Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Utsatta grupper sist i kön till jobben

I USA har diskrimineringen ökat markant det senaste året på grund av arbetsmarknadens kärva tider, visar en rapport från Equal Employment Opportunity Commission. Att se liknande mönster i Sverige är svårt.
Maja Jägerlöv Publicerad 26 januari 2011, kl 11:00

Under 2009 inkom 2 537 ärenden till DO. Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, kön, ålder eller funktionsnedsättning var vanligast.

Om arbetsmarknadens instabila läge skulle ha inverkan på antalet diskrimineringsanmälningar har Eva Rosengren, pressekreterare på DO, svårt att svara på.

- Personer med annan etnicitet än svensk har alltid haft svårare att komma in på arbetsmarknaden. Det har även individer med funktionsnedsättning och vissa minoritetsgrupper.

- Att koppla antalet anmälningar till hur det ser ut på arbetsmarknaden är främmande för mig. Det är ett svårt begrepp att resonera kring. Om arbetsmarknaden är kärv på glesbygden kan den vara bättre i storstäderna.

Kanske kan det ha blivit tuffare tider i och med åtstramningarna av sjukförsäkringen resonerar hon.

- Tidigare var det en glidande skala mellan a-kassa och sjukförsäkring i vissa delar av landet. Även konjunkturen har sett lite olika ut - på Västkusten har det varit kärvt inom industrin och bilindustrin. Då låg Stockholm bättre till.  Men 2009 var ett allmänt dåligt år.

Fakta

Diskrimineringsombudsmannen, DO, har sedan början av 2009 arbetat som en sammanhållen myndighet. Uppdraget är att motverka diskriminering i samhället. Varje enskild samhällsmedborgare ska ha lika rättigheter att utvecklas och bli sedd oavsett könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religiös åskådning. Detsamma gäller för funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.