Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Privat aktör utmanar facket

Fackförbunden har fått konkurrens från privat håll. Jobbgarant AB vänder sig till alla anställda, oavsett bransch eller anställningsform.
Lina Jonsson Publicerad 11 november 2011, kl 15:18

Bakom initiativet står bland annat Johnny Swensson och Karl Wallin, som har ett förflutet i försäkringsbranschen.

- Tanken med initiativet är framförallt att vi ska vara ett alternativ. I takt med att samhället har utvecklats har även behovet hos individerna förändrats. Det tycker inte vi att alla fackförbund har förberett sig på, säger Johnny Swensson.

Jobbgarant erbjuder rättshjälp, inkomstföräkring, karriärcoachning och jobbgaranti. Den som blir arbetslös ska inom tre månader ha fått fem relevanta jobbförslag. Däremot sluter företaget inga avtal eller hotar med stridsåtgärder för att driva medlemmarnas krav.
- Vi inriktar oss på individanpassade tjänster där varje medlem får hjälp utifrån sitt behov och inte ses som en kollektiv massa. Jag tror att konkurrens främjar utvecklingen för fackförbunden. De behöver ställa sig frågan varför ett alternativ som oss uppkommer, säger Johnny Swensson.

Unionens förbundsjurist Susanne Forsman anser att ju fler som hjälper arbetstagare till ett bättre arbetsliv, desto bättre. Däremot är hon tveksam till Jobbgarants tjänster.

- De erbjuder tjänster som redan finns i etablerade fackförbund. Jobbgarant är inget fackförbund, de tecknar inga kollektivavtal och kan därför inte påverka de anställdas villkor på arbetsplatsen, vilket är en viktig del i fackets arbete.

Jobbgarant räknar med att locka 3 000 medlemmar det första året- och 80 000 inom fem år.
- Vi lanserade för en vecka sedan och intresset har varit stort, så det känns som ett rimligt mål, säger Johnny Swensson.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.