Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Okänt arbete för mångfald

Publicerad

Okänt arbete för mångfald

SIF:s arbete för mångfald är okänt bland medlemmarna. Det visar studentuppsatsen SIF:s policy och andras verklighet från Malmö högskola.

Uppsatsen är skriven på uppdrag av SIF Syds invandrargrupp av fem studenter som läser internationell migration och etniska relationer.
Studenterna har intervjuat SIF-medlemmar, både svenskar och personer med invandrarbakgrund, på två stora internationella företag i Malmö. Frågorna handlade om hur invandrare behandlas på arbetsplatserna och om vad medlemmarna vet om SIF:s arbete mot diskriminering.
Mångfald tycker alla de intervjuade att man ska sträva efter. Samtidigt är den allmänna inställningen att frågan om etnisk diskriminering inte är aktuell eftersom de sällan pratar om den. Vilket enligt uppsatsen alltför lätt kan feltolkas som att det inte finns några problem.
En del tror att anställda med invandrarbakgrund har svårare att bli befordrade, men bara en av fem tror att det förekommer etnisk lönediskriminering.
De intervjuade tycker att svenskar och invandrare har olika arbetssätt. Svenskar anses ofta vara punktliga och använder sig av rak kommunikation. De uppfattas även som mer effektiva, eftersom invandrare ofta ägnar sig åt "kringsnack" och kan sitta och prata flera timmar.
SIF:s policy för mångfald är okänd bland de intervjuade, även hos en person som är ledamot i klubbstyrelsen. Orsaken kan enligt uppsatsen vara antingen att SIF inte marknadsfört policyn eller att klubbarna är ointresserade.
Delar av policyn kritiseras av studenterna. De reagerar mot att SIF rekommenderar arbetsgivaren att utnyttja sommarjobb, praktikplatser och vikariat för att få en bild av den sökandes kompetens. Studenterna ifrågasätter om detta även gäller arbetssökande med svensk bakgrund och vad rådet betyder för attityden mot invandrare.
Uppsatsen avslutas med några råd om hur SIF bättre kan jobba mot etnisk diskriminering på arbetsplatserna. Studenterna menar att det behövs bättre marknadsföring och mer personligt engagemang för att synliggöra problemen. Lönestatistik med kategorierna svenskfödda och utlandsfödda kan vara ett sätt. En tydligare strategi för mångfald behövs också.

JOHANNA JOHNSSON © siftidningen 1999

Mer om SIF:s arbete för mångfald  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.