Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Jobbet som maskot

Jag vill ha ett sådant jobb, en gång i mitt liv i alla fall.
Eva Karlsson Publicerad

På stora sporttävlingar brukar det finnas en maskot som spexar, slänger kyssar till publiken och lattjar med stjärnor som Sanna Kallur och Johan Wissman. Det kan vara en björn, en varg, en påhittad figur. Nu senast på skid-VM i Oslo tyckte jag mig se några snögubbar som hoppade i otakt vid en prisceremoni.

Jag vill ha ett sådant jobb, en gång i mitt liv i alla fall. Men det ska vara en riktig maskot, inte en Bamse på solsemestern som barnen klänger på och smetar in med jordgubbsglass utan en maskot på en sportarena. Varför har jag den här läggningen?

Det är mycket enkelt: Eftersom jag har en tendens att förminska mig själv i stora sällskap skulle jag som maskot kunna ha en av huvudrollerna utan hämningar. Visserligen gillar jag inte att klä ut mig, men jag behöver ju inte slänga masken vid midnatt och offentligt stå för det jag gjort. Inte är jag så mycket för att förställa mig heller, men som den söta oemotståndliga nallebjörnen skulle jag bara vara mig själv och mycket mera av mig själv. Jag skulle stråla!

Åh, hur får man jobbet?

DN-galan ligger bra till geografiskt och jag börjar där. Deras kansli svarar på första signalen men det visar sig att de inte har någon.

Jag kontaktar flera personer som hänvisar mig vidare. "Skojig fråga", säger en, andra väljer att inte kommentera. Medan jag lyssnar på signalerna i luren hittar jag Barni på nätet.

Barni var maskot under EM i Barcelona förra året. Men under veckan blev han så impopulär att han fick kasta sig över de aktiva för att få kramar. Stackars Barni. Alexander Lundholm, Sveriges radio, berättar på EM-bloggen att "Andreas Thorkildsen firade ännu ett guld genom att lyfta upp det enorma ägget över axeln och springa omkring med det på innerplan. Men norrmannen kom att ångra detta glädjefnatt." Varför? Jo, svarade Thorkildsen. "Den killen luktade inte gott. Jag lyfte upp honom och hans svett kom på min t-shirt. Jag får nog bränna den."

Anders Albertsson, arenachef på Ullevi, är den som kan det här om maskotar. Jo, Finnkampen har ett lodjur som heter Kalo.

- Namnet är en sammanslagning av Kal och Lo. Det är en så kallad göteborgsvits. Lodjuret togs fram som en kommersiell produkt och symbol till friidrotts-VM 1995 här i Göteborg, sedan tog Finnkampen över maskoten.

Då, 1995, var det fem Kalosar som sprang runt och jobbade som glädjehöjare. Nu är det en Kalo som samarbetar med Finlands lejon, en helg varje höst. 

Kan man söka jobbet?

- Ja, det kan man väl göra... Men vi brukar handplocka personerna i fråga.

Min egen tystnad får mitt hopp att sjunka. Vad behöver man kunna, frågar jag.

- Man ska vara atletisk, kunna locka fram leenden och gå ner i spagat och sådant.

I spagat? Jag är ingen atlet och jag vågar inte ljuga som Martina Haags rollfigur i Underbar och älskad av alla. Men jag skulle kunna träna, jag har trots allt hela sommaren på mig. Är det okej om jag kontaktar dig igen, lite senare, säger jag.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kvinna sitter på huk och tittar på en hund, som tittar tillbaka på henne
Hundträning kan räknas som friskvård, men arbetsgivaren gör bedömningen. Emmelie Tilly får bidrag för att träna hunden Exa på Botkyrka Brukshundklubb. Foto: Anders G Warne

Det är en halvsolig dag när Kollega möter upp teamledaren Emmelie Tilly och hennes ena hund, schäfertiken Exa, på Botkyrka Brukshundklubb. I dag ska matte och hund träna brukslydnad, som ingår i hundsporten bruksspår.

Bruksspår innebär att hunden lär sig följa en människodoft i terräng och hitta apporter, alltså utplacerade föremål. Emmelie Tilly har även hönsehunden Ebbe som hon tränar hundsporten specialsök med. Den går ut på att hunden söker efter och markerar en specifik doft i olika miljöer, exempelvis rum, fordon eller utomhusområden.

Hundträningen ger både motion och återhämtning

Emmelie Tilly, porträttbild
Emmelie Tilly. Foto: Anders G Warne.

Emmelie Tilly och hennes hundar tränar två , tre gånger i veckan. Delar av kursavgiften finansierar hon med sitt friskvårdsbidrag.

– Att träna med sin hund är klockren friskvård och jag kan verkligen rekommendera hundägare att använda bidraget till hundsport.

– Man rör sig mycket, är ute i naturen och det är mentalt väldigt avstressande eftersom du bara fokuserar på hunden och kommunikationen er emellan.

Men hon har inte alltid kunnat använda friskvårdspengen på det här sättet. På sin tidigare arbetsplats fick hon avslag till att träna sina hundar. Varför hon blev nekad fick hon aldrig reda på, men hon tror att en anledning kunde vara att arbetsgivaren själv inte kände till sporten eller hade hund.

Förra jobbet sa nej, nya arbetsgivaren sa ja

När Emmelie Tilly i höstas bytte arbetsgivare och hamnade på en hundvänlig arbetsplats var det inga problem att få friskvårdsbidraget hon önskade.

Det var genom sin lokala hundklubb som hon fick reda på att man kunde ansöka om friskvårdsbidrag för att träna sina hundar.

– Det finns en mängd träningsformer man kan göra med sin hund men jag tror att agility (där hunden springer en hinderbana, red:s anm) är vanligast att få friskvårdsbidrag för då det har stått på Skatteverkets specifika lista länge, till skillnad från andra hundsporter.

Skatteverkets lista är borta, men reglerna finns kvar

Listan med exempel på godkända friskvårdsaktiviteter avskaffades dock av Skatteverket för några år sedan. Ansvaret att bedöma vad som räknas som friskvård flyttades från myndigheten till arbetsgivarna. Det enda kravet nu är att det måste handla om motion, kostrådgivning, hälsofrämjande eller avstressande aktiviteter/behandlingar.

Men fullt så enkelt är det alltså inte. Olika aktiviteter kan tolkas på olika sätt beroende på arbetsgivare.

– Så ska det såklart inte vara. Hundsporter är friskvård, det borde varje arbetsgivare förstå, säger Emmelie Tilly.

Regler för friskvårdsbidrag

• Arbetsgivaren bestämmer – utifrån den praxis och lagstiftning som finns – om personalen ska erbjudas ett friskvårdsbidrag.

• Alla i personalen ska erbjudas samma villkor.

• Du får använda friskvårdsbidraget till aktiviteter med inslag av motion eller för behandling som är avstressande eller motverkar ömhet och stelhet.

• Du kan också använda det till kostrådgivning och rådgivning i samband med rökavvänjning.

• Du får inte använda friskvårdsbidraget för att hyra eller köpa utrustning, för medlemsavgifter, teorikurser, diplom, hälsovård, sjukvård eller skönhetsvård.

• Bidraget är på maximalt 5 000 kronor per år.

• För aktiviteter utan inslag av motion, till exempel massage, får aktiviteten kosta maximalt 1 000 kronor per tillfälle för att vara av mindre värde och skattefritt.

Källa och mer info: Skatteverket