Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så undviker du musarm alla årets dagar

Arbetar du ofta och länge framför datorn? Då tillhör du kanske den fjärdedel som lider av musarm och som därför uppmärksammas extra idag på den internationella musarmsdagen.
Kim Engstrand Lund Publicerad

En stor del av alla anställda i Sverige jobbar med någon form av kontorsarbete. Begreppet musarm eller Repetitive Strain Injury (RSI) omfattar olika former av belastningsskador som orsakas av långvarig och enformig arbetsbelastning.

- Musarm är ingen diagnos i sig utan ett begrepp som kommit av att folk tillbringar allt längre tid med ensidigt arbete vid datorn. Det kan drabba de som sitter mycket framför skärmen och som jobbar långt tid utan pauser med alltför mycket belastning på en arm, säger Tone Petrelius, ergonom på TCO Development.

Enligt en undersökning gjord av ergonomiföretaget Contour Design är fyra av tio svenskar drabbade av det som kallas för musarm. Utsatta områden brukar vara händer, armar, axlar, nacken och ryggen. Tone Petrelius menar att mycket handlar om att undvika ensidigt arbete och lära sig ta pauser.

- Det är viktigt med variation både psykiskt och fysiskt. Kroppen är duktig på att säga ifrån, du måste lyssna på din kropp. Fundera på om du kan variera bildskärmsarbetet och växla mellan olika typer av arbetsuppgifter.

Belastningsskador kan drabba människor i alla åldrar. För att slippa enformigt arbete är det möjligt att inreda så att det skapas förutsättningar för variation. Bland annat finns ergonomiska möss och tangentbord samt höj- och sänkbara skrivbord så man kan stå upp under en stund. Samtidigt betonar Tone Petrelius att en bra arbetsplats inte enbart kan kompensera för ensidiga arbetsuppgifter.

- Kanske är det möjligt att planera din dag så du undviker långa pass med ensidigt bildskärmsarbete eller bara resa dig upp ibland och diskutera något med en kollega.

Den internationella musarmsdagen syftar till att uppmärksamma problemen med arbetsbelastningar och fokusera på en bättre kontorsergonomi. Det är chefen som är den ytterst arbetsmiljöansvariga på arbetsplatsen. Företagen kan rådfråga ergonomer vid företagshälsovården och få konkreta tips om hur arbetsplatsen kan förbättras.

Fakta

Tips för att undvika musarm:

- Ta pauser och rör lite på kroppen.

- Se över ditt val av styrdon, till exempel musen och tangentbordet. Välj ett alternativ som känns bäst för dig.

- Använd kortkommandon när det är möjligt.

- Variera din arbetsställning, stå upp ibland.

- Sträck på ryggen även när du sitter.

- Ställ in stolen så att fötterna kan ha stöd mot golvet. Ställ in bordshöjden så att du kan arbeta avspänt med stöd för armarna när du känner att det behövs.

- Använd headset så händerna är fria och du slipper hålla telefonen.

- Placera datorn på ett bekvämt avstånd så det känns bra för både ögon och nacke.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så stressas du av olika sorters kontor – män och kvinnor olika

Hur kontor är utformade påverkar vår hälsa. Det kan till och med orsaka stress, visar en ny studie. De flesta mår bäst i eget rum – en trend som är på väg tillbaka. Men män och kvinnor reagerar olika.
Elisabeth Brising Publicerad 23 mars 2026, kl 06:02
Personer som arbetar i ett öppet kontorslandskap, en kontorstyp som enligt forskning kan öka stress och påverka arbetsmiljön.
Olika typer av kontorslandskap kan påverka både stress och arbetsro. Enligt forskare reagerar män och kvinnor olika på kontorsdesign. Foto Colourbox

Jobbar du på flexkontor utan eget skrivbord, eller har du en egen kontorsplats i ett öppet landskap – eller kanske eget rum? Det här är faktorer som kan påverka din psykiska hälsa och prestation på jobbet, enligt en ny studie från KTH.

Christina Bodin Danielsson.jpg
Forskaren och arkitekten Christina Bodin Danielsson. Foto: Privat

– Detta är den första studien som ser på kopplingen mellan kontors design och den psykosociala arbets miljön, säger Christina Bodin Danielsson, docent i arkitektur vid KTH och en av forskarna. 

De har studerat 4 300 svenskar som jobbar i olika sorters kontorsmiljöer. Resultatet visar att både psykosocialt arbetsklimat och emotionell utmattning kan kopplas till kontorsdesign.

Eget rum minskar stress – trend på väg tillbaka

Eget rum är bäst för vårt psykosociala välmående enligt studien. Det hänger ihop med lägre emotionell utmattning och är särskilt positivt för stresskänsliga.

– Jag har som praktiserande arkitekt fått mer förfrågningar om denna kontorstyp på senare år. Den är på väg tillbaka, konstaterar Christina Bodin Danielsson. 

Delat rum ger delad arbetsbörda

Ett delat litet kontor med en till två kollegor är inte heller dumt. Det ger störst känsla av kontroll över arbetet. Några få kollegor att bolla med ger socialt stöd och gör att belastningen upplevs som mer hanterbar.

Flexkontor utan fast plats ökar stress hos män

Men det finns stora könsskillnader i hur vi upplever kontoret. Männen i studien blev mest emotionellt utmattade av att arbeta i ett så kallat hot desk-kontor, utan en egen plats. 

I de kontoren måste man förvara sina tillhörigheter i ett skåp – som på högstadiet – och försöka hitta ett skrivbord för dagen. Dessutom saknas rum för tystnad, enskilt arbete och möten. 

Hot-desk-typen av kontor är en ”avart” av aktivitetsbaserat enligt arki tekten och ger en känsla av kontrollförlust, många avbrott och sämre samhörighet.

– Män har generellt svårt för kontors-typer där de inte har en egen arbetsstation, säger Christina Bodin Danielsson. 

Kvinnor påverkas negativt av öppna kontor med fasta platser

Enligt forskarna finns även problem med fasta skrivbordsplatser. Ett öppet litet kontor med 4-9 fasta platser var i studien kopplat till ökad stress bland kvinnor, liksom fasta platser i kontor med mycket öppna ytor för samarbete och kreativitet. 

– Det här visar att en egen arbetsstation inte alltid är positivt, säger Christina Bodin Danielsson. 

Att vi människor reagerar olika på kontorsdesign gör det svårt att hitta en universallösning för alla anställda. Arbetsgivare måste analysera behoven noggrant och inte falla för trender, tycker Christina Bodin Johansson. 

Så kan arbetsgivare minska stress i kontorsmiljö

Hon jobbar mycket med hur företag ska få anställda att komma in till kontoret mer, i stället för att jobba hemma och ger några tips. 

– Titta på vilka faktorer de gillar i hem miljön och försök jobba med sådana saker på kontoret. 

Avskalad trend inte trevlig

Arkitekten Christina Bodin Danielsson  tycker att det avskalade kontoret spelat ut sin roll. Särskilt om man vill att människor ska komma in och vara där mer. 

– Vi pratar om prestation och produktivitet men skapar kontor som inte stöder det. Vi har identitetslösa arbetsplatser som inte är trivsamma. Förr var de mycket mer personliga. Man saknar gröna växter. Många kan inte ens öppna fönstren för att få frisk luft utan måste åka flera våningar till en terrass, säger hon. 

Så påverkar olika kontorstyper stress och arbetsmiljö

1. Eget rum

Genomgående bäst resultat för de flesta psykosociala faktorer. 

2. Delat rum/kontor (två, tre personer)

Bäst när det gäller hur krävande arbetet upplevs. Kollegor kan ge socialt stöd, vilket dämpar stress och gör att arbetsbelastningen känns mer hanterbar. 

3. Traditionella kontorslandskap

Här finns en egen fast kontorsplats i öppet landskap. 

➧ Lilla kontorslandskapet, 4-9 plat ser. Kallas i studien ”små öppna kontor”. Kvinnor upplevde denna kontorsform som sämst på skalan emotionell utmattning i studien. 
➧ Mellanstort kontor, 10-24 platser. 
➧ Stora kontorslandskap. Mer än 25 platser.  

4. Aktivitetsbaserade kontor
Tanken är att man som anställd ska byta miljö beroende på uppgift. 
➧ Flexkontor. Utan egen arbetsstation men med stödmiljöer i form av olika sorters rum för olika uppgifter. 
➧ Kombikontor. Egen plats men mycket kreativa ytor omkring för grupparbete. Kvinnor mer stressade/störda pga den sociala miljön utan möjlighet att gå till en annan arbetsstation.  

➧ Hot desk-kontor. Egentligen inte ett riktigt aktivitetsbaserat kontor - eftersom det saknas stödytor. Anställda har ingen egen plats och saknar tillgång till andra sorters rum att växla till. Var sämst för män i studien. Störst problem både gällande psykosocial arbetsmiljö och emotionell utmattning i gruppen. 

OM STUDIEN 
Office design’s impact on psychosocial work environment and emotional health är ett samarbete mellan Christina Bodin Danielsson, arkitekt och forskare i arkitektur vid KTH och Töres Theorell, professor vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.