Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ny syn på auktoritet förändrar chefsroll

Chefsrollen har förändrats. Idag får chefer räkna med att bli ifrågasatta av sina anställda och ska kunna motivera sina beslut. - Förändringen är bra både för de anställda och företagen, säger Kjell Svenson, före detta personalchef på AB Volvo.
Anna Sjögren Publicerad

Kjell Svenson har mer än 35 års erfarenhet av att vara chef. På sjuttiotalet, i början av karriären, minns han att förväntningarna på honom såg annorlunda ut än idag.

- På sextio- och sjuttiotalet hade vi befattningsauktoriteter. En chef fick auktoritet därför att den var utsedd till det. Man ifrågasatte inte den makten, säger Kjell Svenson.

Han är positiv till att vi gradvis har lämnat det gamla synsättet och idag har kompetensauktoriteter. En chefs auktoritet bygger på att hon eller han har kompetens inom ett visst område och att hon eller han kan skapa produktiva och framgångsrika arbetslag.

Litar inte blint på chefen

Även om vi idag ger vår chef auktoritet på grund av dennes kompetens, tror vi inte att hon eller han kan allt.

- Förr förväntades det att chefen skulle vara expert, en superhjälte som kunde allt, idag har de anställda en annan uppfattning. De förstår att chefen inte kan allt. Och den chef som kan säga "jag kan inte" eller "jag gjorde fel" inför de anställda får auktoritet.

Men att ha auktoritet idag innebär inte att man inte kan ifrågasättas. Mikael Allvin, forskare i sociologi på Uppsala universitet, menar att vi har fått en mer nyanserad syn på auktoriteter.

- Vi förväntar oss att vi ska kunna resonera med våra auktoriteter, inte bara lita blint på dem. Nuförtiden ska en chef kunna motivera för de anställda varför företaget ska fatta ett visst beslut. Till exempel "Vi behöver göra det här för att konkurrera med kineserna", säger Mikael Allvin.

Medbestämmandelagen bidragande orsak

Kjell Svenson menar att ifrågasättandet har lett till att det har blivit svårare att vara chef. När alla ska komma med synpunkter i en fråga kan det ta lång tid att komma fram till något. Då är det viktigt att veta när man som chef ska sätta stopp och ta ett enväldigt beslut.

Samtidigt, förklarar han, är de anställdas åsikter en viktig del i företagets utveckling.

- En chef idag förväntar sig att de anställda ska vara aktiva, ta initiativ, ifrågasätta verksamheten och komma med synpunkter på förbättringar. Förut räckte det att utföra sitt jobb, idag ska du göra det, men också utveckla dig och bidra till utvecklingen av företaget.

Han tror att medbestämmandelagen är en av orsakerna till den förändrade svenska synen på auktoriteter. Att arbetsgivarna har varit tvungna att informera och förhandla med de fackliga organisationerna har påskyndat utvecklingen till en mer demokratisk företagskultur. Och det har gynnat både anställda och företag. De anställda får större inflytande och tar ett större ansvar i företagets framgång, vilket gör att företaget går bättre.

Vad har förändringen inneburit för cheferna?

- Det har blivit roligare och mer utvecklande. Med den här typen av chefskap är det lättare att locka fram engagemang och passion hos medarbetarna. Och man åstadkommer bättre resultat, säger Kjell Svenson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.