Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Han är mångas sista hopp

Göran Söderlunds kunskap om hur Försäkringskassan fungerar inifrån har visat sig kunna vara guld värt för den som är sjuk.
Anita Täpp Publicerad

Göran Söderlund är en av två tidigare chefer vid Försäkringskassan som i dag jobbar med att försöka hjälpa människor få sjukpenning eller sjukersättning.

För ett år sedan kontaktades han av en läkare som tyckte att han måste hjälpa till eftersom läkarintyg inte godkänds och patienterna blir utan pengar. Sedan dess har Göran Söderlund hjälpt flera hundra människor genom att skriva yttranden för omprövning av Försäkringskassans beslut eller överklaganden.

För sin konsulthjälp tar han 3 500 kronor inklusive moms per klient, oavsett hur det går.

– Jag har fått kunder från Arvidsjaur i norr till Malmö i söder. Det kommer nya ärenden varje dag, säger Göran Söderlund.

Han bedömer att cirka 80 procent av de klienter han hjälper är kvinnor, varav många har fått diagnoser som fibromyalgi eller kroniskt trötthetssyndrom.

De är inte bara nedbrutna av sin sjukdom utan också av Försäkringskassans besked som innebär att de inte längre anses vara sjuka.

– I hälften av fallen är det kvinnornas män som ringer till mig för att få hjälp. För själva mår kvinnorna så dåligt att de inte ens orkar kontakta mig, säger Göran Söderlund.

Hur många av klienterna han lyckats hjälpa är oklart eftersom han inte för någon statistik på det. Men han berättar att han ofta får telefonsamtal från människor som vill tacka för hans hjälp.

Det största problemet med dagens sjukförsäkringssystem är läkarnas agerande, menar Göran Söderlund.

– De måste skriva bättre underlag för att Försäkringskassan ska kunna fatta beslut på dem. Ett exempel är att man måste skriva att man anser att en kronisk utmattning är livslång och inte att man bedömer den vara livslång. Man måste vara övertydlig, säger han.

Men Försäkringskassans agerande skapar också onödiga problem, menar Göran Söderlund.

– Man följer inte Socialstyrelsens rekommendationer om att ta kontakt med läkaren vid ett bristfälligt underlag. Ett annat misstag är att man inte gör som Socialstyrelsen förordar när det gäller diagnoser.

– Man anser ofta att diagnosen inte är medicinsk styrkt. Men de här kvinnorna har ofta många diagnoser och då säger Socialstyrelsen att man ska titta på samsjukligheten. Vilket Försäkringskassan tolkat som att man ska sikta på en diagnos och då missar man helheten, säger han.

Eftersom Göran Söderlund har svårt att hinna med alla sjuka som vill ha hans hjälp håller han nu på att lära upp en ung, tidigare arbetslös, man så att denne ska kunna hjälpa till.

Men vad tycker då Göran Söderlund om att sjuka människor behöver vända sig till honom för att få hjälp?

– Jag tror inte det är regelsystemet i sig som gör att jag behövs. Jag tror att det kan göra att många också kan komma i arbete tack vare det, vilket ju är positivt. Och jag jobbar inte mot Försäkringskassan utan för att den som har rätt till ersättning ska få det.

– Men det är fel när det slår mot de här människorna. Så visst är det hemskt att jag behövs för det här. De betalar ju också till socialförsäkringen. Sedan kan jag tycka att facken och fackjuristerna borde hjälpa till mycket mer. Många har berättat att de vänt sig till sitt fack, som de betalar till, för att få hjälp utan att få det.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Läkaren: ”De flesta mår bra av att jobba”

En lång sjukskrivning kan leda till passivitet, minskad tilltro till den egna förmågan och en längre väg tillbaka till arbetslivet. Det menar allmänläkaren och forskaren Lars Englund, som anser att fler behöver få möjlighet att arbeta utifrån sin förmåga.
Lina Björk Publicerad 4 november 2026, kl 06:00
Porträtt utomhus bredvid en vårdsituation där en person får sitt blodtryck mätt. Bilden är ett montage.
Allmänläkaren och forskaren Lars Englund menar att en lång sjukskrivning i vissa fall kan göra det svårare att återgå i arbete. Samtidigt betonar han att sjukskrivning kan vara nödvändig vid sjukdomar som medför kraftigt nedsatt arbetsförmåga. Foto: Samuel Steén/TT

Artikelserie: För sjuka för att jobba – för friska för att få ersättning

De är för sjuka för att orka arbeta. Men enligt Försäkringskassan är de inte tillräckligt sjuka för att ha rätt till ersättning. Däremellan finns ett glapp där människor riskerar att fastna i åratal.

Sjukpenning och sjukersättning ska ge ekonomisk trygghet när sjukdom gör det svårt eller omöjligt att arbeta. Men den som nekas ersättning kan i stället tvingas vända sig till anhöriga, ta lån eller söka försörjningsstöd hos kommunen.

Kvar blir en vardag där kampen för att få ekonomin att gå ihop pågår samtidigt som man försöker hantera sin sjukdom.

I den här delen av serien ger allmänläkaren och forskaren Lars Englund sin syn på sjukskrivningens risker och på vad som krävs för att människor med nedsatt hälsa ska kunna arbeta.

Allmänläkaren och forskaren Lars Englund har mött patienter i många år. Han har sett Försäkringskassans regelverk förändras, sjukdomsbegrepp tas bort och vägen till sjukpenning och sjukersättning bli allt smalare. Men det behöver inte vara en dålig sak. Att jobba kan vara bättre för hälsan och livskvaliteten än en långvarig sjukskrivning.

– Forskningen visar att risken för att må dåligt ökar om du går hemma länge. Då är det bättre att komma tillbaka till jobbet på deltid, säger han. 

Lars Englund

Lars Englund betonar att det såklart finns vissa diagnoser som gör det svårt att jobba, men för exempelvis utmattningsdepressioner och psykiska diagnoser är prognosen ofta god. Och en långvarig sjukskrivning kan göra mer skada än nytta. 

– Att gå till jobbet handlar mycket om tilltron till den egna förmågan, om uppfattning om egenvärdet och känslan av att ha kontroll över sitt eget liv. 

 

Lång sjukskrivning kan göra återgången svårare

Han gör en liknelse med sjukskrivning som en medicinsk biverkning. Som alla andra läkemedel som ordineras av en läkare så har sjukskrivning bieffekter, när besvären går från akuta till kroniska. 


– I ett akut skede kanske en sjukskrivning är bra, men om den förlängs kan den bli passiviserande och bidra till att patienten slås ut från arbetslivet. 

– Det är också viktigt att inte göra medicin av livets törnar. Det är lätt att bli hjälpnödig när en patient kommer och har ett medicinskt problem, men kanske också bekymmer på jobbet, barn som inte vill gå till skolan och en man som dricker lite för mycket. Socialförsäkringen är ju inte till för att kompensera oro, dålig ekonomi eller nedstämdhet. 

I stället tycker Lars Englund att det kan vara bra att slå vakt om patientens rätt att få vara kvar i arbetslivet trots att hälsan vacklar och livet är tufft. Det ingår även i arbetsgivares uppgift att finna plats för dem som har krämpor både själsligt och kroppsligt. 

– Om vi läkare sjukskriver personer slentrianmässigt så friskriver vi arbetsgivare från det ansvaret. Och bilden av att du måste vara fullt frisk för att jobba förstärks. 

Hur tänker du kring siffrorna att hälften som söker sjukersättning får avslag och ju längre tid du har sjukpenning, desto svårare blir det att få den förlängd?

– Jag tänker att Försäkringskassan har blivit mer konsekventa i sin bedömning. Samtidigt upplever jag att det finns möjlighet till dialog och diskussion om beslut om sjukpenning eller sjukersättning går emot patienten. 

Avslagen kring sjukersättning är störst. När tycker du att den ersättningen är befogad?

– Den kan vara befogad om patienten är äldre, har haft vacklande hälsa i många och testat all typ av rehabilitering. 

Vad är det bästa sättet att få människor med vacklande hälsa i arbete?

– Att ha en tidig kontakt och ihållande kontakt med arbetsgivaren. Många arbetsgivare är rädda att störa den som är sjuk, eller förvärra situationen. Men jag tror att dialog är bra för båda parter. 

Möjliga risker med en lång sjukskrivning

En lång sjukskrivning kan enligt Lars Englund i vissa fall:

  • försvaga kontakten med arbetsplatsen
  • minska tilltron till den egna arbetsförmågan
  • göra steget tillbaka till arbetslivet större
  • bidra till passivitet
  • förstärka bilden av att en person måste vara helt frisk för att kunna arbeta

Riskerna måste vägas mot personens behov av återhämtning och behandling. Vid vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar kan hel sjukskrivning vara nödvändig.

En stegvis återgång, deltidsarbete och anpassade arbetsuppgifter kan i vissa fall underlätta återgången till arbetslivet.

Källa: Lars Englund