De flesta förväntar sig inte precis att fantasin ska flöda när arbetsgivarens julklappar ska delas ut. Men det finns åtminstone vissa saker vi undanber oss.
- Företagets egna give-aways. Det känns bara för fattigt, då är det bättre att inte få någon julklapp alls.
- Presenter som manar oss att jobba mer eller bättre, till exempel tröjor med märkliga tryck, som "at your service"
- Klappar som skickar fel signaler, som kollegan som i kristider fick en brödkniv som mest liknade ett japanskt harakirisvärd.
- Musik - företagsledningen och jag har sannolikt inte samma musiksmak.
Presentkort - jag vet att det råder delade meningar om detta, och att vissa blir superglada, men jag har en låda med helt värdelösa presentkort där sista giltighetsdagen passerat och jag blir sur varje gång jag får syn på dem.
- Ett träd. Jo, det är fint och välmenande att skänka pengar till exempelvis trädplantering, men min godhet vill jag ska komma från mig.
- Jubileumsbok över företagets/organisationens histora. Snälla! Det finns en anledning till att ingen köpte boken och att det ligger sju ton överblivna exemplar i källaren och skräpar.
- Prydnadsföremål från en "fräsig" boutique som av en händelse råkar drivas av chefens respektive.
- Droger - en jättedålig julklapp på så många sätt, även om Valium förmodligen skulle sitta fint på julafton. (En kompis fick faktiskt medicin mot någon venerisk sjukdom av sin chef en jul - fast det är klart hade hon dessutom fått en venerisk sjukdom skulle det ha varit en ännu sämre present.)
- En julklapp, bokstavligen. En klapp på stjärten från chefen eller kollegan förfyller ytterst sällan julstämningen.
