Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Svartjobb okej för många svenskar

Ett hot mot välfärdssamhället eller ett sätt att få ekonomi och vardag att gå ihop? Det råder delade meningar om svartjobben i Sverige.
Lina Jonsson Publicerad 22 mars 2010, kl 12:36

Svartarbete är ett omdebatterat samhällsfenomen. Ofta talar man om att undergräva skattemoralen och förstöra konkurrens om jobb på lika villkor. Men trots att de flesta både vet om, och sympatiserar med argumenten, så har många någon gång köpt eller sålt en svart tjänst.

Enligt en avhandling från Stockholms universitet så kan långt ifrån alla köp av svart arbetskraft rättfärdigas. I avhandlingen har en grupp medelålders människor med rötter i en svensk småstad om vilka mekanismer, relationer och samhälleliga fenomen som fått dem att avstå från eller köpa svarta tjänster. Förutsättningen är att om det sker i mindre omfattning och endast sker för privat bruk så är det mer accepterat. Det handlar om synen på olika slags arbete, vad man gör själv och vad man kan köpa av andra.

- Det kan handla om till exempel hantverk, bilreparationer eller trädgårdsskötsel. Städning låg dock för nära den privata sfären, det är något man själv ska göra och det tyckte de flesta inte var okej, säger Lotta Björklund Larsen, författare till avhandlingen.

En annan generell uppfattning var att om det sker i mindre omfattning och endast är för privat bruk så är det okej. Många rättfärdigade köpet med att de betalade så mycket skatt till staten att de fullgjorde sin plikt som medborgare i alla fall.

- De upplever en känsla av balans och rättvisa i bytesförhållandet, säger Lotta Björklund.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.