Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Nytt förslag kan påverka tjänstepension
Om fem år kommer vi ha rätt att jobba till 69 om det blocköverskridande förslaget blir verklighet. Från politiskt håll hyser man inga farhågor att Svenskt Näringslivs nej kommer att äventyra förändringen.
Pensionsgruppen, med företrädare från samtliga riksdagspartier utom Vänstern och Sverigedemokraterna vill se en höjning av den så kallade las-åldern, den ålder som den anställde har rätt att stanna kvar i arbete.
Men Svenskt Näringsliv som företräder arbetsgivarna i privat sektor vill kunna påverka vilka som ska få arbeta vidare efter 67, och nobbar Pensionsgruppens förslag.
Från fackligt håll pekar man på problemen med detta eftersom inte bara lagar, utan även kollektivavtal måste ändras framöver.
Men Fredrik Lundh Sammeli (S), ordförande för riksdagens socialförsäkringsutskott, är inte oroad.
– Vi är övertygade om att om politiken fattar de långsiktiga besluten kommer arbetsmarknadens parter att ta sitt ansvar. Jag utgår från att Svenskt Näringsliv ser sin roll i den svenska modellen och tar det ansvar som förväntas.
Överenskommelsen innebär även att det ska göras ”en översyn av avdragsreglerna för tjänstepensionen”. Det hänger samman med att det i dag går att plocka ut tjänstepension redan från 55 års ålder.
– Vi vill bidra till långsiktiga och trygga pensioner, det är inte rimligt att ha system som inte är smarta tillsammans. Vi tar ansvar för helheten. Då är det viktigt att tjänstepensionerna hänger med.
När rätten att arbeta längre höjs krävs även höjningar av åldersgränser i trygghetssystemen.
– Ska vi få människor att jobba lite längre, krävs också att trygghetssystem som a-kassa och sjukförsäkring följer med. Det har varit viktigt för oss, säger Fredrik Lundh Sammeli.
Läs mer Unionen: Tryggheten måste följa med
Olika delar av pensionsöverenskommelsen kommer att sjösättas olika fort. En av de första åtgärderna blir förändringar av premiepensionssystemet. Där kan man förvänta sig en uppstramning år 2019, enligt Fredrik Lundh Sammeli.
Läs mer Unionen: Höjd pensionsålder kräver bättre arbetsmiljö
Pensionsgruppens förslag i korthet:
Premiepensionssystemet ska reformeras och staten ska ta ett större ansvar för att det inte ska finnas aktörer som lurar till sig de framtida pensionerna. Det innebär också att antalet fonder kommer att minska avsevärt.
Pensionsåldersgränser och motsvarande åldersgränser i trygghetssystemen, exempelvis sjukförsäkring och a-kassa, höjs.
Den lägsta åldern för att ta ut allmän pension höjs stegvis:
- 2020 från 61 till 62 år
- 2023 från 62 till 63 år
- 2026 från 63 till 64 år
Rätten att stanna kvar på arbetsmarknaden, las-åldern, höjs:
- 2020 från 67 till 68 år
- 2023 från 68 till 69 år
Förändringarna innebär att alla pensionsåldersgränser och motsvarande åldersgränser i trygghetssystemen (exempelvis sjukförsäkring och a-kassa) höjs och att dessa sedan kopplas till utvecklingen av medellivslängden.
Arbetet för att få till insatser för en bättre arbetsmiljö och bättre möjligheter att ställa om under arbetslivet ska intensifieras. Detta ligger dock utanför Pensionsgruppens mandat att fatta beslut om.
Ett råd för arbetsmarknadens parter knyts till Pensionsgruppen. Det fortsatta arbetet för ett längre och mer hållbart arbetsliv bör ske i samarbete med parterna, anser Pensionsgruppen.
En delegation som ska arbeta för att motverka åldersdiskriminering och för att ta tillvara äldres kompetens tillsätts.
En översyn av avdragsreglerna för tjänstepensionen görs. Avsikten är, enligt Pensionsgruppen, att få det allmänna pensionssystemet och tjänstepensionerna att fungera bättre tillsammans.
Åtgärder för att få till mer jämställda pensioner ska till. Pensionsgruppen konstaterar att kvinnor har i snitt 30 procent lägre pension än män.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Pensionsspara eller inte – så ska du tänka
Vi läser ofta om att pensionerna är så usla – vilket får många att satsa på privat pensionssparande. Flera studier visar dock att genomsnittspensionärens ekonomi är god. Vi reder ut hur du kan tänka.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Varför så dystra budskap om pensionen?
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
Allmänna pensionen en bra grund
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Pensionssparande kan minska effekten av deltid
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
Pension - så räknar Alecta
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.
