Att regeringen skulle få backa från planerna på en obligatorisk a-kassa var uppenbart efter alla kritiska remissvar. Varken fack eller arbetsgivare trodde på idén. Nu bakas a-kassan i stället in i den större utredning om hela socialförsäkringssystemet som Saco och TCO länge förespråkat. Det har också varit miljöpartiets linje.
Men skadan är redan skedd. Att regeringen ställt en halv miljon anställda utan skydd vid arbetslöshet måste beskrivas som ett Fiasko Grande. Så många har lämnat a-kassan sedan ersättningen sänktes och avgifterna tredubblades. De arbetslösa fick ta smällen för att alla med jobb skulle få sitt skatteavdrag. Över en miljon människor i Sverige har nu ingen försäkring mot arbetslöshet - samtidigt som lågkonjunkturens frostiga vindar blåser över landet och varslen kan räknas i fallna höstlöv.
Därför tvingas alliansen nu till ytterligare en partiell återställare. Egenavgifterna till a-kassan reducerades något från 1 juli i år och sänks med 50 kronor från juli 2009. Det innebär för Unionens medlemmar en a-kasseavgift på 164 kronor i månaden mot dagens 214. Akademikernas och Lärarnas avgifter blir nästan helt återställda till vad som gällde före regeringsskiftet (en knapp hundralapp), medan vissa LO-förbund fortfarande kommer att ha ungefär tre gånger så höga avgifter.
Det ska räcka med ett halvårs medlemskap i en a-kassa (12 månader i dag) för att få rätt till ersättning. Regeringen backar också från de krångliga inträdeskraven med ett visst antal arbetade timmar i veckan för att kunna bli medlem i en a-kassa. Sammantaget är detta en nödvändig politisk reträtt. Att få tillbaka en halv miljon människor i försäkringen är dock inget man gör i en handvändning, som Peter Schönefeld, kanslichef på a-kassornas samorganisation, påpekar i en nyhetsartikel för Kollega. Han vågar knappt tro att 175 000 ska återvända, vilket är arbetsmarknadsministerns förhoppning.
Andra delvisa återställare som vi kommenterat på denna plats är pengarna till yrkesutbildning i komvux regi, 33 miljoner nästa år till Arbetsmiljöverket och skyddsombuden samt ett arbetsmiljöpolitiskt kunskapsråd med forskare och experter i stället för nerlagda Arbetslivsinstitutet.
