Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Noll koll på pensionen?
ITP, PPM, ITPK - känns det som rena grekiskan? Kollega hjälper dig att reda ut vissa begrepp.
Tjänstepensionen
Hur vet jag om jag har en tjänstepension?
Börja med att gå in på www.collectum.se och slå in ditt personnummer så får du veta om du har den kollektivavtalade tjänstepensionen ITP 1 eller ITP 2. Om du har en annan tjänstepension syns det inte där. Men då ska du ha fått ett årsbesked från det pensionsbolag som förvaltar din tjänstepension. Du kan också fråga en facklig företrädare eller en personalansvarig på ditt jobb.
Hur vet jag var min tjänstepension är placerad i nuläget?
Det kan du se i det röda kuvert som Collectum skickar ut varje vår. Du ska också få ett årsbesked från det pensionsbolag där du placerat dina pengar.
Hur vet jag hur jag ska placera min tjänstepension?
Det måste varje pensionssparare bestämma själv. Men om du vill jämföra hur det gått för olika valbara fonder kan du gå in på www.collectum.se och söka dig vidare från rubriken "Vill jag flytta". Om du har pensionspengar sparade i en annan fond så hittar du den och alla andra fonder på www.morningstar.se
Hur mycket tjänar man på de sänkta avgifterna för placeringen av ITP-pengarna?
Enligt fondanalysföretaget Morningstars beräkningar innebär avgiftssänkningen exempelvis att en 30-årig pensionssparare med en månatlig pensionspremie på 1 000 kronor får 108 077 kronor mer i pensionskapital vid 65 års ålder.
För en genomsnittlig pensionssparare med ITP 2 betyder de lägre avgifterna att pensionskapitalet ökat med knappt fem procent vid pensionsåldern. I pengar räknat blir det cirka 12 000 kronor mer i pensionskapital den dag tjänstemannen går i pension.
Den genomsnittlige pensionssparare man utgått från i detta exempel är 46 år, har en månadslön på 33 700 kronor och den pensionspremie som arbetsgivaren betalar in till ITPK:n varje månad är 665 kronor.
Vilka är pensionsbolagen som det inte går att placera nya pensionspremier i från den 1 juli i år?
Inom fondförsäkring kan du inte längre välja Länsförsäkringar, Moderna Försäkringar Liv och Swedbank Försäkringar.
Vilka pensionsbolag är valbara från den 1 juli?
Om du vill placera pengarna i en fondförsäkring kan du välja bland AMF, Danica, Handelsbanken, Nordea och SEB.
Om du väljer att placera dem i en traditionell försäkring kan du välja bland Alecta, AMF, Länsförsäkringar, Nordea och Skandia Liv.
Hur har bolagen valts ut?
De har valts utifrån vilken avkastning de haft och vilken avgift som tas ut för förvaltningen av pengarna.
Hur gör jag för att placera mina pensionspremier i ett av de utvalda bolagen?
Om du i dag sparar i ett bolag som inte är valbart från den 1 juli kommer du snart att få ett omvalspaket från Collectum med information om hur du gör ett omval.
Du kan när du vill ändra dina val av fonder hos försäkringsbolaget. Det gör du hos det försäkringsbolag som du valt ska ta hand om dina pengar.
Om du redan sparar i en fond som kommer att vara valbar från den 1 juli men ändå vill byta till en annan valbar fond kan du gå in på collectum.se där du under fliken "välja och flytta" hittar information om hur du gör.
Hur vet jag hur mycket min tjänstepension är värd i dag?
Det kan man se i det röda kuvert som Collectum skickar ut varje vår. Du kan också gå in på www.minpension.se och registrera dig för att se hur mycket din tjänstepension, liksom din allmänna pension och i en del fall också ditt privata pensionssparande, är värt i dag.
Hur vet jag hur stor avgift jag måste betala för att placera mina pensionspengar i olika fonder?
På collectum.se finns uppgifter om vilka avgifter som tas ut för alla valbara fonder. Om du har ett sparat pensionskapital i en annan fond finns information om hur stor avgift som tas ut på morningstar.se
Hur vet jag hur mycket pension jag får ut när jag pensioneras?
Eftersom all pensionsberäkning är prognoser som bygger på en mängd osäkra faktorer kan man aldrig veta säkert hur stor pensionen blir förrän man går i pension.
Men på minpension.se kan du få en prognos över din kommande pension både vad gäller den allmänna och tjänstepensionen och i vissa fall också det privata pensionssparande du kan ha. I det röda kuvertet från Collectum får du en prognos för din tjänstepension ITP.
Premiepensionen
Hur vet jag hur min premiepension är placerad i dag och hur den utvecklats?
I det orange kuvertet från pensionsmyndigheten som du får hemskickat i början av året. Om du registrerar dig på www.pensionsmyndigheten.se, kan du se hur din premiepension är placerad i dag, hur den utvecklats och eventuellt välja om. Genom att gå in på hemsidan regelbundet får du kontinuerlig information om hur fonderna utvecklas.
Hur vet jag hur jag ska placera min premiepension?
Det måste du själv bestämma. Ett sätt att skaffa sig information för att kunna välja mellan olika fonder är att gå in på morningstar.se där du kan jämföra hur det gått för olika fonder på kortare och längre sikt liksom jämföra vilka förvaltningsavgifter som tas ut.
Hur gör jag för att placera min premiepension i andra fonder?
Gå in på pensionsmyndigheten.se och registrera dig där så finns information om hur du kan göra ett omval.
Hur tar jag reda på vilken förvaltningsavgift som tas ut i de olika fonderna?
Om du går in på morningstar.se och sedan klickar på fliken "sök fond" och sedan "PPM" så kommer alla fonder upp. Där kan du sedan välja några fonder du är intresserad av och jämföra vilken förvaltningsavgift som tas ut.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Pensionsspara eller inte – så ska du tänka
Vi läser ofta om att pensionerna är så usla – vilket får många att satsa på privat pensionssparande. Flera studier visar dock att genomsnittspensionärens ekonomi är god. Vi reder ut hur du kan tänka.
Pensionerna sjunker. Så låg blir din pension! Här bor fattigpensionären.
Det är lätt att oroas av tidningsrubrikerna. Men flera rapporter visar faktiskt att en stor del av pensionärerna är nöjda med sin ekonomi och att deras inkomster i förhållande till sin tidigare lön inte är så dåliga. Det är dock lätt att bli förvirrad och Kollega har därför ställt frågan om den med hyfsad lön och tjänstepension minst i nivå med kollektivavtalets regler verkligen måste spara extra till pensionen för att få det bra på ålderns höst.
– Tack vare att vi har rätt robusta pensionssystem är det i regel inte nödvändigt, åtminstone inte om man har arbetat ett fullt arbetliv med tjänstepension, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.
Alecta förvaltar merparten av de privatanställda tjänstemännens tjänstepensioner och har kartlagt pensionärernas ekonomi i detalj. Det visar sig att de flesta har en stabil eller bra ekonomi.
– Det är inte så att du måste spara privat för att klara dig som pensionär om du är en genomsnittlig svensk. De flesta som gått i pension säger också att de klarar sig riktigt hyfsat när vi intervjuar dem.
Du kan dock behöva spara om du varit utanför pensionssystemen länge. Men vad är då ”länge” i detta sammanhang?
– Tio år tycker jag nog är länge. Har man jobbat deltid eller varit utan tjänstepension i tio år eller mer bör man kolla upp noga hur man faktiskt ligger till på minpension.se.
Varför så dystra budskap om pensionen?
Även Pensionsmyndigheten ger en bild av att systemet levererar. Nyblivna pensionärer får i snitt nästan 80 procent av sin tidigare lön i total pension, skriver de. Men varför finns då samtidigt så många dystra budskap om pensionerna? Jo, ofta fokuserar avsändaren då på den statliga allmänna pensionen. Om man inte räknar med tjänstepensionen, som de flesta får avsättningar till, blir siffrorna klart lägre än det var tänkt när pensionssystemet sjösattes. Samtidigt har tjänstepensionerna växt i betydelse.
– När vi senast jämförde den typiska svenskens inkomst vid 67 års ålder med den inkomst han eller hon hade som 60-åring är siffran 51 procent av inkomsten i allmän pension. Men när vi sedan lägger till tjänstepensionerna växer siffran till 79 procent, förklarar Staffan Ström.
En annan förklaring till pensionsoron är att fokus lätt hamnar på dem som har det sämst. Det är rimligt och förståeligt men missvisande, enligt pensionsekonomen.
– Visst finns det fattiga äldre, men utbredd fattigdom är klart vanligare i andra åldrar och grupper i samhället.
Allmänna pensionen en bra grund
En av dem som inte tycker att de flesta svenskar kan slå sig till ro inför sin pension är Trifa Chireh. Hon är pensionsekonom på Länsförsäkringar som erbjuder privat pensionssparande. Trifa Chireh menar att de flesta som gör en pensionsprognos på minpension.se kommer upptäcka att de behöver spara mer.
Visserligen ger den allmänna pensionen från staten och tjänstepensionen från arbetsgivaren en väldigt bra grund, menar hon. Men flera faktorer kan påverka nivåerna. Det gäller inte minst frågan om man orkar arbeta till de höjda pensionsåldrarna, de så kallade riktåldrarna.
– Många måste jobba till kanske mellan 67 och 69 år i framtiden. Vill du gå tidigare i pension kan det vara bra att spara privat för att du ska kunna styra mer själv över när och hur du går i pension.
Pensionssparande kan minska effekten av deltid
Sparandet kan också mildra effekten av att inte ha jobbat heltid under lång tid med tjänstepension.
– Vill du gå ned i arbetstid i slutet av ditt arbetsliv ger ett eget sparande en större frihet. Det minskar också risken för att du ska behöva göra drastiska livsstilsförändringar om din pension visar sig vara lägre än förväntat.
Staffan Ström instämmer i att de som vill gå tidigt i pension kan behöva spara privat. Men vad menas med att gå i pension tidigt här?
– Det korta svaret är före riktåldern. Jag är 50 och min riktålder kommer förmodligen att bestämmas till 68 år, och vill jag då gå i pension vid till exempel 64 måste jag plussa på själv för att behålla min ekonomiska standard, eller vara beredd på en lägre ekonomisk nivå.
Text: Rickard Jakbo.
PENSION - DÅ KAN DU BEHÖVA SPARA SJÄLV
Nätverket och webbplatsen Gilla din ekonomi, som administreras av Finansinspektionen, listar följande skäl till i vilka lägen man kan behöva fylla på med eget sparande. Det gäller om du
➧ planerar att gå i pension tidigt
➧ jobbar eller har jobbat länge på en arbetsplats utan tjänstepension
➧ kommit sent ut i arbetslivet, kanske pluggat länge
➧ har jobbat deltid i många år
➧ har eller har haft eget företag utan att själv sätta av till motsvarande tjänstepension
➧ har jobbat utomlands utan pensionsrätt
➧ har haft väldigt låg inkomst eller jobbat svart delar av ditt yrkesliv.
Pension - så räknar Alecta
➧ Alecta, som har hand om tjänstepensionen för 2,8 miljoner privatpersoner, har räknat fram att de flesta får 80 procent av lönen i pension.
Med medelinkomsttagare avses dem med en lön 22 700–45 500 kronor vid 60 år. Medianvärdet för den gruppen visar att tjänstepension och allmän pension tillsammans ger 79 procent av den tidigare inkomsten när personerna fyllde 67 år.
Dock blir det lägre siffror med stigande ålder, bland annat då vissa tar ut tjänstepensionen på kort tid. Alectas senaste undersökning gäller inkomståret 2021.
