IT-konsulten Adam Rydström ställer sig i egenskap av klubbordförande på Peak-IT ogillande till en hel del i bemanningsavtalet. Han tycker bland annat att den så kallade lägstalönen borde vara det lägsta en arbetsgivare kan betala och inte ner till 80 procent av den som det kan bli i dag.
Vi börjar med att reda ut vilka som omfattas av bemanningsavtalet och hur det är uppbyggt.
Det finns tre sorters tjänster. De som arbetar på bemanningsföretagets huvudkontor, de som är ambulerande tjänstemän och de som är entreprenadanställda. Det sistnämnda betyder att om ett företag till exempel väljer att outsourca sin växel och i stället anlita ett bemanningsföretag är dessa nya telefonister entreprenadanställda.
- Tanken med ambulerande tjänstemän är att de kan hoppa från uppdrag till uppdrag. Detta är också en situation de valt när de tog anställningen. I direktivet står temporary workers, men vad betyder det? I dag kan ett uppdrag pågå en dag likaväl som ett år eller mer. Unionen eftersöker en tydlighet i frågan som handlar om att ersätta ett permanent arbetskraftsbehov med inhyrd personal, säger Johnny Håkansson.
En ambulerande tjänsteman, eller bemanningskonsult som många föredrar att kalla sig, är oftast anställd på 100 procent och är tillsvidareanställd.
Garantilön och prestationslön
När du börjar har du en garanterad lön för 133 timmar i månaden, som efter 18 månaders anställning stiger till 150 timmar. Garantilönen får du oavsett om du är uthyrd eller inte.
Det som ligger över 133 timmar kallas för prestationslön. Det får du när du har ett uppdrag. Det fulla måttet för en månad är 167 timmar. För varje timme över 133 får du 1,08. Det är alltså lite mer för de timmarna.
Lägsta löner
Från 30 juni 2010 är lägsta lönen för en 20-åring 14 630 kronor och för en 24-åring 16 951 kronor. Från 30 april 2011 blir den 15 010 kronor respektive 17 392 kronor.
En person som till exempel har jobbat några månader och har en månadslön på 16 951 kronor får 13 500 kronor om han eller hon saknar uppdrag.
Det är något som klubbordföranden Adam Rydström tycker är fel. Han anser att lägsta lön borde vara det lägsta en arbetsgivare kan betala. Inte som i dag att lägsta lönen är för full tid, 167 timmar.
Varför inte heltidslön?
Adam Rydström anser också att konsulten efter de första 18 månaderna skulle få möjlighet att välja mellan prestationslönesystemet eller fast månadslön.
Unionens Johnny Håkansson:
- Det finns delade meningar om heltidslön. Före 2004 hade man det men sedan var det en dipp i branschen och då bestämde man sig för att göra så här. Tanken är att när du inte jobbar ska du inte ha full lön. Mot det kan man säga: du har inga arbetsuppgifter men du är fortfarande 100 procent anställd och borde därför ha full lön i alla fall. Diskussionen med motparten och förtroendevalda lever i allra högsta grad och frågan kommer garanterat att diskuteras inför nästa lönerörelse.
Man borde inte tvingas ta tjänstledigt om man nobbar ett uppdrag.
J H: Man har rätt att tacka nej till ett uppdrag i den mån man har skäl för det men det håller inte att säga att det där företaget är inte kul. Om restiden överstiger en och en halvtimme enkel resa, eller om det inte funkar med hämtning och lämning på dagis har du rätt att tacka nej. Likaså om du blir placerad hos en arbetsgivare som du har dålig erfarenhet av. Jag skulle också vilja säga att en vänsterpartist som får uppdrag i Moderaternas kansli kan säga nej, och tvärtom förstås. Men det finns ett sluttande plan. Om du är muslim får du då tacka nej till ett uppdrag i Svenska Kyrkan? Då är det kanske inte lika lätt. Det är inte testat.
Det borde vara lättare att dra in auktoriseringen för bemanningsföretag som bryter kategoriskt mot kollektivavtalet.
J H: Jag är ledamot i Bemanningsföretagens Auktorisationsnämnd och det är klart att vi diskuterar det här. Om vi kan bevisa att bemanningsföretaget kategoriskt bryter mot kollektivavtalet så åker det ut. Då är det lätt, då gör vi det bara. Problemet är att kunna bevisa att det förhåller sig så.
Lönesättningarna som förhandlas centralt ska spegla branschen och konjunkturen och inte bara industrin som det är i dag.
J H: Att lönesättningarna ska spegla branschen är som att säga att den bransch som det går bra för ska få högre löner än den bransch som det går dåligt för. Hälften av Sveriges BNP, om inte mer, utgörs av exportindustrin, och därför har man kommit fram till att industriavtalet ska vara lönenormerande. Centralt har jag svårt att se att vi ska bryta märket. Däremot så finns det ingenting som hindrar att man lokalt ger ut mera lön. Jag tror att vi får inrikta oss på att hitta andra lösningar i kollektivavtalet som förbättrar.
Det finns de som säger "ingen förstår oss" och "alla tycker bara illa om oss".
J H: Förtroendevalda och anställda på bemanningsföretagen ska veta att vi gör allt som står i vår makt för att bevaka deras villkor. Unionen har uttalat tydligt att bemanningsbranschen är här för att stanna. Det finns ingen dold agenda för att bli av med dem eller nedmontera på något sätt. De är här och de är ett viktigt bidrag i det svenska systemet. Mitt uppdrag är att värna medlemmarna på de här företagen och att se till att de har lika bra villkor som andra på marknadsmarknaden.