissen mellan arbete och kapital. Och då kommer vi till frågan om hur man ska betrakta konflikten mellan arbete och kapital och hur man sedan definierar en kompromiss mellan arbete och kapital.

Nåja, det går utmärkt att läsa den här antologin utan att nämnvärt behöva fundera över i vilken modell redaktörerna försöker pressa in innehållet. Det, alltså innehållet, spänner över vida fält av Sveriges modernisering.

För en av de intressantaste uppsatserna svarar Maths Isacsson, professor i ekonomisk historia i Uppsala. Hans bidrag handlar om hur arbetets villkor har förändrats sedan 1930-talet, det årtionde då Saltsjöbadsavtalet undertecknades.
Isacsson urskiljer tre faser i utvecklingen, mekaniseringen till följd av det industriella genombrottet på 1870-talet, automatiseringen från 1940-talet och datortekniken med början på 1970-talet. En av följderna av den här utvecklingen var att arbetskraften delades upp i människor med respektive utan yrkeskunskaper. Människorna med yrkeskunskaper kom att åtnjuta allt större frihet - större ju högre upp i hierarkin de befann sig, medan de utan yrkeskunskaper kedjades vid rutinuppgifter. Den här utvecklingen har fortsatt i accelererande takt. Det så kallade K-samhället (konsumtion, kreativitet, kunskap, kommunikation) ställer nya krav. Människor "är" inte längre sitt yrke "jag är snickare", utan arbetar mer och mer "som", "jag jobbar som marknadsförare". Detta får konsekvenser, inte minst för facket. Att hävda en bestämd verklighetsbild, givna yrkesgränser och ett specifikt yrkesinnehåll blir allt svårare. För Sif och HTF var det ett bärande motiv att slå samman de två förbunden till Unionen. Ytterligare en faktor som Maths Isacsson identifierar är att "talang ersätter erfarenheter och kunskaper". Varje anställd måste i dag ha talang att kunna klara nya svårigheter och problem. Ingen större sak för resursstarka personer, medan de resurssvaga som vanligt blir förlorare. Samtidigt betyder utvecklingen att lojaliteter minskar, liksom tilltron till institutioner och erfarenheter förvärvade under många års arbete. För fack- och yrkesföreningar urholkar det maktbasen.

Det här resonemanget snuddar vid en tanke som återfinns i Tony Blairs memoarer. När Blair funderade över hur han skulle kunna göra Labourpartiet regeringsfähigt igen observerade han att samhällsutvecklingen och olika samhällsreformer förändrar samhället på ett sätt som gör att organisationsformer och t ex lagstiftning som var effektiva vid det tillfälle de användes för att förändra blir mindre och mindre relevanta just på grund av att de var effektiva när reformerna genomfördes. Förändringarna och reformerna ställer just genom sin framgång - samhällsförändringar - krav på att organisationerna och deras verktyg förändras och utvecklas för att vara effektiva i nästa skede av samhällsutvecklingen. Organisationer och institutioner måste reformeras i takt med utvecklingen, annars blir de irrelevanta.

Förutom dessa reflektioner innehåller antologin allt möjligt; högt och lågt; CSR (Corporate Social Responsibility) d v s företagens ansvar för det omgivande samhället; småföretagen, där utgångspunkten för bidraget är att den svenska modellen inte når in i småföretagen; spänningen och dynamiken mellan stora och små företag m m. Ska man utse någon gemensam nämnare för antologin handlar det närmast om att dagens arbetsliv i hög grad handlar ökande krav på rörlighet och flexibilitet. Samtidigt växer det fram nya livsmönster, familjeformer och sociala behov. I vilken grad det ena påverkar det andra och vad som är hönan respektive ägget framgår dock ej.

Lars Sköld