Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Teknikstress en fråga för facket

Solen sken över ett höstvarmt Stockholm. Men inne på Stockholms passexpedition var stämningen tämligen kylig. De anställda var sönderstressade, kunderna ursinniga och väntetiderna groteska. Trots att personalen arbetade övertid varenda dag hade väntetiden för att få ett pass tredubblats, från fem dagar till tre veckor.
Lina Jonsson Publicerad 8 september 2010, kl 13:49

Det nya datasystemet som skulle hantera passansökningar fungerade inte. Det hakade upp sig och kraschade med jämna mellanrum, vilket gjorde att man till slut inrättade ett särskilt " bryta ihop rum", dit anställda kunde gå och ta igen sig mellan varven.

Systemet som skulle effektivisera arbetsplatsen blev en börda. De anställda som skulle få mer tid till andra arbetsuppgifter, fick ägna större delen av sin tid till att reparera skador som systemet åsamkat. Händelsen utspelade sig för några år sedan, men är inte unik. 2005 protesterade Luftfartsverkets nya system genom att flytta flygplansbryggor på egen hand. På nio månader gjordes 575 anmälningar.

- Vi blir alltid lovade samma sak. Med det nya systemet ska jobbet bli enklare, snabbare och lättare. Men i själva verket skapar många system bara mer stress och mer arbetsuppgifter, säger Jonas Söderström, informationsarkitekt på Inuse och författare till boken " Jävla skitsystem", som handlar om den digitala arbetsmiljön.

Varje dag möter vi datasystem som gör livet lite enklare. Vi scannar varor på Ica, betalar räkningar via Internet och har elektroniska nycklar till våra hem. På arbetsplatsen utsätts vi i viss mån för ännu fler: lönesystem, tidrapportering, och bokning av konferensrum. System som, när de fungerar är fantastiska, men när de inte gör det skapar kaos.

- Att ett system inte fungerar behöver inte betyda att det kraschar hela tiden utan helt enkelt att det inte har någon användbarhet. När system omotiverat fungerar olika, är det ungefär som att skicka ut en lastbilschaufför i bilar där gas- och bromspedalerna kastas om vid varje rödljus. Det blir omöjligt att hålla reda på, säger Jonas Söderström.

Användarvänligheten på datasystem kan med tydlighet mätas på personalen, som i regel reagerar på två sätt.

- Antingen med tystnad eller uppror. De som vågar talar tydligt om att det nya systemet är skit, medan andra lider i det tysta. Man kanske inte vågar erkänna att man inte begriper sig på tekniken.

Att ställa krav på den nya tekniken och att effekterna av den faktiskt uppnås, är en fråga för facket anser Jonas Söderström.

- När företagsledningen funderar på att köpa in ett nytt datasystem som ska effektivisera arbetet för de anställda, måste arbetsmiljöombuden och facket vara med från början och ställa de obekväma frågorna: Är det här någonting vi faktiskt kommer att vinna på? Eller kommer det att påverka personalen på ett negativt sätt?

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.