Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Regeringen tänker inte ändra las

Problemet med att arbetsgivare kan låta visstidare jobba år efter år utan hopp om fast jobb är enbart teoretiskt hävdar regeringen som inte vill ändra i las. I så fall är det upp till regeringen att visa att det inte är något problem, enligt TCO.
Niklas Hallstedt Publicerad

Enligt EU:s visstidsdirektiv ska det inte gå att stapla massor av tidsbegränsade anställningar på varandra utan en bortre gräns. Efter att EU-kommisssion skickat över en så kallad formell underrättelse till regeringen förra veckan, trodde många att saken var klar och att lagen skulle ändras.
Men nej.

- Vi har blivit ombedda att förklara konstruktionen, vår uppfattning är att vi uppfyller kraven i visstidsdirektivet med det system vi har, säger Anna Bergsten, sakkunnig på Arbetsmarknadsdepartementet som pekar på att lagen innehåller begränsningar i tid för de olika formerna av visstidsanställningar, att de efter en viss tid automatiskt övergår till tillsvidareanställningar och att vikariat bara kan innehas så länge det finns någon att vikariera för.

Samtidigt erkänner hon att möjligheten finns.

- Visst, teoretiskt skulle man kunna göra så, men vi har inte fått någon indikation på att det är ett vanligt förekommande problem. Om man ser till det samlade regelverket måste man också väga in i vad mån det förekommer.

Enligt Samuel Engblom, jurist på TCO, är det dock solklart att det finns arbetsgivare som utnyttjar systemet och låter folk arbeta på flera kortare anställningar under långa tider.

- Vi vet att det förekommer på många ställen. Det finns arbetsgivare som gör precis som vi varnat för. Men hur vanligt det är, är svårt att veta eftersom det är lagligt och inte leder till tvister.

Samuel Engblom anser att EU-kommissionens brev är mycket tydligt.

- Man har gjort en analys av rättsläget och anser att regeringen bryter mot EG-rätten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.