Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Utlandsjobbare - så funkar de

Unionens medlemmar som arbetar utomlands har alla sina skäl till att de flyttade. Många ser det som förkovring eller utmaning och sökte sig självmant ut i världen, andra blev erbjudna ett så intressant jobb att de inte kunde säga nej.
Eva Karlsson Publicerad

De flesta som svarat på en minienkät som Kollega gjort är ingenjörer, säljare, inköpare, IT-människor eller chefer på olika nivåer och för en tredjedel är det deras första uppdrag utomlands. Övriga hade varit ute förr. Medelåldern på de svarande är 47 år, majoriteten är män.

Häften ville svara på frågan om vad de har i lön. Den som tjänar minst av dem har runt 30?000 kronor brutto, den som har högst har 60?000 netto. En tredjedel har fri bostad.

Avtalad arbetstid är mellan 37 och 40 timmar i veckan. Hälften jobbar mer, femtio timmar är inte ovanligt. Bara en har övertidsersättning. Semestern varierar från 20 till 38 dagar. En tredjedel av de medlemmar som svarat har en fri hemresa per år.

Två av tre har övriga förmåner som kan vara: bredband, mobilabonnemang, lunch, bil med chaufför, reseersättning för barn på besök, fri bil och bensin, el, vatten och gas, skola för barn, pendelkort, sponsring av friskvård och massage, fri läkar- och tandvård och svenska tidningar. 

De flesta kan göra sig förstådda antingen på språket som talas i landet eller med engelska. Ett par medlemmar har tolk hela tiden, några fler måste ha det vid möten med vissa myndigheter.

Bara ett fåtal har känt sig hotade någon gång. De har då befunnit sig i oroliga områden.

Majoriteten har familj och har den med sig. På frågan vad man saknar mest, svarar de som har vuxna barn i Sverige att det är just barn och barnbarn. Medlemmarna och deras familjer trivs oftast mycket bra i det nya landet.  

Vad vill man göra när uppdraget är slut? Gå i pension, säger några. Andra svarar att de inte har några planer men att de inte oroar sig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.