Tove är själv är en högpresterande tjej. Hon har alltid haft bra betyg, sa aldrig nej till extrajobb samtidigt som hon slet med studierna. Det har lönat sig, hon har gått raka vägen från Uppsala universitet och personalvetarprogrammet till ett jobb inom försvarsmakten. Men hon minns också stressen när hon började plugga, hur hon plötsligt hamnade bland andra superbegåvade tjejer. Samtidigt växte irritationen. Varför är det så dåligt att vara en duktig flicka? Hur kommer det sig att tjejers överlägsenhet i skolan inte speglas i arbetslivet?
- Jag irriterade mig på att tjejerna som är så framgångsrika i skolan inte når chefspositioner i arbetslivet. Så valet av D-uppsats var ganska självklart, det var ett ämne som berörde mig, säger Tove.
D-uppsatsen bygger på intervjuer med fem kvinnor i trettioårsåldern. Samtliga har deltagit i ett talangutvecklingsprogram som deras arbetsgivare bekostat. De definierar sig som "duktiga flickor" men med en viss distans.
- Någon sa att det är smutskastning, "jag tar illa upp och det är inget jag vill att någon ska säga till mig". En annan ville bredda definitionen. Hon ansåg att man kan vara en tjej med högra krav och ändå nå framgångar.
Toves teoretiska utgångspunkt är att vi förstår verkligheten genom språket. Därför tror hon att många framgångsrika kvinnor tackar nej till chefspositioner. Chefsrollen beskrivs på ett främmande sätt och är inte något de kan identifiera sig med.
- En chef ska ha en visionär förmåga och inte ägna sig så mycket åt detaljer. En duktig flicka är fokuserad på att göra ett bra jobb, är mån om att leva upp till allas förväntningar och räcka till. En chef är mer sin egen och det blir en svår kombination.
I skolan uppmuntras duktiga flickor att vara noggranna och peta med detaljer, i arbetslivet belönas andra egenskaper tycker Tove.
- Då blir det viktigare att kunna delegera och prioritera. Därför tror jag killar får det lättare. De kan släppa ifrån sig halvdana mejl med stavfel. Duktiga tjejer ska göra allt perfekt.
Det finns många begåvade tjejer som är chefsämnen men som aldrig kommer så långt. Det är resursslöseri anser Tove.
- Det är inte individens problem att det finns människor som jobbar i det tysta och inte får komma till sin rätt. Det är samhällets och arbetsgivarens problem.
Duktighet lönar sig trots allt, tjejerna presterar och en del kommer långt i karriären. Men det finns baksidor, som när prestationskraven går för långt och leder till utmattningssymptom. Duktiga flickor är ofta kravtyngda på många områden och rädda för att misslyckas. Kan en klok arbetsgivare lotsa och coacha dessa tjejer, har man arbetskraft guld värd.
- Ta vara på dessa medarbetare, hjälp dem att prioritera. Det är okej att misslyckas. Beröm, bekräfta och belöna de duktiga flickorna. Vi är ju faktiskt skitbra i skolan, varför skulle vi inte vara bäst i arbetslivet?