Andraspråkstalare visar ofta stor språklig medvetenhet och god förmåga att reflektera kring språkanvändning och kommunikation i arbetslivet.
- Det finns all anledning att tala om yrkesmässig framgång tack vare, och inte trots att, en arbetstagare kommunicerar på ett annat språk än modersmålet, säger språkvetaren Marie Nelson, som står bakom avhandlingen som lagts fram vid Uppsala universitet.

Marie Nelson har intervjuat ett antal anställda andraspråkstalare vid ett svenskt storföretag. Samtliga kom till Sverige i vuxen ålder från länder utanför Norden.
Studien visar att integration på arbetsplatsen till stor del handlar om social integration. Det finns situationer där deltagarnas ursprung kopplas till kommunikativt beteende som premieras - man får till exempel beröm av sin chef för att man vågar säga ifrån. Medan de svenskfödda kollegerna ofta undviker konflikter är det vanligtvis de utlandsfödda som ryter ifrån.
- Andraspråkstalarna, som kan beskrivas som språkligt och kulturellt missgynnade, tycks ha lättare än sina modersmålstalande kolleger att framföra ett oönskat budskap utan att stöta sig med de inblandade kollegerna, säger Marie Nelson.

Studien visar på skillnader mellan industriarbetare som tjänstemän.
- Det är lätt att tro att kunskaper i det svenska språket är viktigare ju mer kvalificerade arbetsuppgifter man har. Men tendensen i min studie pekar i rakt motsatt riktning, förklarar Marie Nelson.

Tjänstemännen kan sköta sina arbetsuppgifter och ta del av viktig information även om de varken förstår, talar eller skriver svenska. Så länge de behärskar engelska fungerar yrkesutövandet och de flesta kommunikativa aktiviteterna ändå.

För den som arbetar på industrigolvet ser det annorlunda ut.
- Den industriarbetare som inte talar och förstår svenska halkar efter såväl professionellt som socialt och får svårt att sköta sina arbetsuppgifter.