Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"Det jag gjorde var att skriva på slaveripapper"

Linda Svensson, Anita Täpp Publicerad

"Rekryteraren sa att jag skulle tjäna 800 kronor per dag, plus provision, och det tyckte jag var okej. Jag hade gjort en massa planer för sommaren som fick ställas in. Men jag tyckte det var bättre att göra något än att gå arbetslös så jag nappade på det här. Fast innan jag tackade ja hade jag varit in på deras hemsida och sett att det var ett stort företag med seriösa uppdragsgivare och stora kampanjer. Jag googlade väl i tio tjugo minuter för att få information. Men nu i efterhand inser jag att jag borde ha läst på mycket mer.

När jag tackat ja hade jag fem dagar på mig att packa väskan eftersom jag skulle sälja i en stad i södra Sverige. Jag skulle komma till kontoret klockan tolv den dagen vi skulle åka, för att få en grundlig genomgång av de produkter vi skulle sälja och lite annat. Men när jag redan var på väg kom ett sms om att jag skulle komma vid fyra i stället. Så när jag kom dit fick jag och de andra lite papper som vi måste läsa igenom snabbt. Då såg jag att det stod något om att jag bara skulle tjäna 400 kronor om dagen. Men bara om jag sålde. Jag förstod inte alls, så två killar som var med fick förklara det för mig typ fem gånger. Sen skulle vi skriva på några papper och då trodde jag att jag var anställd. Men det jag gjorde var att skriva på slaveripapper. Jag trodde vi skulle ha helgerna lediga. Men sen jobbade vi sex dagar varje vecka och på den enda lediga dagen skulle vi ofta resa till nästa ställe. Och det utan att få betalt för den dagen. Sen måste man ha minst ett sälj varje dag och de ville att vi skulle ha tre. Och så skulle de ha statusar, alltså rapporter om hur mycket vi sålt, via sms vid tolv, två, fyra, sex och så en slutstatus via sms och ett telefonsamtal med vår teamleader i Stockholm klockan åtta varje kväll.

Sen måste jag åka hem till Stockholm för en inbokad operation. Säljledaren blev sur och sa att i så fall fick jag ordna biljetten själv, vilket min mamma gjorde åt mig.

Ingen från företaget hörde av sig för att höra hur det var med mig efter operationen och sen gick jag aldrig tillbaka.

Nu vill jag lägga det här bakom mig. Men de fortsätter skicka mejl och det känns som jag aldrig blir av med dem. Och om jag går förbi centrum där jag bor när jag ska träna vet jag att de står där ibland och då blir jag alltid orolig för att säljledaren ska stå där och att hon ska ifrågasätta varför jag inte kom tillbaka eller ringde.

Jag har räknat ut att jag jobbade runt 56 timmar varje vecka efter att jag dragit bort en halvtimmes lunchrast per dag. För sju veckors arbete fick jag, efter att de dragit drygt en tusenlapp i skatt, ut runt 10?000 kronor.

Alla hade dåligt med pengar när vi var ute. Vi åt mycket nudlar men  pengarna tog ju ändå slut. Vi fick frukost någon enstaka gång men sen fick man stå för allting själv och det blir ju väldigt dyrt att äta ute på stan hela tiden.

Själv gjorde jag av med 3?000 som jag sparat och 8?000 som jag fick av mamma. Till sist var jag så fattig att jag var glad att jag hade lite popcorn att äta till frukost.

När jag frågade min teamleader om vi verkligen skulle stå för all maten självaw sa hon att vi skulle få 180 kronor per dag i traktamente, vilket betyder att jag borde ha fått 5?000 till 7?000 kronor. Men jag har inte fått ett öre.

I dag skäms jag över att jag kunde gå på en sådan nitlott "   

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.